Senaste nytt
EU nobbar nytt alzheimerläkemedel
I mitten av december beslöt den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) att inte godkänna Aduhelm som alzheimerläkemedel. Det betyder att det varken får marknadsföras i Sverige eller något annat EU-land.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
(Uppdaterad från den 16 dec)
EMA gör därmed en annan bedömning än USA:s läkemedelsmyndighet som tidigare i år gav klartecken till Aduhelm. EMA:s beslut kom dock inte oväntat efter att dess expertkommitté, CHMP, förra månaden röstade mot ett godkännade. Men sista ordet är inte sagt. Biogen, läkemedelsbolaget bakom Aduhelm, uppger att det ska begära en förnyad granskning av EMA.
Siktar mot placken
Aduhelm innehåller den aktiva substansen aducanumab. När den godkändes i USA blev Aduhelm det första alzheimerläkemedlet som har siktet på det som allmänt anses vara upphovet till sjukdomen: de proteinklumpar – amyloida plack – som lagras i den alzheimersjuka hjärnan.
Motiveringen till att EMA ändå säger nej till Biogens ansökan är att myndigheten är tveksam till sambandet mellan minskningen av betaamyloid i hjärnan och de kliniska förbättringrarna för patienterna. "Resultaten från huvudstudierna var motstridiga och kunde inte totalt sett visa att Aduhelm var effektiv vid behandling av vuxna med tidigt stadium av Alzheimers sjukdom", skriver EMA på sin webbplats.
Inte säkert nog
EMA anser vidare att läkemedlet inte visat sig vara tillräckligt säkert och hänvisar till bilder från hjärnskanningar som tyder på svullnad eller blödning hos vissa patienter.
USA:s läkemedelsmyndighet (FDA) är inte heller helt övertygad om Aduhelms nytta för patienten. Därför har FDA ställt krav på att Biogen kan påvisa nyttan i nya kliniska studier. I annat fall kan FDA komma att återkalla godkännandet av Aduhelm i USA.
Begränsningar i Medicare
Medicare, USAs: offentligt finansierade försäkringssytem, har uppenbarligen tagit fasta på frågetecknen kring Aduhelm. Den 11 januari 2022 beslutade dess ledning att Medicaresystemet visserligen ska omfatta Aduhelm men endast får förskrivas till patienter som ingår i kliniska studier. Ett slutgiltigt besked i frågan väntas i april.
Anmälan öppen till ledarskapskonferens
Den 26–27 september 2022 sätter vi åter strålkastarljuset på ledarskapet i demensomsorgen. Du som är chef eller arbetsledare är då hjärtligt välkommen till City Conference Centre i Stockholm och den femte skandinaviska konferensen om ledarskap och demensomsorg. Läs mer och anmäl dig här!
Hög vilopuls kopplas till demenssjukdom
Att mäta vilopuls hos äldre kan vara ett sätt att upptäcka personer med högre risk för demenssjukdom. Det anser forskarna bakom en ny studie från Karolinska institutet.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
KI-forskarna har undersökt om vilopuls var förknippat med demenssjukdom och kognitiv nedsättning. Drygt 2100 deltagare – 60 år eller äldre – följdes upp till 12 år. Resultatet visade att personer med en vilopuls på i genomsnitt minst 80 slag per minut hade 55 procent högre risk för demens än personer med en puls på 60–69 slag per minut.
Oupptäckta hjärt-kärlsjukdomar
Sambandet mellan hög vilopuls och ökad risk för demens kvarstod även efter att hänsyn tagits till andra faktorer som kan påverka resultatet, till exempel olika hjärt-kärlsjukdomar. Samtidigt påpekar forskarna att slutresultatet kan ha påverkats dels av oupptäckta hjärt-kärlhändelser dels av att flera deltagare med hjärt-kärlsjukdom dog under uppföljningsperioden och därför inte hann utveckla demens.
Studien kan inte fastställa något orsakssamband, det vill säga att hög vilopuls orsakar demens. Däremot kan det finnas flera möjliga förklaringar till varför hög vilopuls kan kopplas till högre risk för demens, till exempel bidraget från bakomliggande hjärt-kärlsjukdom och riskfaktorerna bakom dem, stela pulsådror och störningar i det autonoma nervsystemet.
