En bok om att vara anhörig, där både negativa och positiva aspekterna tas upp. Ljudboken vänder sig både till anhöriga och den som är sjuk.
Utgiven av Socialstyrelsen
Sök böcker och film
Leva i två världar - anhörigomsorg
Jakob Carlander (2002)
Böcker och rapporter
En bok om att vara anhörig, där både negativa och positiva aspekterna tas upp. Ljudboken vänder sig både till anhöriga och den som är sjuk.
Utgiven av Socialstyrelsen
Att möta personer med demens
Anna-Karin Edberg (redaktör) (2002)
Böcker och rapporter
Hur man kan underlätta mötet med, och vården av, demenssjuka personer. Boken vänder sigframför allt till sjuksköterskor eller till sjuksköterskestuderande.
Förlag: Studentlitteratur
Hur man kan underlätta mötet med, och vården av, demenssjuka personer. Boken vänder sigframför allt till sjuksköterskor eller till sjuksköterskestuderande.
Förlag: Studentlitteratur
Musik och hälsa – Erfarenheter från musikstunder
Ewa Karlsson, Ingela Edkvist • FoU Norrbotten (2002)
Böcker och rapporter
Rapport nr 4, 2002 (Nytryck)
Rapport nr 4, 2002 (Nytryck)
Syftet med denna studie är att beskriva hur man kan planera och genomföra musikstunder på en Dagverksamhet för människor där de flesta är drabbade av en demenssjukdom. Det är en fördel om musikstunderna kan varieras med inslag av instrument och dans. För att bygga upp ett förtroende krävs att söka och få ögonkontakt med gästerna. De flesta av gästerna uttrycker att de inte har någon sångröst men alla sjunger med under musikstunden. Delaktighet i musiken skapas vid dessa tillfällen. Anhöriga anser att musikstunder är en viktig aktivitet. Personalen anser att musiken höjer gästernas motivation att komma till dagverksamheten. När någon av gästerna har musik som specialintresse, är det en fördel att ordna en enskild musikstund. Musikledarens roll blir då att stödja och stimulera den gästen i syfte att öka självförtroendet och självkänslan.
Ladda ned » (pdf 35 sid)
Sång till mormor : en berättelse med musik
Anna-Lena Laurin (2002)
Barn och ungdom
Bok med tillhörande CD som hjälp för att förklara för små barn vad demens innebär.
31 s. + 1 cd.
Bok med tillhörande CD som hjälp för att förklara för små barn vad demens innebär.
31 s. + 1 cd.
Har jag en dotter? : en bok om demens
Gun Burman (2001)
Böcker och rapporter
Elisabeths mamma börjar uppträda som ett barn på nytt och dottern får en ny roll. Författaren (som är socialarbetare) skildrar hur en kvinna drabbas av en demenssjukdom, blir allt sämre och slutligen dör.
Elisabeths mamma börjar uppträda som ett barn på nytt och dottern får en ny roll. Författaren (som är socialarbetare) skildrar hur en kvinna drabbas av en demenssjukdom, blir allt sämre och slutligen dör. Samtidigt som boken är ett starkt vittnesbörd om den anhöriges svåra situation och innehåller kritik av brister i sjukvården finns här också mycket positiv värme och ömsinthet.
Förlag: AlfabetaAnamma
Farāmūshı - mı'tavānad naw'ı bımārı bāshad= Glömska - kan vara en sjukdom
Yvonne Jansson, Tommy Jonsson. - Stockholm : (2001)
Böcker och rapporter
Persisk version = Glömska - kan vara en sjukdom
Demensförbundet
(VHS) (10 min.)
Finns också på engelska, arabiska, spanska, turkiska, bosniska
Persisk version = Glömska - kan vara en sjukdom
Demensförbundet
(VHS) (10 min.)
