Senaste nytt

13 dec 2021

Anmälan öppen till ledarskapskonferens 

 ARBETA MED DEMENS

Den 26–27 september 2022 sätter vi åter strålkastarljuset på ledarskapet i demensomsorgen. Du som är chef eller arbetsledare är då hjärtligt välkommen till City Conference Centre i Stockholm och den femte skandinaviska konferensen om ledarskap och demensomsorg. Läs mer och anmäl dig här!

12 aug 2022

Bakslag för antikropp mot alzheimer 

 FORSKNING

I drygt tio år har en antikropp mot alzheimer testats på personer i en colombiansk släkt. Men förhoppningarna, att förebygga den ärftliga formen av sjukdom som finns i släkten, har tyvärr inte infriats.

Resultatet av denna preventionsstudie presenterades nyligen av läkemedelsbolaget Roche vid den stora AAIC-konferensen i Basel. I ett pressmeddelande slår bolaget fast att antikroppen crenezumab varken kunde förhindra eller dämpa kognitiv försämring. I studien ingick 252 deltagare.

Roche har samarbetat med bland annat Banner Alzheimer’s Institute och University of Antioquia in Colombia. Studien har rönt stort intresse eftersom antikroppen crenezumab prövats på deltagare som, när försöket inleddes, inte hade utvecklat några alzheimersymptom.

I den colombianska släkten finns en ärftlig mutation som är en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. Eftersom personerna som bär på detta anlag insjuknar redan i 40-årsåldern fanns goda förutsättningar att bedöma om crenezumab kunde fördröja symptomen eller, i bästa fall, förebygga sjukdomen. Men ingetdera visade sig alltså vara möjligt.

Antikroppen crenezumab har tidigare testats vid sporadisk (icke-ärftlig) alzheimer med samma negativa resultat.
 

Resultatet av denna preventionsstudie presenterades nyligen av läkemedelsbolaget Roche vid den stora AAIC-konferensen i Basel. I ett pressmeddelande slår bolaget fast att antikroppen crenezumab varken kunde förhindra eller dämpa kognitiv försämring. I studien ingick 252 deltagare.

Roche har samarbetat med bland annat Banner Alzheimer’s Institute och University of Antioquia in Colombia. Studien har rönt stort intresse eftersom antikroppen crenezumab prövats på deltagare som, när försöket inleddes, inte hade utvecklat några alzheimersymptom.

I den colombianska släkten finns en ärftlig mutation som är en direkt orsak till Alzheimers sjukdom. Eftersom personerna som bär på detta anlag insjuknar redan i 40-årsåldern fanns goda förutsättningar att bedöma om crenezumab kunde fördröja symptomen eller, i bästa fall, förebygga sjukdomen. Men ingetdera visade sig alltså vara möjligt.

Antikroppen crenezumab har tidigare testats vid sporadisk (icke-ärftlig) alzheimer med samma negativa resultat.
 

Läs mer
2 aug 2022

Blodprov kan upptäcka alzheimer vid Downs syndrom  

 FORSKNING

En studie från Lunds universitet visar att alzheimer hos personer med Downs syndrom med stor säkerhet kan upptäckas genom ett enkelt blodprov. Det nya fyndet gör det möjligt att ställa korrekta diagnoser utan större ingrepp.

Alzheimers sjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos personer med Downs syndrom. Ca 80 procent av dem utvecklar sjukdomen, ofta redan i 40-, 50-årsåldern. Alzheimer kan dock vara svår att upptäcka och diagnosticera, bland annat eftersom personerna bär med sig kognitiva funktionsnedsättningar redan från födseln.

Stor säkerhet

Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Forskarna har jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från en mer omfattande PET-kameraundersökning. Studien omfattade 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande Alzheimers sjukdom. 

