Senaste nytt
Östersund öppnar telefonjour
I Östersund öppnas ett särskilt telefonnummer för demens. Det nybildade demensteamet är beredd att besvara frågor från kommunens demenssjuka, anhöriga och vårpersonal – dygnet runt.
Telefonjouren ingår i den verksamhet som Östersundsteamet ska driva. Demensteamet, som drivs som ett projekt, ska ge råd och stöd till främst hemmaboende personer med demens och deras anhöriga. Kontakter förmedlas via primärvården efter att en demensdiagnos är ställd.
Medan de flesta demensteam håller telefonen öppen under kontorstid, eller endast vissa veckodagar, satsar Östersundsteamet på en 24-timmarsjour.
– Vi vet ju inte riktigt när på dygnet behoven finns så därför vill vi pröva att ha någon tillgänglig i telefon dygnet runt. Just nu för vi diskussioner om ett samarbete med sjukvårdsupplysningen som skulle kunna avlasta oss – om vi skulle bli nedringda, säger sjuksköterskan Meta Aringstam, en av demensteamets fem medlemmar.
Meta Aringstam tror att bara vetskapen att det alltid finns någonstans att vända sig kommer att skapa en ökad trygghet, inte minst för många anhöriga. Men även vårdpersonal inom hemtjänst och särskilda boendeformer kan kontakta telefonjouren, till exempel när man behöver råd i en svår situation.
Magnus Westlander
Telefonjouren ingår i den verksamhet som Östersundsteamet ska driva. Demensteamet, som drivs som ett projekt, ska ge råd och stöd till främst hemmaboende personer med demens och deras anhöriga. Kontakter förmedlas via primärvården efter att en demensdiagnos är ställd.
Medan de flesta demensteam håller telefonen öppen under kontorstid, eller endast vissa veckodagar, satsar Östersundsteamet på en 24-timmarsjour.
– Vi vet ju inte riktigt när på dygnet behoven finns så därför vill vi pröva att ha någon tillgänglig i telefon dygnet runt. Just nu för vi diskussioner om ett samarbete med sjukvårdsupplysningen som skulle kunna avlasta oss – om vi skulle bli nedringda, säger sjuksköterskan Meta Aringstam, en av demensteamets fem medlemmar.
Meta Aringstam tror att bara vetskapen att det alltid finns någonstans att vända sig kommer att skapa en ökad trygghet, inte minst för många anhöriga. Men även vårdpersonal inom hemtjänst och särskilda boendeformer kan kontakta telefonjouren, till exempel när man behöver råd i en svår situation.
Magnus Westlander
Östersunds demensteam fr v: Annelie Persson, Mona Eriksson, Anna Boström, Meta Aringstam, Lena Sundstedt
EU ska prioritera alzheimer
Demenssjukdomarna har flyttat upp till högsta EU-nivå. I ett dokument från ministerrådet uppmanas unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom.
Bakgrunden tlll EU:s engagemang i demensfrågorna är de snabbt växande antalet ålderspensionärer i medlemsstaterna. Prognoser från EUROSTAT pekar på en fördubbling av åldersgruppen 65 år och äldre fram till år 2050. Eftersom Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, har en stark koppling till hög ålder vill ministerrådet att sjukdomen ges hög prioritet.
Förutom nationella strategier mot alzheimer vill EU:s hälso- och sjukvårdsministrar att EU-kommissionen arbetar för att stärka det europeiska samarbetet kring sjukdomen. Forskning, förebyggande arbete, tidig diagnos, vård och behandling samt etiska aspekter på alzheimer är områden som nämns i dokumentet.
Magnus Westlander
Bakgrunden tlll EU:s engagemang i demensfrågorna är de snabbt växande antalet ålderspensionärer i medlemsstaterna. Prognoser från EUROSTAT pekar på en fördubbling av åldersgruppen 65 år och äldre fram till år 2050. Eftersom Alzheimers sjukdom, den vanligaste orsaken till demens, har en stark koppling till hög ålder vill ministerrådet att sjukdomen ges hög prioritet.
