FoU Rapport 2006:36
Är det möjligt att förbättra måltidsmiljön för personer med demenshandikapp, sett ur personalens och de anhörigas perspektiv, med hjälp av kunskap och handledning för hemtjänstpersonal? Syftet med studien som resulterat i denna rapport var att undersöka just detta.
FoU Rapport 2006:36
Är det möjligt att förbättra måltidsmiljön för personer med demenshandikapp, sett ur personalens och de anhörigas perspektiv, med hjälp av kunskap och handledning för hemtjänstpersonal? Syftet med studien som resulterat i denna rapport var att undersöka just detta.
Utbildningens mål var att hemtjänstpersonalen skulle få tillträde till och öka möjligheterna att hjälpa de personer med demenshandikapp som hade behov av måltidsstöd.
Ladda ned » (pdf, 38 sid)
Syftet med rapporten var att utvärdera om utbildningsprogrammet ökat personalens arbetstillfredsställelse, tillfört nya arbetsmetoder och stimulerat till ett individinriktat arbetssätt.
Syftet med rapporten var att utvärdera om utbildningsprogrammet ökat personalens arbetstillfredsställelse, tillfört nya arbetsmetoder och stimulerat till ett individinriktat arbetssätt.
Ladda ner » (pdf, 26 sid)
Informationsmaterial om demens ur olika aspekter
Informationsmaterial om demens ur olika aspekter
Syftet med projektet var att kartlägga litteratur, forskning, arbetssätt och metoder kring demens, under åren 2000 – 2005 för att inspirera och stimulera personalen inom äldreomsorgen till att inhämta kunskaper och följa utvecklingen inom demensvården.
Kartläggningen resulterade i ett lättillgängligt ”informationsmaterial” med korta och lätta sammanfattningar om olika projekt, forskningsresultat och Internetkällor med mera.
Genom att vårdpersonalen som arbetar inom äldreomsorgen får ett verktyg som underlättar kunskaps/informationsinhämtning ökar förutsättningar för en bättre vård och omsorg.
Ladda ned » (pdf, 40 sid)
Går även att beställas av Region Halland Länk till beställning » (nytt fönster)
Huvudperson är nittioårige Carl Sørensen som placerats på ett ålderdomshem. Han lider av en demenssjukdom som gradvis löser upp hans minnen, språk och verklighetsuppfattning.
Förlag: Norstededts Förlag
Originaltitel: Ingenmandsland
Huvudperson är nittioårige Carl Sørensen som placerats på ett ålderdomshem. Han lider av en demenssjukdom som gradvis löser upp hans minnen, språk och verklighetsuppfattning.
Förlag: Norstededts Förlag
Originaltitel: Ingenmandsland
Detta är en filmad föreläsning där Agneta Ingberg, före detta präst, berättar om sin upplevelse av sin egen Alzheimersjukdom samt hur den har förändrat hennes liv. Filmen är på svenska och har även svensk textning.
Detta är en filmad föreläsning där Agneta Ingberg, före detta präst, berättar om sin upplevelse av sin egen Alzheimersjukdom samt hur den har förändrat hennes liv. Filmen är på svenska och har även svensk textning.
Producent: Anna Silverforsen
Utgivare: Hollender film, kontakt info@hollender.se
Vi som är anhöriga. Vilket stöd har vi rätt till? Vad innebär en bra vård? En bok med information kring demens och demenshandikappet och praktiska råd.
Omarbetad upplaga
Utgiven av Demensförbundet
Vi som är anhöriga. Vilket stöd har vi rätt till? Vad innebär en bra vård? En bok med information kring demens och demenshandikappet och praktiska råd.
Omarbetad upplaga
Utgiven av Demensförbundet
För att resultat ska nås i vägen mot en bättre demensvård räcker det inte att skriva planer. Den som arbetar närmast den demente är den som kan förändra vården. Denna rapport presenterar erfarenheter från projektet ”Genombrott”.