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Undvika stora ingrepp

Fynden är viktiga av flera skäl. Med ett enkelt blodprov ökar möjligheterna att ställa korrekt diagnos utan att behöva göra mer invasiva och kostsamma ingrepp som till exempel ett ryggvätskeprov innebär

För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett genombrott inom alzheimerdiagnostiken: att en biomarkör i blodet kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Samma biomarkör, fosforylerat tau217, har använts i den aktuella studien.

– Nästa steg är att utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
 

Alzheimers sjukdom är den vanligaste dödsorsaken hos personer med Downs syndrom. Ca 80 procent av dem utvecklar sjukdomen, ofta redan i 40-, 50-årsåldern. Alzheimer kan dock vara svår att upptäcka och diagnosticera, bland annat eftersom personerna bär med sig kognitiva funktionsnedsättningar redan från födseln.

Stor säkerhet

Nu visar en svensk-amerikansk studie, ledd från Lunds universitet, att ett enkelt blodprov med stor säkerhet kan upptäcka Alzheimers sjukdom hos personer med Downs syndrom. Forskarna har jämfört en biomarkör genom blodprov med resultat från en mer omfattande PET-kameraundersökning. Studien omfattade 300 personer med Downs syndrom av vilka 40 procent visade tecken på begynnande Alzheimers sjukdom. 

– Med det enkla blodprovet kunde vi med över 90 procents säkerhet upptäcka både tau- och amyloidpatologier, det vill säga de sjukdomsframkallande förändringar i hjärnan som visar om en person har alzheimer eller ej. Vi kunde även ställa diagnos på dem som ännu inte utvecklat tydlig kognitiv svikt på grund av Alzheimers sjukdom, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet och överläkare vid minnesmottagningen på Skånes universitetssjukhus, i ett pressmeddelande.

Undvika stora ingrepp

Fynden är viktiga av flera skäl. Med ett enkelt blodprov ökar möjligheterna att ställa korrekt diagnos utan att behöva göra mer invasiva och kostsamma ingrepp som till exempel ett ryggvätskeprov innebär

För ett par år sedan presenterade Oskar Hansson och hans forskarkollegor ett genombrott inom alzheimerdiagnostiken: att en biomarkör i blodet kan påvisa Alzheimers sjukdom redan 20 år innan minnesbesvär blir tydliga och urskilja Alzheimers sjukdom från andra demenssjukdomar med cirka 95 procents noggrannhet. Samma biomarkör, fosforylerat tau217, har använts i den aktuella studien.

– Nästa steg är att utvärdera detta i klinisk praxis och även använda det för att förbättra läkemedelsprövningar som utvärderar läkemedel riktade mot alzheimer hos personer med Downs syndrom, säger Oskar Hansson.
 

Varför är alzheimer vanligt vid Downs syndrom?

Orsaken till att personer med Downs Syndrom utvecklar Alzheimers sjukdom i relativt hög utsträckning är att de har en extra kromosom, tre exemplar av kromosom 21 istället för två. Den gen som kodar för APP (amyloid prekursorproteinet), det vill säga det protein som bildar amyloid, finns på just kromosom 21. Vid Downs syndrom bildar man mer av APP och har därmed en klart ökad risk att få amyloida aggregat (klumpar) som i sin tur leder till aggregat av tau.

Källa: Lunds universitet

27 jun 2022

SveDem bjuder in till förbättringsarbete 

 ARBETA MED DEMENS

I ett nytt projekt erbjuder SveDem stöd och inspiration för att utveckla demensvården. Enheter som antigen är anslutna eller önskar att ansluta sig till SveDems kommunala moduler – Särskilt boende (SÄBO) eller Hemsjukvård med omsorgsinsatser (HEMO) – är välkomna att delta.

Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.

Bild på Eva Ståhl– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.

Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.

Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål,  e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.

Foto Eva Ståhl: Anna Molander

Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.

Bild på Eva Ståhl– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.

Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.

Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål,  e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.

Foto Eva Ståhl: Anna Molander

21 jun 2022

Helsingborg satsar på demensvänliga utemiljöer  

 ARBETA MED DEMENS

Från den tre meter höga Bumlinglampan strömmar 60-talsmusik. I rabatterna växer doftande kryddväxter och i lekparken gungar barn. ”Minnenas och kunskapens trädgård” är en del av satsningen Demensvänligt Helsingborg.