Förutom nationella strategier mot alzheimer vill EU:s hälso- och sjukvårdsministrar att EU-kommissionen arbetar för att stärka det europeiska samarbetet kring sjukdomen. Forskning, förebyggande arbete, tidig diagnos, vård och behandling samt etiska aspekter på alzheimer är områden som nämns i dokumentet.
Magnus Westlander
Dokument från EU:s mInisterråd,
ladda ned » (pdf, 5 sid)
Folkkär kommissarie har fått alzheimer
Den amerikanske skådepelaren Peter Falk har drabbats av Alzheimers sjukdom. Under 1970-talet fängslade han den svenska TV-publiken i rollen som den tankspridde och cigarrökande kommissaren Columbo.
Peter Falk är 81 år och lever tillsammans med sin hustru i Beverly Hills. Hans demenssjukdom är långt gången och gör honom i behov av tillsyn och omsorg dygnet runt. Det hävdar dottern som lämnat in en ansökan till domstol om att bli hans förmyndare.
Svenskar förknippar skådespelaren Peter Falk nog mest med 1970-talets populära TV-serie Columbo. Kommissarien, i trenchcoat och cigarr i högerhanden, uppträdde tankspridd men hans kluriga frågor avslöjade till slut alltid mördaren. Peter Falk har även arbetat med regissörer som Woody Allen och John Cassavetes.
Magnus Westlander
Peter Falk är 81 år och lever tillsammans med sin hustru i Beverly Hills. Hans demenssjukdom är långt gången och gör honom i behov av tillsyn och omsorg dygnet runt. Det hävdar dottern som lämnat in en ansökan till domstol om att bli hans förmyndare.
Svenskar förknippar skådespelaren Peter Falk nog mest med 1970-talets populära TV-serie Columbo. Kommissarien, i trenchcoat och cigarr i högerhanden, uppträdde tankspridd men hans kluriga frågor avslöjade till slut alltid mördaren. Peter Falk har även arbetat med regissörer som Woody Allen och John Cassavetes.
Magnus Westlander
Region Skåne skär ner på demenssatsning
Region Skåne drar ned på sin planerade satsning på demensvård. Minskade skatteintäkter uppges vara orsaken.
Tidigare i höst lade en arbetsgrupp, under ledning av doktor Lennart Minthon, fram förslag på hur Skånes demensvård kan förbättras (se tidigare artikel »). Förslagen antogs av Regions Skånes närsjukvårdsberedning. Prislappen för genomförandet beräknades till 16,5 miljoner kr per år men i budgeten för 2009 har endast 6,1 miljoner kronor avsatts.
– Vi står helt bakom Lennart Minthons utredning – det är den vägen vi ska gå. Men för närvarande klarar vi inte att genomföra allt, säger regionrådet Henrik Hammar (m).
Han hänvisar till den vikande konjunkturen som har lett till att regionens skatteintäkter minskat med 600 miljoner kronor. Den minnesmottagning som, enligt förslaget, skulle öppnas i Helsingborg är en av åtgärderna som skjuts på framtiden.
– Men utöver det budgeterade 6,1 miljonerna satsar vi redan nu på ST-block som gör att vi får fler specialistläkare inom området, säger Henrik Hammar (m).
Magnus Westlander
Tidigare i höst lade en arbetsgrupp, under ledning av doktor Lennart Minthon, fram förslag på hur Skånes demensvård kan förbättras (se tidigare artikel »). Förslagen antogs av Regions Skånes närsjukvårdsberedning. Prislappen för genomförandet beräknades till 16,5 miljoner kr per år men i budgeten för 2009 har endast 6,1 miljoner kronor avsatts.
– Vi står helt bakom Lennart Minthons utredning – det är den vägen vi ska gå. Men för närvarande klarar vi inte att genomföra allt, säger regionrådet Henrik Hammar (m).