För att resultat ska nås i vägen mot en bättre demensvård räcker det inte att skriva planer. Den som arbetar närmast den demente är den som kan förändra vården. Denna rapport presenterar erfarenheter från projektet ”Genombrott”.
Ladda ned rapport (pdf, 36 sid)
FoU Rapport 2006:31
FoU Rapport 2006:31
Syftet med denna studie var att se om bilder och fotografier kunde vara ett användbart redskap som stöd för personer med minnessvårigheter, orienteringssvårigheter samt för personer med afasi. I studien används olika typer av bilder Nilbilder, Pictogrambilder och fotografier beroende på vilken typ av bilder som var tydligast för deltagaren. Studien bestod av tre delar; ”Att göra vardagen tydlig”, ”Minnestöd” och ”Bilder att tala med. Resultatet visar att bilder är användbara som minnestöd för att göra vardagen tydlig och som tids- och dygnsorientering förutsatt att man hittar den typ av bild som den äldre kan förstå. För personer med minnessvårigheter fungerar bilden som bäst om personen är medveten om sitt dåliga minne och lider av det. När personen blir sämre i sin demenssjukdom eller drabbas av andra symptom så upptar det hela uppmärksamheten. Då det gäller personer som har afasi visar resultatet att det är nödvändigt att personen själv är motiverad att använda bilder i sin kommunikation. Ingen av personer med afasi som deltog led av att inte göra sig förstådd. De har utvecklat ett sätt att kommunicera med personalen genom att peka och mima, deras anhöriga var däremot intresserade av att få ett hjälpmedel för kommunikation.
Ladda ned » (pdf, 31 sid)
Våren 2004 formulerade geriatriken, primärvården och äldreomsorgen i Nynäshamn en önskan om att stärka samverkan kring äldre personer med demenssjukdom.
Våren 2004 formulerade geriatriken, primärvården och äldreomsorgen i Nynäshamn en önskan om att stärka samverkan kring äldre personer med demenssjukdom. Nestor FoU-center genomförde därför ett projekt där äldre personer som gjort en minnesutredning kartlades med avseende på vård- och omsorgskontakter. Resultatet visade återkommande avbrutna eller utdragna utredningsprocesser och avsaknad av lokal samordning. Projektet mynnade ut i en rekommendation om tio förbättringsåtgärder, som ligger till grund för en ny organisering av minnesenheten i Nynäshamn. Arbetet i den nya organisationen inleddes i slutet av 2007.
Nestor FoU-center följer processen att etablera och bygga upp den nya minnesenheten. Detta pågår under tre år, varför processen kan följas och beskrivas från start och uppbyggnad till utveckling och etablerande av rutiner. Utvärderingen genomförs i flera faser, där den inledande fasen förbehållslöst samlar data genom intervjuer, observationer, dokument, dagboksanteckningar, tidningsartiklar etc. De nästkommande fasernas upplägg följer av vilka problemområden, infallsvinklar och uppslag som framkommer i materialet. Metoden är i huvudsak kvalitativ, men är öppen för studier av mer kvantitativ natur då detta motiveras av de frågor som nödvändigtvis kommer att ställas utifrån den växande datamängden.
Ladda ner » (pdf, 86 sid)
Syftet med denna studie var att beskriva hur närstående uppfattar sinnesstämningen hos personer med lätt till medelsvår demenssjukdom. En andra del i syftet var att studera tillförlitligheten i skattning av sinnesstämning utförd av någon närstående jämfört med patientens egen uppfattning.
Syftet med denna studie var att beskriva hur närstående uppfattar sinnesstämningen hos personer med lätt till medelsvår demenssjukdom. En andra del i syftet var att studera tillförlitligheten i skattning av sinnesstämning utförd av någon närstående jämfört med patientens egen uppfattning. Resultatet visade att kvinnorna uppfattades ha en mer positiv sinnesstämning än männen. Framförallt visade det att kvinnorna var mer förnöjda och glada än männen. Resultatet visade också på en god samstämmighet mellan den demensdrabbades och närståendes uppfattning om sinnesstämningen. Ladda ner » (pdf 47 sid)