Finns också på engelska, arabiska, spanska, turkiska, bosniska
När mamma eller pappa blir demenssjuk
Socialstyrelsen (2001)
Böcker och rapporter
Barn och ungdomar med en demenssjuk förälder var tidigare en osynlig grupp. Det finns för lite kunskap om hur man stödjer unga människor med en förälder som fått en demensdiagnos. Kunskapen är dessutom liten över hur detta påverkar de unga i en känslig tid i livet.
Barn och ungdomar med en demenssjuk förälder var tidigare en osynlig grupp. Det finns för lite kunskap om hur man stödjer unga människor med en förälder som fått en demensdiagnos. Kunskapen är dessutom liten över hur detta påverkar de unga i en känslig tid i livet. Fem yngre personer berättar i denna rapport hur det är att leva som ung med en förälder som har en demenssjukdom. Skam och isolering är en vanlig påföljd.
Ladda ned rapport (pdf, 41 sid)
Firefly Dreams
Japan (2001)
Film
Naomi har orangefärgat hår, en fejkad solbränna, älskar att vara ute på klubbar och att umgås med sina vänner, avskyr att gå i skolan samt att höra sina föräldrar bråka och hennes mobiltelefon är en del av henne – hon är med andra ord en vanlig tonåring.
Naomi har orangefärgat hår, en fejkad solbränna, älskar att vara ute på klubbar och att umgås med sina vänner, avskyr att gå i skolan samt att höra sina föräldrar bråka och hennes mobiltelefon är en del av henne – hon är med andra ord en vanlig tonåring. En dag lämnar hennes mamma familjen för ett nytt liv med sin älskare. Naomis förkrossade pappa väljer att skicka iväg henne till sin systers värdshus för att jobba över sommaren. Ganska snart står det klart att serviceyrket inte riktigt är Naomis melodi. Hennes faster ser därför till att Naomi får hjälpa en åldrad granne istället – Fru Koide, vars Alzheimers sjukdom börjar förvärras. Naomi ser fram emot att hjälpa Fru Koide då hon har ljusa minnen från den tid hon tillbringade med henne som barn. Fru Koide minns dock inte Naomi men oavsett detta njuter Naomi av Fru Koides direkta sätt samt hennes berättelser om sin ungdomstid.
Se mig, hör mig, rör mig: en film om bemötande av demenssjuka
Lars Wernerssons Stiftelse (2001)
Böcker och rapporter
Filmen visar hur viktigt det är att förstå den demenssjukes känslor eftersom det kanske är den enda kommunikation som finns kvar med omvärlden. Inspelad 1996.
Speltid: 31 minuter.
Filmen visar hur viktigt det är att förstå den demenssjukes känslor eftersom det kanske är den enda kommunikation som finns kvar med omvärlden. Inspelad 1996.
Speltid: 31 minuter.
Att leva med en demenssjuk person
Marit Andersson, Ewa Karlsson, Benny Brännström, FoU Norrbotten, (FoU Piteå Älvdal) (2001)
Böcker och rapporter
Rapport nr. 2, 2001
I Piteå har den lokala demensföreningen länge påtalat behovet av att inhämta synpunkter och idéer till hur stöd och hjälp till anhöriga bör utformas.
Rapport nr. 2, 2001
I Piteå har den lokala demensföreningen länge påtalat behovet av att inhämta synpunkter och idéer till hur stöd och hjälp till anhöriga bör utformas.
Syftet med denna studie har varit att genom en fokusgruppintervju med nära anhöriga till personer med demenssjukdom ta reda på vilket behov av hjälp och stöd de erfar att man har som anhörig. Undersökningsmetoden har varit kvalitativ innehållsanalys av fokusgruppintervju.
Studien visade att anhöriga vårdare har ett omfattande behov av stöd och hjälp. Analysen resulterade i tre huvudkategorier: kunskap om demenssjukdomar, den anhöriges situation och den anhöriges behov av en kontaktperson. Eftersom studien visar på behovet av kunskap och anhörigas behov av en kontaktperson tidigt i sjukdomen bör interventionsprogram med den målsättningen utformas inom kommun och landsting för anhöriga till demenssjuka personer.
Ladda ned » (pdf, 17 sid)