Han hänvisar till den vikande konjunkturen som har lett till att regionens skatteintäkter minskat med 600 miljoner kronor. Den minnesmottagning som, enligt förslaget, skulle öppnas i Helsingborg är en av åtgärderna som skjuts på framtiden.
– Men utöver det budgeterade 6,1 miljonerna satsar vi redan nu på ST-block som gör att vi får fler specialistläkare inom området, säger Henrik Hammar (m).
Magnus Westlander
Relaterad artikel
Region Skåne vill utjämna skillnader inom demensvården »
Se TV-inslag
SVT:s Sydnytt » (nytt fönster)
Mobiltelefoner påverkar minnet hos försöksdjur
Strålning från mobiltelefoner kan påverka minnet. Resultatet, som bygger på studier av råttor, presenteras i en ny svensk avhandling.
Henrietta Nittby vid Lunds Universítet har i sitt avhandlingsarbete studerat råttor som utsatts för mobiltelefonstrålning två timmar i veckan under drygt ett år. Dessa råttor fick sämre resultat på ett minnestest än råttor som inte fått någon strålning.
Fynden kan hänga samman med de fynd som forskargruppen tidigare gjort, nämligen att mikrovågsstrålningen från mobiltelefoner kan påverka den s.k. blod-hjärnbarriären. Det är en barriär som skyddar hjärnan genom att hindra ämnen som cirkulerar i blodet från att passera ut i hjärnans vävnader och skada nervcellerna. Henrietta Nittbys handledare professor Leif Salford och hans medarbetare har tidigare funnit att albumin, ett protein som fungerar som transportmolekyl i blodet, läcker ut i hjärnvävnaderna när försöksdjur utsatts för mobiltelefonstrålning.
Forskargruppen har också funnit vissa nervskador i form av skadade nervceller i hjärnbarken och i hippocampus, hjärnans minnescentrum. Albuminläckaget uppstår direkt efter strålningen medan nervskadorna kommer först senare, efter två till fyra veckors tid.
– Vi har nu sett att det händer saker i hjärnan på försöksdjur efter mobiltelefonistrålning. Nästa steg är att försöka förstå varför detta händer, säger Henrietta Nittby i ett pressmeddelande. Hon har själv en mobiltelefon, men håller den aldrig mot örat utan använder i stället handsfree-utrustning.
Läs pressmeddelandet från Lunds Universitet » (nytt fönster)
Henrietta Nittby vid Lunds Universítet har i sitt avhandlingsarbete studerat råttor som utsatts för mobiltelefonstrålning två timmar i veckan under drygt ett år. Dessa råttor fick sämre resultat på ett minnestest än råttor som inte fått någon strålning.
Fynden kan hänga samman med de fynd som forskargruppen tidigare gjort, nämligen att mikrovågsstrålningen från mobiltelefoner kan påverka den s.k. blod-hjärnbarriären. Det är en barriär som skyddar hjärnan genom att hindra ämnen som cirkulerar i blodet från att passera ut i hjärnans vävnader och skada nervcellerna. Henrietta Nittbys handledare professor Leif Salford och hans medarbetare har tidigare funnit att albumin, ett protein som fungerar som transportmolekyl i blodet, läcker ut i hjärnvävnaderna när försöksdjur utsatts för mobiltelefonstrålning.
Forskargruppen har också funnit vissa nervskador i form av skadade nervceller i hjärnbarken och i hippocampus, hjärnans minnescentrum. Albuminläckaget uppstår direkt efter strålningen medan nervskadorna kommer först senare, efter två till fyra veckors tid.
– Vi har nu sett att det händer saker i hjärnan på försöksdjur efter mobiltelefonistrålning. Nästa steg är att försöka förstå varför detta händer, säger Henrietta Nittby i ett pressmeddelande. Hon har själv en mobiltelefon, men håller den aldrig mot örat utan använder i stället handsfree-utrustning.
