Hur personal och anhöriga kan använda "den jagstödjande metoden" i mötet med personer med demenshandikapp.
Utgiven av Demensförbundet
Hur personal och anhöriga kan använda "den jagstödjande metoden" i mötet med personer med demenshandikapp.
Utgiven av Demensförbundet
Hur personal och anhöriga kan använda "den jagstödjande metoden" i mötet med personer med demenshandikapp.
Utgiven av Demensförbundet
I tre inledande kapitel beskrivs kortfattat olika demenssjukdomar, symptom, utredning och behandling, stöd till närstående och bemötande av demenssjuka.
I tre inledande kapitel beskrivs kortfattat olika demenssjukdomar, symptom, utredning och behandling, stöd till närstående och bemötande av demenssjuka. Resten av boken handlar sedan om hjälpmedel för bland annat hygien och kroppsvård, av- och påklädning, toalettbesök, måltider och telefonerande samt bostadsanpassning, med inredning, färgsättning, belysning och larm.
Illustratör • Jeanette Milde
Mer information finns på Hjälpmedelsinstitutets hemsda » (öppnas i nytt fönster)
Samling av rapporter:
Demenssjukdomar - definition, indelning och förekomst
Alzheimers sjukdom - patofysiologi
Diagnostik och utredning ac Alzheimers sjukdom
Behandling av kognitiva symptom - kolinesterashämmare
Samling av rapporter:
Demenssjukdomar - definition, indelning och förekomst
Alzheimers sjukdom - patofysiologi
Diagnostik och utredning ac Alzheimers sjukdom
Behandling av kognitiva symptom - kolinesterashämmare
Behandling av kognitiva symptom med kolinesterashämmare
Kolinesterashämmare, farmakokinetik, interaktioner och biverkningar
Behandling av psykiska problem hos patienter med demenssjukdom
Bortfallsproblemet i läkemedelsstudier av demenssjukdomar
Hälsoekonomiska aspekter på behandling med kolinesterashämmare vid Alzheimers sjukdom
Framtida behandlingsstrategier
Ladda ned rapport (pdf, 70 sid)
Läkemedelsverket arrangerade 2002 ett seminarium om farmakologisk behandling av Alzheimers sjukdom. En frågeenkät skickades ut till 50 vårdcentraler före seminariet och de vanligaste frågorna försöker denna rapport svara på.
När behöver kolinesterashämmare sättas ut?
Läkemedelsverket arrangerade 2002 ett seminarium om farmakologisk behandling av Alzheimers sjukdom. En frågeenkät skickades ut till 50 vårdcentraler före seminariet och de vanligaste frågorna försöker denna rapport svara på.
När behöver kolinesterashämmare sättas ut?
Hur följer man på bästa sätt upp behandlingen?
Vilka skillnader finns det mellan de tillgängliga preparaten?
Ladda ned rapport (pdf, 14 sid)
Gerontologi är läran om åldrandet, det biologiska, psykologiska och sociala. Denna bok betonar inte någon särskild teori utan betonar i stället de faktiska skeenden och de konsekvenser de har för åldrandet.
Gerontologi är läran om åldrandet, det biologiska, psykologiska och sociala. Denna bok betonar inte någon särskild teori utan betonar i stället de faktiska skeenden och de konsekvenser de har för åldrandet. Boken om kroppens åldrande är uppdelad i tio fristående avsnitt, som kan läsas i valfri ordning. Den vänder sig till utbildningar i vård- och omsorgsyrken och till redan yrkesverksamma sjuksköterskor och äldrevårdspersonal.
Författaren är professor i anatomi vid Aarhus universitet i Danmark.
Förlag: Liber AB
Rapport nr 2, 2002
Rapport nr 2, 2002
Denna rapport handlar om Anna som bor vid ett gruppboende för människor med demenssjukdom. Hennes stora intresse är musik och dans och hon har deltagit i ett musikprojekt som så småningom visade sig vara så värdefullt för henne att projektet blev en del av den ordinarie verksamheten.
Syftet med projektet var att få en uppfattning om musikens betydelse för Annas livskvalitet och välbefinnande samt att ge tips och idéer till övrig vårdpersonal hur man kan använda musik i det dagliga omvårdnadsarbetet.
Ladda ned » (pdf, 23 sid)
Hur kan vi levandegöra äldreomsorgen som den vardagliga tillvaro i vilka
vårdbiträdena och de gamla lever?
Hur kan vi fånga vad man som människa är med om i just detta utsnitt av
verkligheten – vad man ställs inför, råkar in i, får del av?
Hur kan vi levandegöra äldreomsorgen som den vardagliga tillvaro i vilka
vårdbiträdena och de gamla lever?
Hur kan vi fånga vad man som människa är med om i just detta utsnitt av
verkligheten – vad man ställs inför, råkar in i, får del av?
Hur kan vi beskriva de situationer och händelser som varje dag väver sig samman
till det vi kallar ”äldreomsorg” – så att de förblir uttryck för mänskligt liv?
I denna FoU-rapport prövar Bo Eneroth ett poetiskt språk för att försöka uppnå en
exaktare beskrivning av äldreomsorgen som just människors tillvaro. Texterna
grundar sig på erfarenhetsinventeringar som genomförts med ett sjuttiotal
vårdbiträden från olika kommuner i Skåne.
Skriftserie 2002:4
Rapporten finns att köpa och kostar 80 kr styck. För beställning kontakta Maria
Johansson, 0435-71 99 13 eller maria.johansson@kfsk.se
Rapport nr 5, 2002
Rapport nr 5, 2002
Rapport från fem FoU-projekt inom Piteå Älvdal
Omvårdnad vid beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom
Att göra köket mer levande
Musik ska byggas utav glädje
”Jag har så många minnen”. Reminiscensprojekt genomfört på Skogsbrynet, Roknäsgården, Piteå Kommun.
Värdering av dagverksamheten för demenssjuka inom Älvsbyns kommun.
Ladda ned » (pdf, 34 sid)
Rapport nr 4, 2002
Rapport nr 4, 2002
Det övergripande målet var ett ökat stöd i hemmet till personer med demenssjukdom och deras anhöriga. Ett antal aktiviteter har 4 genomförts inom områdena utbildning, bättre kontinuitet, utvidgad och utvecklad dagverksamhet samt bättre anpassat individuellt stöd. Projektet är ambitiöst planerat. Mycket god måluppfyllelse konstateras både vad gäller process och resultat. Förhoppningsvis fortsätter Älvsbyns kommun att arbeta mot ett fullt utvecklat kommunalt demensteam med en flexibel, expansiv och kunskapsbärande dagverksamhet som teamets motor.
Projektet bör betraktas som den första fasen i ett långsiktigt förbättringsarbete. De fördelar och brister som framkommit så här långt bör i det fortsatta arbetet kunna nyttjas på ett konstruktivt sätt. Själva utvärderingen har också brister. I efterhand är det t.ex. lätt att konstatera att den skulle ha fått ett rikare innehåll om enkäterna hade utformats annorlunda. Jag anser mig dock ha fullt stöd i utvärderingsmaterialet för slutsatsen att utvecklingen mot ett kommunalt demensteam i Älvsbyn är ett framsynt förändringsarbete. Jag tror också att arbetet kommer att väcka intresse långt utöver Älvsbyns egen kommungräns.
Ladda ned » (pdf, 19 sid)