Sök böcker och film

CD - Demens i Arbetslivet 

Kerstin Lundström, Ingvar Karlsson (2006)
 Böcker och rapporter

På denna skiva tas minnesproblem på jobbet och tidiga tecken på en demenssjukdom upp.

Målgrupp; företagsledare, skyddsombud, personalchefer och medarbetare som vill ha ökad kunskap.

På denna skiva tas minnesproblem på jobbet och tidiga tecken på en demenssjukdom upp.

Målgrupp; företagsledare, skyddsombud, personalchefer och medarbetare som vill ha ökad kunskap.

Längd 46 minuter.
För innehållet svarar: Kerstin Lundström sakkunnig i demensfrågor och Ingvar Karlsson överläkare Mölndal.
Uppläsare Ulf Broberg.

Finns även som skrift »

Sjung & minns 1900-talet 

Kerstin Engman (2006)
 Böcker och rapporter

Melodier och minnen går ofta hand i hand. Denna bok innehåller händelser från seklet som gått, både små och stora. Utöver teknikens utveckling vad gäller media porträtteras även skådespelare, idrottsstjärnor och artister.

Melodier och minnen går ofta hand i hand. Denna bok innehåller händelser från seklet som gått, både små och stora. Utöver teknikens utveckling vad gäller media porträtteras även skådespelare, idrottsstjärnor och artister. Boken innehåller även texter och noter till 30 populära schlagers från 1900-talets alla decennier.
2:a upplagan

Förlag: Bilda Förlag

Kunskap om måltidsmiljöns betydelse för personer med demenshandikapp 

Lena Andersson • FoU Norrbotten (2006)
 Böcker och rapporter

FoU Rapport 2006:36

Är det möjligt att förbättra måltidsmiljön för personer med demenshandikapp, sett ur personalens och de anhörigas perspektiv, med hjälp av kunskap och handledning för hemtjänstpersonal? Syftet med studien som resulterat i denna rapport var att undersöka just detta.

FoU Rapport 2006:36

Är det möjligt att förbättra måltidsmiljön för personer med demenshandikapp, sett ur personalens och de anhörigas perspektiv, med hjälp av kunskap och handledning för hemtjänstpersonal? Syftet med studien som resulterat i denna rapport var att undersöka just detta.

Utbildningens mål var att hemtjänstpersonalen skulle få tillträde till och öka möjligheterna att hjälpa de personer med demenshandikapp som hade behov av måltidsstöd.

Ladda ned » (pdf, 38 sid)

 

En utvärdering av arbetet med Snoezelenmetoden vid Solberga vård och omsorgsboende 

Verus Thelander • KC- Kompetenscentrum (2006)
 Böcker och rapporter

Syftet med rapporten var att utvärdera om utbildningsprogrammet ökat personalens arbetstillfredsställelse, tillfört nya arbetsmetoder och stimulerat till ett individinriktat arbetssätt.

Syftet med rapporten var att utvärdera om utbildningsprogrammet ökat personalens arbetstillfredsställelse, tillfört nya arbetsmetoder och stimulerat till ett individinriktat arbetssätt.

Ladda ner » (pdf, 26 sid)

Informationsmaterial om demens 

Eva Persson • SocialCentrum Region Halland (2006)
 Böcker och rapporter

Informationsmaterial om demens ur olika aspekter

Informationsmaterial om demens ur olika aspekter

Syftet med projektet var att kartlägga litteratur, forskning, arbetssätt och metoder kring demens, under åren 2000 – 2005 för att inspirera och stimulera personalen inom äldreomsorgen till att inhämta kunskaper och följa utvecklingen inom demensvården.
Kartläggningen resulterade i ett lättillgängligt ”informationsmaterial” med korta och lätta sammanfattningar om olika projekt, forskningsresultat och Internetkällor med mera.
Genom att vårdpersonalen som arbetar inom äldreomsorgen får ett verktyg som underlättar kunskaps/informationsinhämtning ökar förutsättningar för en bättre vård och omsorg. 
                                                                                 Ladda ned » (pdf, 40 sid)

Går även att beställas av Region Halland Länk till beställning » (nytt fönster)  

 

Ingenmansland  

Kirsten Thorup (2006)
 Böcker och rapporter

Huvudperson är nittioårige Carl Sørensen som placerats på ett ålderdomshem. Han lider av en demenssjukdom som gradvis löser upp hans minnen, språk och verklighetsuppfattning.

Förlag: Norstededts Förlag
Originaltitel: Ingenmandsland

Huvudperson är nittioårige Carl Sørensen som placerats på ett ålderdomshem. Han lider av en demenssjukdom som gradvis löser upp hans minnen, språk och verklighetsuppfattning.