Läs pressmeddelandet från Lunds Universitet » (nytt fönster)
Finland satsar på att förebygga demens
Finlands Akademi satsar 14 miljoner kronor på en ny studie för att försena debuten av bland annat demens. Den leds av docent Miia Kivipelto, Aging Research Center, Karolinska Institutet.
Studien är en s k interventionsstudie och den första i världen som tar upp flera livsstilsfaktorer som kan senare lägga debuten av demens och olika kognitiva problem (minnessvikt, försämrad orineteringsfrömåga etc) Kost, motion, social och mental aktivering samt uppföljning och behandling av vaskulära riskfaktorer, t ex högt blodtryck, ingår.
Anslaget kommer från Finlands Akademis forskningsprogram, Utmaningar för folkhälsan. Programmet prioriterar tidig intervention och behandling före en sjukdomscentrerad infallsvinkel.
– Forskningsanslaget har stor betydelse för den preventiva demensforskningenoch kommer att ge värdefull kunskap för planeringen av framtida hälsofrämjande insatser både för individen och på samhällsnivå, säger Miia Kivipelto i senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum.
Ethel Lanesjö
Studien är en s k interventionsstudie och den första i världen som tar upp flera livsstilsfaktorer som kan senare lägga debuten av demens och olika kognitiva problem (minnessvikt, försämrad orineteringsfrömåga etc) Kost, motion, social och mental aktivering samt uppföljning och behandling av vaskulära riskfaktorer, t ex högt blodtryck, ingår.
Anslaget kommer från Finlands Akademis forskningsprogram, Utmaningar för folkhälsan. Programmet prioriterar tidig intervention och behandling före en sjukdomscentrerad infallsvinkel.
– Forskningsanslaget har stor betydelse för den preventiva demensforskningenoch kommer att ge värdefull kunskap för planeringen av framtida hälsofrämjande insatser både för individen och på samhällsnivå, säger Miia Kivipelto i senaste numret av tidskriften Äldre i Centrum.
Ethel Lanesjö
Borlänge vann Bästa hemtjänstteam 2008
Demensteamet i Borlänge kommun har utsetts till Bästa hemtjänstteam 2008. Det nyinstiftade priset är på 50 000 kr och delades ut av Drottning Silvia fredagen den 5 december.
Svenskt Demenscentrum har tillsammans med Demensförbundet instiftat priset som i år delades ut för första gången. Det ska gå till det team inom hemtjänsten som mest utvecklat sitt omsorgsarbete.
I prisceremonin som hölls i Svenskt Demenscentrums lokaler deltog bland andra äldreminister Maria Larsson och Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson. Årets 18 pristagare anlände i en chartrad buss från Borlänge – kommunen bjöd på resan.
Elisabeth Strand, enhetschef, och Viola Krenn, undersköterska, fick äran att representera demensteamet när det var dags att ta emot diplom och stipendiet på 50 000 kronor ur Drottning Silvias hand. "Vi är stolta och mycket hedrade och det känns verkligen som ett kvitto på att vi jobbar rätt", sade Elisabeth Strand.
Drottning Silvia delar ut diplom och stipendie till Elisabeth Strand, enhetschef, och Viola Krenn, undersköterska i Borlänges demensteam. T v Wilhelmina Hoffman och Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum.
Fr v Drottning Silvia, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum och Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet.
Borlänge demensteam tillsammans med (de tre i mitten) Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson, Drottning Silvia och äldreminister Maria Larsson.
Foto: Tomas Södergren
Svenskt Demenscentrum har tillsammans med Demensförbundet instiftat priset som i år delades ut för första gången. Det ska gå till det team inom hemtjänsten som mest utvecklat sitt omsorgsarbete.
I prisceremonin som hölls i Svenskt Demenscentrums lokaler deltog bland andra äldreminister Maria Larsson och Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson. Årets 18 pristagare anlände i en chartrad buss från Borlänge – kommunen bjöd på resan.