Den nyanlagda trädgården ligger i stadsdelen Husensjö. Fylld med växter, design och musik syftar den till att förmedla positiva sinnesintryck och väcka minnen till liv. Trädgården är en del i satsningen Demensvänligt Helsingborg, som är ett samarbete över förvaltningsgränserna.

Landskapsarkitekten Paulina Svenstrup, som har ansvarat för genomförandet av utemiljön, tog tidigt i projektet hjälp av personer med demenssjukdom för att förstå till exempel var sittplatser bäst kunde placeras. Hon fick också deras synpunkter på växtval: ”Varma färger, gult, rött, orange är lätta att upptäcka och gör en glad.” Resultatet blev temat Det glada 60-talet.

Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.

Underlätta tillgänglighet

Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.

En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag.  Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.

– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.

Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.

Uppskattad trädgård

Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.

– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.

Promenadstråk i Mariastaden

Ytterligare en demensvänlig utomhusmiljö har skapats i området Mariastaden strax norr om centrala Helsingborg. Från det nyinvigda seniorboendet SilviaBo och bort mot Gyhultskogen sträcker sig ett gångstråk som utsmyckats med tre konstverk av Gunnar Carl Nilsson.

”Sylådan” är en 2,6 meter hög sax intill en 1 meter hög trådrulle. Konstverket är en hyllning till de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem.

Också inför det här projektet involverades målgruppen som utifrån skisser fick välja vilken konstnär som skulle få uppdraget. De uppskattade att Sylådan var rolig, enkel att känna igen och kunde sättas i ett sammanhang.

Utefter gångstråket finns också ett konstverk bestående av stora blommor som blommar året om och ”Trädkronorna” i form av två björkar med kronor längst upp. Trädkronorna står som väktare över de björkar som planterats utefter stråket.

Expo om framtidens innovativa lösningar

De demensvänliga miljöerna visas upp under den stora stadsmässan H22 City Expo som pågår i 35 dagar fram till den 3 juli 2022. Fokus ligger på framtidens lösningar inom välfärd och stadsutveckling. I Minnenas och kunskapens trädgård hålls guidade visningar under den här perioden. Man kan också låta sig guidas via appen Guide Helsingborg.

Runt om i Helsingborg pågår under H22 evenemang av skilda slag: konferenser, föreläsningar, utställningar, konserter, kultur och nöjen för hela familjen.

Text, foto & film: Christina Nemell

Se film om utemiljöerna i Helsingborg

Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.

Underlätta tillgänglighet

Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.

En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag.  Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.

– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.

Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.

Uppskattad trädgård

Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.

– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.

Promenadstråk i Mariastaden

Ytterligare en demensvänlig utomhusmiljö har skapats i området Mariastaden strax norr om centrala Helsingborg. Från det nyinvigda seniorboendet SilviaBo och bort mot Gyhultskogen sträcker sig ett gångstråk som utsmyckats med tre konstverk av Gunnar Carl Nilsson.

”Sylådan” är en 2,6 meter hög sax intill en 1 meter hög trådrulle. Konstverket är en hyllning till de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem.

Också inför det här projektet involverades målgruppen som utifrån skisser fick välja vilken konstnär som skulle få uppdraget. De uppskattade att Sylådan var rolig, enkel att känna igen och kunde sättas i ett sammanhang.

Utefter gångstråket finns också ett konstverk bestående av stora blommor som blommar året om och ”Trädkronorna” i form av två björkar med kronor längst upp. Trädkronorna står som väktare över de björkar som planterats utefter stråket.

Expo om framtidens innovativa lösningar

De demensvänliga miljöerna visas upp under den stora stadsmässan H22 City Expo som pågår i 35 dagar fram till den 3 juli 2022. Fokus ligger på framtidens lösningar inom välfärd och stadsutveckling. I Minnenas och kunskapens trädgård hålls guidade visningar under den här perioden. Man kan också låta sig guidas via appen Guide Helsingborg.