Förlag: Norstededts Förlag
Originaltitel: Ingenmandsland

Agneta Ingberg – Om att leva med Alzheimer 

Agneta Ingberg (2006)
 Böcker och rapporter

Detta är en filmad föreläsning där Agneta Ingberg, före detta präst, berättar om sin upplevelse av sin egen Alzheimersjukdom samt hur den har förändrat hennes liv. Filmen är på svenska och har även svensk textning.

Detta är en filmad föreläsning där Agneta Ingberg, före detta präst, berättar om sin upplevelse av sin egen Alzheimersjukdom samt hur den har förändrat hennes liv. Filmen är på svenska och har även svensk textning.

Producent: Anna Silverforsen
Utgivare: Hollender film, kontakt info@hollender.se

En bättre demensvård - Erfarenheter av ett nationellt utvecklingsarbete 

Sveriges Kommuner och Landsting (2006)
 Böcker och rapporter

För att resultat ska nås i vägen mot en bättre demensvård räcker det inte att skriva planer. Den som arbetar närmast den demente är den som kan förändra vården. Denna rapport presenterar erfarenheter från projektet ”Genombrott”.

För att resultat ska nås i vägen mot en bättre demensvård räcker det inte att skriva planer. Den som arbetar närmast den demente är den som kan förändra vården. Denna rapport presenterar erfarenheter från projektet ”Genombrott”.

Ladda ned rapport (pdf,  36 sid)

Bilden som kommunikation... 

Dagmar Grahn • FoU Norrbotten (2006)
 Böcker och rapporter

FoU Rapport 2006:31

FoU Rapport 2006:31

Syftet med denna studie var att se om bilder och fotografier kunde vara ett användbart redskap som stöd för personer med minnessvårigheter, orienteringssvårigheter samt för personer med afasi. I studien används olika typer av bilder Nilbilder, Pictogrambilder och fotografier beroende på vilken typ av bilder som var tydligast för deltagaren. Studien bestod av tre delar; ”Att göra vardagen tydlig”, ”Minnestöd” och ”Bilder att tala med. Resultatet visar att bilder är användbara som minnestöd för att göra vardagen tydlig och som tids- och dygnsorientering förutsatt att man hittar den typ av bild som den äldre kan förstå. För personer med minnessvårigheter fungerar bilden som bäst om personen är medveten om sitt dåliga minne och lider av det. När personen blir sämre i sin demenssjukdom eller drabbas av andra symptom så upptar det hela uppmärksamheten. Då det gäller personer som har afasi visar resultatet att det är nödvändigt att personen själv är motiverad att använda bilder i sin kommunikation. Ingen av personer med afasi som deltog led av att inte göra sig förstådd. De har utvecklat ett sätt att kommunicera med personalen genom att peka och mima, deras anhöriga var däremot intresserade av att få ett hjälpmedel för kommunikation.

Ladda ned » (pdf, 31 sid) 

Minnesutredning: hur, för vem och vad leder den till? 

Maria Söderberg • Nestor FoU-center (2006)
 Böcker och rapporter

Våren 2004 formulerade geriatriken, primärvården och äldreomsorgen i Nynäshamn en önskan om att stärka samverkan kring äldre personer med demenssjukdom.

Våren 2004 formulerade geriatriken, primärvården och äldreomsorgen i Nynäshamn en önskan om att stärka samverkan kring äldre personer med demenssjukdom. Nestor FoU-center genomförde därför ett projekt där äldre personer som gjort en minnesutredning kartlades med avseende på vård- och omsorgskontakter. Resultatet visade återkommande avbrutna eller utdragna utredningsprocesser och avsaknad av lokal samordning. Projektet mynnade ut i en rekommendation om tio förbättringsåtgärder, som ligger till grund för en ny organisering av minnesenheten i Nynäshamn. Arbetet i den nya organisationen inleddes i slutet av 2007.

Nestor FoU-center följer processen att etablera och bygga upp den nya minnesenheten. Detta pågår under tre år, varför processen kan följas och beskrivas från start och uppbyggnad till utveckling och etablerande av rutiner. Utvärderingen genomförs i flera faser, där den inledande fasen förbehållslöst samlar data genom intervjuer, observationer, dokument, dagboksanteckningar, tidningsartiklar etc. De nästkommande fasernas upplägg följer av vilka problemområden, infallsvinklar och uppslag som framkommer i materialet. Metoden är i huvudsak kvalitativ, men är öppen för studier av mer kvantitativ natur då detta motiveras av de frågor som nödvändigtvis kommer att ställas utifrån den växande datamängden.

 Ladda ner » (pdf, 86 sid)