Elisabeth Strand, enhetschef, och Viola Krenn, undersköterska, fick äran att representera demensteamet när det var dags att ta emot diplom och stipendiet på 50 000 kronor ur Drottning Silvias hand. "Vi är stolta och mycket hedrade och det känns verkligen som ett kvitto på att vi jobbar rätt", sade Elisabeth Strand.
Drottning Silvia delar ut diplom och stipendie till Elisabeth Strand, enhetschef, och Viola Krenn, undersköterska i Borlänges demensteam. T v Wilhelmina Hoffman och Gunilla Nordberg, Svenskt Demenscentrum.
Fr v Drottning Silvia, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum och Stina-Clara Hjulström, ordförande i Demensförbundet.
Borlänge demensteam tillsammans med (de tre i mitten) Stockholms äldreborgarråd Ewa Samuelsson, Drottning Silvia och äldreminister Maria Larsson.
Foto: Tomas Södergren
Prismotivering:
Bästa hemtjänstteam tilldelas år 2008 Borlänge demensteam i hemtjänsten för sitt genomtänkta och väldokumenterade arbetsätt. Detta arbete har initierats och drivs av engagerade medarbetare i Borlänge kommun för att kunna ge den bästa omsorgen till kommunens demenssjuka i deras hem. Borlänge demensteam i hemtjänsten får priset för att de arbetar för god kommunikation och relationsbyggande över huvudmannagränserna och för att anhörigas behov av avlastning och stöd både bekräftas och beaktas och inte minst för att kvalitetstid för personen med demenssjukdom ses som en självklar och viktig del i arbetet.
Stipendium för ett mångårigt och gediget arbete
Årets stipendium från Svensk Förening för Kognitiva sjukdomar (SFK) går till Sigrid Svedmyr, läkare vid minnesmottagningen på Huddinge sjukhus. Hon var tidigt ute med att uppmärksamma de anhörigas situation.
SFK:s stipendium, som sponsras av läkemedelsbolaget Janssen-Cilag, delas ut till "den eller de som bidrar till att driva demensvården framåt". Årets vinnare, Sigrid Svedmyr, får 50 000 kr "för sitt mångåriga och gedigna arbete för demenssjukvården."
Sigrid Svedmyr var tidigt ute med att uppmärksamma de anhörigas utsatta situation, bl a i det vårdprogram för demenssjukdomar – det första i sitt slag i Stockolm – hon var med att utarbeta under åren 1994–96. Hon har även byggt upp samverkande organisationer med kommuner och landsting, bl a demensteam som arbetat både på konsultbasis och med att göra hemutredningar.
Sigrid Svedmyr har även engagerat sig i barn- och ungdomar till föräldrar med demenssjukdom. För denna målgrupp har hon, i samarbete med barnpsykiatrin, utvecklat och drivit samtalsgrupper.
Magnus Westlander
SFK:s stipendium, som sponsras av läkemedelsbolaget Janssen-Cilag, delas ut till "den eller de som bidrar till att driva demensvården framåt". Årets vinnare, Sigrid Svedmyr, får 50 000 kr "för sitt mångåriga och gedigna arbete för demenssjukvården."
Sigrid Svedmyr var tidigt ute med att uppmärksamma de anhörigas utsatta situation, bl a i det vårdprogram för demenssjukdomar – det första i sitt slag i Stockolm – hon var med att utarbeta under åren 1994–96. Hon har även byggt upp samverkande organisationer med kommuner och landsting, bl a demensteam som arbetat både på konsultbasis och med att göra hemutredningar.
Sigrid Svedmyr har även engagerat sig i barn- och ungdomar till föräldrar med demenssjukdom. För denna målgrupp har hon, i samarbete med barnpsykiatrin, utvecklat och drivit samtalsgrupper.
Magnus Westlander
Doktor Sigrid Svedmyr har bl a engagerat sig i barn- och ungdomar till föräldrar med demenssjukdom.
Läs mer på www.fks.nu »
Känd alzheimersjuk författare med upprop till premiärministern
I förra veckan tog Storbritanniens premiärminister Gordon Brown emot författaren Terry Pratchet. Den alzheimersjuke 60-åringen överlämnade ett upprop som kräver ökade statliga anslag till alzheimerforskningen.