Runt om i Helsingborg pågår under H22 evenemang av skilda slag: konferenser, föreläsningar, utställningar, konserter, kultur och nöjen för hela familjen.

Text, foto & film: Christina Nemell

Se film om utemiljöerna i Helsingborg

15 jun 2022

Ny webbutbildning om palliativ vård 

 UTBILDNING

Betaniastiftelsen har lanserat Lindring bortom boten. Det är en ny avgiftsfri webbutbildning i allmän palliativ vård som ersätter utbildningen Palliation ABC.

Den nya utbildningen baseras på nationella riktlinjer, Socialstyrelsens kunskapsstöd, det nya vårdprogrammet i palliativ vård samt vårdförloppet för palliativ vård.

– Flera utredningar, bland annat Coronakommissionen, pekar på att ökad kunskap inom det palliativa förhållningssättet och betydelsen av god palliativ vård behövs för alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Ökad kunskap är viktigt även för personer som arbetar i människovårdande samhällsfunktioner som skola, trossamfund, räddningstjänst och omsorg. Utbildningen är också intressant för närstående, studerande och andra som vill lära sig mer om vad palliativ vård är och betydelsen av att se patienten utifrån ett helhetsperspektiv, säger Petra Tegman, programchef palliativ vård på Betaniastiftelsen.

Fokus på symptomlindring

Genom tre moduler får användaren lära sig mer om palliativ vård och det palliativa förhållningssättet med särskilt fokus på symtomlindring. Utbildningen tar ca 2,5 timme att genomföraoch användaren får ett diplom efter godkänd utbildning.

- Det känns både betydelsefullt och roligt att erbjuda en avgiftsfri grundutbildning till alla som arbetar inom hälsa- och sjukvården. Ju mer kunskap vi har, desto tryggare och bättre vård kan vi ge till patienten och de närstående, säger Kerstin Enlund, direktor på Betaniastiftelsen.

Palliation ABC utgår

I och med lanseringen av den nya webbutbildningen Lindring bortom boten stänger Palliation ABC ner den 30 juni 2022.

Den nya utbildningen baseras på nationella riktlinjer, Socialstyrelsens kunskapsstöd, det nya vårdprogrammet i palliativ vård samt vårdförloppet för palliativ vård.

– Flera utredningar, bland annat Coronakommissionen, pekar på att ökad kunskap inom det palliativa förhållningssättet och betydelsen av god palliativ vård behövs för alla yrkeskategorier inom hälso- och sjukvården. Ökad kunskap är viktigt även för personer som arbetar i människovårdande samhällsfunktioner som skola, trossamfund, räddningstjänst och omsorg. Utbildningen är också intressant för närstående, studerande och andra som vill lära sig mer om vad palliativ vård är och betydelsen av att se patienten utifrån ett helhetsperspektiv, säger Petra Tegman, programchef palliativ vård på Betaniastiftelsen.

Fokus på symptomlindring

Genom tre moduler får användaren lära sig mer om palliativ vård och det palliativa förhållningssättet med särskilt fokus på symtomlindring. Utbildningen tar ca 2,5 timme att genomföraoch användaren får ett diplom efter godkänd utbildning.

- Det känns både betydelsefullt och roligt att erbjuda en avgiftsfri grundutbildning till alla som arbetar inom hälsa- och sjukvården. Ju mer kunskap vi har, desto tryggare och bättre vård kan vi ge till patienten och de närstående, säger Kerstin Enlund, direktor på Betaniastiftelsen.

Palliation ABC utgår

I och med lanseringen av den nya webbutbildningen Lindring bortom boten stänger Palliation ABC ner den 30 juni 2022.