Identifiera riskpatienter
– Vi tror att det kan vara värdefullt att undersöka om vilopuls kan användas för att identifiera patienter med hög risk för demens. Om vi då kan följa deras kognitiva utveckling mera noggrant och tidigt föreslå insatser kan vi potentiellt fördröja utvecklingen av demens, vilket kan bidra till att förbättra deras livskvalité, säger Yume Imahori, postdoktor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, i ett pressmeddelande.
Studien har letts av lektor Chengxuan Qiu vid samma institution och är en del av befolkningsstudien SNAC-Kungsholmen (SNAC-K) om åldrande och hälsa.
Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt
Efter att pandemin satt käppar i hjulet vid två tillfällen hoppas vi nu äntligen kunna arrangera inspirationsdagen Sikta mot Stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom.
Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.
Inspirationsdagen äger rum den 1 april 2022 i Citykonferensen Ingenjörshuset, Stockholm. Den tar avstamp i Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell som på kort tid blivit populär. Program och länk till anmälan finns i vår Kalender.
Podd: Hur mår mannen i omsorgen?
Demenspodden är tillbaka efter två års uppehåll på grund av pandemin. Ett nytt avsnitt tar upp aktiviteter på äldreboenden utifrån ett genusperspektiv. Är kanske männen förfördelade?
Frågan ställer Katarina Lindblad, musikterapeut och fil dr i musikvetenskap, utifrån sin forskning på äldre män. Hon tar även upp hur musik kan vara en resurs för välbefinnande hos äldre män med psykisk ohälsa.
Frågan ställer Katarina Lindblad, musikterapeut och fil dr i musikvetenskap, utifrån sin forskning på äldre män. Hon tar även upp hur musik kan vara en resurs för välbefinnande hos äldre män med psykisk ohälsa.
Årets team kommer från Öland
Demensteamet i Mörbylånga kommun har utsetts till Årets Team på Framtidsgalan för kompetensutveckling inom offentlig sektor. Det är ett multiprofessionellt team som drivs tillsammans med Region Kalmar län.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".
I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.
– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.
Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.
Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.
Ta del av Stockholms Demensdag 2021
Du som missade Stockholms Demensdag den 10 november, här kan du ta del av en inspelad version. Många frågor togs upp under dagen, de som förblev obesvarade kan du mejla till respektive föreläsare nedan.
Inspelning
Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)
Föreläsningar
Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se
Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se
En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com
Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se
Länkar
- Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
- Inspirationsskrift: Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
- Standardiserat insatsförlopp, fem kommuner i ett samverkansprojekt
Inspelning
Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)
Föreläsningar
Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se
Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se
En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se
Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com
Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se
Länkar
- Personcentrerat vårdförlopp – en checklista för demensutredningar
- Inspirationsskrift: Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
- Standardiserat insatsförlopp, fem kommuner i ett samverkansprojekt
En inspirationskälla för alla kommuner
Sedan förra sommaren har fem kommuner arbetat med att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom. Erfarenheter och resultat har nu samlats i en ny skrift som kan inspirera andra kommuner.
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.
Fria händer
Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.
– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.
Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.
Spännande process
– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.
Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).
PET-kamera bäst att förutse minnesförsämring
Forskare vid Karolinska Institutet har jämfört hur bra olika biomarkörer kan förutsäga sjukdomsutveckling och minnespåverkan vid alzheimer. Mest tillförlitlig var tidig ansamling av proteinet tau i hjärnan mätt med PET-kamera.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.
Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.
Riktlinjer ifrågasatta
Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.
– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
PET bör rekommenderas
Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.
– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.
Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.
Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry: ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.
Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av demens och kännetecknas av ansamlingar av proteinerna beta-amyloid och tau i hjärnan samt en gradvis försämring av minnet. Sjukdomsförloppet kan dock variera stort och det är svårt att förutse hur hastigt symtomen kommer att utvecklas.
Under de senare åren olika biomarkörer för Alzheimers sjukdom utvecklats. På så sätt kan man mäta och upptäcka tidiga tecken på sjukdomen hos levande patienter. Vissa biomarkörer identifierar amyloida plack eller tau. Andra används för att mäta förlust av nervcellsfunktion. Biomarkörerna kan mätas genom analys av bland annat ryggvätska, hjärnavbildning med positronemissionstomografi (PET-kamera) eller magnetkameraundersökning.
Riktlinjer ifrågasatta
Nuvarande riktlinjer för tidig upptäckt av Alzheimers sjukdom med biomarkörer förespråkar hjärnavbildning och analys av biomarkörer i ryggvätska (ptau och betaamyloid) som anses vara utbytbara mätmetoder. Detta har dock ifrågasatts. Det saknas longitudinella studier som visar hur biomarkörerna är kopplade till kognitiv försämring över tid.