Terry Pratchett är översatt till 33 språk och mest känd för sina böcker om Skivvärlden (Discworld). Förra året började han engagera sig för att skapa opinion kring Alzheimers sjukdom, då han själv fick diagnosen. Bakom hans upprop till premiärminstern står bl a organisationen Alzheimers Research Trust, 100 alzheimerforskare och 20 000 andra brittiska medborgare.
I uppropet skriver Terry Pratchett att han är förfärad över att forskningen om alzheimer och andra demenssjukdomar, som påverkar 700 000 personer i Storbritannien, endast får tre procent av de statliga anslagen till medicinsk forskning. Han får nu medhåll av Gordon Brown som, vid författarens besök, erkände att Alzheimers sjukdom har försummats allt för länge. Premiärministern utlovade att alzheimerforskningen ska ges högre prioritet.
Terry Pratchett har en ovanlig en form av Alzheimers sjukdom, Posterior Cortical Atrophy (PCA), vilken påverkar den bakre delen av hjärnan. I samband med att han i december 2007 offentliggjorde sin sjukdom skrev han ett öppet brev, publicerat på Internet, där han bad alla att hålla humöret uppe, att han inte är död än och att han räknar med att skriva fler böcker.
Serien om Skivvärlden består för tillfället av 36 böcker som tillsammans med Terry Pratchetts övriga publikationer har sålts i över 55 miljoner exemplar. Hans senaste bok ”Nation” (ännu ej utgiven på svenska) utkom i september 2008 och färdigställdes efter att han hade fått sin diagnos.
Boken utspelar sig utanför Skivvärldens universum i en snarlik version av vår egen värld under sent 1800-tal. Huvudpersonen, den nyblivne tonåringen Mau, blir helt ensam i världen till följd av en tsunami som ödelägger hans hemby och tar hans familj ifrån honom. ”Nation” har fått fin kritik av bland annat engelska tidningen The Guardian som skrev "Nation has profound, subtle and original things to say about the interplay between tradition and knowledge, faith and questioning."
Terry Pratchett är fortsatt aktiv som författare och skriver för närvarande på nästa bok om Skivvärlden, med arbetsnamnet ”Unseen Academicals”.
Magnus Westlander | Mattiaz Lundkvist
Terry Pratchett är översatt till 33 språk och mest känd för sina böcker om Skivvärlden (Discworld). Förra året började han engagera sig för att skapa opinion kring Alzheimers sjukdom, då han själv fick diagnosen. Bakom hans upprop till premiärminstern står bl a organisationen Alzheimers Research Trust, 100 alzheimerforskare och 20 000 andra brittiska medborgare.
I uppropet skriver Terry Pratchett att han är förfärad över att forskningen om alzheimer och andra demenssjukdomar, som påverkar 700 000 personer i Storbritannien, endast får tre procent av de statliga anslagen till medicinsk forskning. Han får nu medhåll av Gordon Brown som, vid författarens besök, erkände att Alzheimers sjukdom har försummats allt för länge. Premiärministern utlovade att alzheimerforskningen ska ges högre prioritet.
Terry Pratchett har en ovanlig en form av Alzheimers sjukdom, Posterior Cortical Atrophy (PCA), vilken påverkar den bakre delen av hjärnan. I samband med att han i december 2007 offentliggjorde sin sjukdom skrev han ett öppet brev, publicerat på Internet, där han bad alla att hålla humöret uppe, att han inte är död än och att han räknar med att skriva fler böcker.
Serien om Skivvärlden består för tillfället av 36 böcker som tillsammans med Terry Pratchetts övriga publikationer har sålts i över 55 miljoner exemplar. Hans senaste bok ”Nation” (ännu ej utgiven på svenska) utkom i september 2008 och färdigställdes efter att han hade fått sin diagnos.
Boken utspelar sig utanför Skivvärldens universum i en snarlik version av vår egen värld under sent 1800-tal. Huvudpersonen, den nyblivne tonåringen Mau, blir helt ensam i världen till följd av en tsunami som ödelägger hans hemby och tar hans familj ifrån honom. ”Nation” har fått fin kritik av bland annat engelska tidningen The Guardian som skrev "Nation has profound, subtle and original things to say about the interplay between tradition and knowledge, faith and questioning."
Terry Pratchett är fortsatt aktiv som författare och skriver för närvarande på nästa bok om Skivvärlden, med arbetsnamnet ”Unseen Academicals”.
Magnus Westlander | Mattiaz Lundkvist
Författaren Terry Pratchett, 60 år, har diagnosen Alzheimers sjukdom och kom nyligen ut med en ny bok.
Antipsykotiska läkemedel ökar risken att dö vid demens
En ny studie publicerad i tidskriften Lancet Neurology bekräftar tidigare forskning. Alzheimersjuka personer som använder antipsykotiska läkemedel löper ökad risk att dö i förtid.
Det är ett brittiskt forskarlag som följt 128 alzheimersjuka över tiden. Samtliga använde anti-psykotiska läkemedel, s k neuroleptika, innan försöket påbörjades. Deltagarna indelades slumpmässigt i två grupper. I den ena fortsatte man med medicineringen som tidigare, i den andra avbröts den och deltagarna fick istället sockerpiller utan effekt (placebo).
Uppföljningar gjordes sedan efter 1, 2 och 3 år. Skillnaden i antalet överlevande mellan grupperna växte över tiden. Vid 3-årskontrollen hade 70 procent av dem som fått antipsykotiska läkemedel avlidit, jämfört med 41 procent i placebogruppen.
Den brittiska studien är den första långtidsstudien i sitt slag. Men forskarnas slutsats – att antipsykotiska läkemedel ger en förhöjd risk att dö vid Alzheimers sjukdom – bekräftas av tidigare forskning. Resultaten understryker vikten av att söka mindre skadliga alternativ för att behandla psykiatriska symptom vid demens, skriver de brittiska forskarna.
Förra året kom Läkemedelsverket med nya rekommendationer för behandling av psykiatriska symptom vid demens. Dessa innebar en restriktivare hållning till antipsykotiska läkemedel. Även EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, har nyligen uppmanat till en striktare syn på denna läkemedelsgrupp (se relaterade artiklar i högerkolumn).
Magnus Westlander
Till studien i Lancet Neurology » (nytt fönster)
Det är ett brittiskt forskarlag som följt 128 alzheimersjuka över tiden. Samtliga använde anti-psykotiska läkemedel, s k neuroleptika, innan försöket påbörjades. Deltagarna indelades slumpmässigt i två grupper. I den ena fortsatte man med medicineringen som tidigare, i den andra avbröts den och deltagarna fick istället sockerpiller utan effekt (placebo).
Uppföljningar gjordes sedan efter 1, 2 och 3 år. Skillnaden i antalet överlevande mellan grupperna växte över tiden. Vid 3-årskontrollen hade 70 procent av dem som fått antipsykotiska läkemedel avlidit, jämfört med 41 procent i placebogruppen.
Den brittiska studien är den första långtidsstudien i sitt slag. Men forskarnas slutsats – att antipsykotiska läkemedel ger en förhöjd risk att dö vid Alzheimers sjukdom – bekräftas av tidigare forskning. Resultaten understryker vikten av att söka mindre skadliga alternativ för att behandla psykiatriska symptom vid demens, skriver de brittiska forskarna.
Förra året kom Läkemedelsverket med nya rekommendationer för behandling av psykiatriska symptom vid demens. Dessa innebar en restriktivare hållning till antipsykotiska läkemedel. Även EMEA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, har nyligen uppmanat till en striktare syn på denna läkemedelsgrupp (se relaterade artiklar i högerkolumn).
Magnus Westlander
Till studien i Lancet Neurology » (nytt fönster)