– Vi visar i vår studie att förekomst av amyloida plack i hjärnan och förändringar av Aβ- och ptau-halter i ryggvätska kan upptäckas tidigt under sjukdomsförloppet, men de verkar inte ha något samband med senare minnesförsämring. Däremot visar våra resultat att förekomst av tau i hjärnan mätt med PET-kamera är kopplat till en snabb försämring, särskilt av det episodiska minnet som ofta påverkas tidigt i sjukdomsförloppet, säger studiens försteförfattare Marco Bucci, forskare vid Centrum för Alzheimerforskning, institutionen för Neurobiologi, Vårdvetenskap och Samhälle, Karolinska Institutet.
PET bör rekommenderas
Hög ackumulering av tau i hjärnan, mätt med PET-kamera, var den enda biomarkör som kunde förutsäga kognitiv försämring hos friska individer, personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. Personer med höga tau-nivåer i hjärnan hade även höga nivåer av amyloida plack. Men personer med mycket amyloida plack hade nödvändigtvis inte höga tau-nivåer.
– Vår observation tyder på att tau PET bör rekommenderas vid klinisk bedömning av prognosen för fortsatt kognitiv nedsättning hos alzheimerpatienter, säger Marco Bucci.
Studien omfattade 282 deltagare, såväl friska kontrollpersoner som personer med mild kognitiv nedsättning och personer med alzheimerdemens. 213 av deltagarna följdes även under tre år med tester av episodiskt minne, det vill säga korttidsminne rörande dagliga händelser.
Studien är publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry: ”Alzheimer’s disease profiled by fluid and imaging markers: Tau PET best predicts cognitive decline”. Marco Bucci, Konstantinos Chiotis & Agneta Nordberg for the Alzheimer’s Disease Neuroimaging Initiative. Molecular Psychiatry, online 1 oktober 2021, doi: 10.1038/s41380-021-01263-2.
Satsning på innovation ska förebygga demenssjukdomar
Under namnet PREDEM arbetar Karolinska Institutet med olika aktörer för att utveckla innovationer inom demensområdet. Som en av elva utsedda innovationsmiljöer ges finansiering av statliga Vinnova under fem år.
Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.
I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete.
Goda förutsättningar
– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.
Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper.
Minska risken att insjukna
Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.
– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.
Vinnovas satsning ska bana väg för en mer förebyggande, träffsäker och jämlik hälso- och sjukvård och bidra till att stärka Sverige som life science-nation. Karolinska Institutet är koordinator för PREDEM som omfattar precisionsdiagnostik, behandling av kognitiva sjukdomar och prevention av demensutveckling.
I denna innovationsmiljö kommer regioner, bolag och intresseorganisationer, däribland Svenskt Demenscentrum, att samverka under fem år för att introducera nya verktyg och arbetssätt för bland annat tidig upptäckt, diagnostik och förebyggande arbete.
Goda förutsättningar
– Vi är mycket glada för denna satsning. Vi har i Sverige goda förutsättningar att dra nytta av de framsteg som görs inom diagnostik och behandling av Alzheimers sjukdom och andra demenssjukdomar. Med PREDEM vill vi bidra till att dessa snabbare kommer till rätt användning, och att öka kunskapen om vilka förebyggande åtgärder och behandlingar som har störst nytta för varje enskild person, säger Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet och initiativtagare till PREDEM.
Förhoppningen är att nya verktyg och arbetssätt ska leda till tidigare upptäckt av begynnande demenssjukdom, kortare utredningstider och säkrare diagnostik samt bättre tillgänglighet och anpassning av utredningsmetoder till olika patientgrupper.
Minska risken att insjukna
Även Maria Eriksdotter, professor geriatrik vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset, välkomnar Vinnovas sastning.
– Satsningen på PREDEM innebär att vi bland annat med studier av biomarkörer hos personer med kognitiva symptom och data från världens största kvalitetsregister SveDem förfinar precisionsbaserad diagnostik och personcentrerad vård och behandling vid Alzheimers sjukdom. Målet är att minska risken att insjukna samt bromsa upp sjukdomsprocessen. Det gäller också att se till att kunskapen kommer vården och den enskilde personen till nytta, säger Maria Eriksdotter, som även är registerhållare för Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar, SveDem.