Gå till utbildningen
15 jun 2022

Innovationsmiljö ska förebygga demenssjukdom 

 FORSKNING

Innovationsmiljön PREDEM är inne på sitt första halvår. Vi bad initiativtagaren Linus Jönsson, docent i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, berätta hur det går och hur PREDEM ska kunna bidra till att förebygga demenssjukdom.

Bild på Linus JönssonSom en av elva innovationsmiljöer får PREDEM finansiering av statliga Vinnova under fem år. I PREDEM:s fall är siktet intsälllt på att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd, allt för att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.

PREDEM samlar flera olika aktörer från akademi, region och företag. Här deltar även Svenskt Demenscentrum som på sin webbplats kommer att spegla arbetet inom PREDEM och de framsteg som görs.

Spännande studier ligger i pipeline, intervju med Linus Jönsson!

 

Bild på Linus JönssonSom en av elva innovationsmiljöer får PREDEM finansiering av statliga Vinnova under fem år. I PREDEM:s fall är siktet intsälllt på att utveckla diagnostik, precisionsmedicin och beslutsstöd, allt för att förebygga demensutveckling hos personer med begynnande kognitiv svikt.

PREDEM samlar flera olika aktörer från akademi, region och företag. Här deltar även Svenskt Demenscentrum som på sin webbplats kommer att spegla arbetet inom PREDEM och de framsteg som görs.

Spännande studier ligger i pipeline, intervju med Linus Jönsson!

 

24 maj 2022

Chefen för Fullriggaren prisas 

 ARBETA MED DEMENS

Ann-Charlotte Hanke, enhetschef på äldreboendet Fullriggaren i Helsingborg, utnämns till Årets ledare i demensvården. Stipendiet på 50 000 kr hade hon helst velat använda för att bli Silviahemscertifierad enhetschef.

Stipendiet Årets ledare inom demensvården delas ut av föreningen Gott Ledarskap i Demensvården. I ett pressmeddelande från föreningen sägs att Ann-Charlotte Hanke, årets stipendiat, "arbetar proaktivt i tanke och handling inom det demensboende, där hon är ansvarig chef och ledare. De äldre som står i begrepp att flytta in på Fullriggaren får i förväg besök av Ann-Charlotte för att göra det förestående miljöombytet så smidigt och positivt som möjligt. I samma syfte engageras också anhöriga i ett tidigt stadium".

Enligt pressmeddelandet har man på Fullriggaren i Helsingborg "skapat ändamålsenliga team med stort egenansvar och delaktighet för medarbetarna. Man har ett nära samarbete med läkare. Ett gott bemötande menar man är den kanske viktigaste medicinen för den demenssjuke."

Fullriggaren är ett Silviahemscertifierat äldreboende. Ann-Charlotte Hanke önskar att hon kunde ha använt stipendiet för att bli Silviahemscertifierad enhetschef, men det är en certifieringsform som ännu inte existerar.

Stipendiet Årets ledare inom demensvården delas ut av föreningen Gott Ledarskap i Demensvården. I ett pressmeddelande från föreningen sägs att Ann-Charlotte Hanke, årets stipendiat, "arbetar proaktivt i tanke och handling inom det demensboende, där hon är ansvarig chef och ledare. De äldre som står i begrepp att flytta in på Fullriggaren får i förväg besök av Ann-Charlotte för att göra det förestående miljöombytet så smidigt och positivt som möjligt. I samma syfte engageras också anhöriga i ett tidigt stadium".

Enligt pressmeddelandet har man på Fullriggaren i Helsingborg "skapat ändamålsenliga team med stort egenansvar och delaktighet för medarbetarna. Man har ett nära samarbete med läkare. Ett gott bemötande menar man är den kanske viktigaste medicinen för den demenssjuke."

Fullriggaren är ett Silviahemscertifierat äldreboende. Ann-Charlotte Hanke önskar att hon kunde ha använt stipendiet för att bli Silviahemscertifierad enhetschef, men det är en certifieringsform som ännu inte existerar.

17 maj 2022

Utsålt till Stockholms Demensdag 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Samtliga platser till Stockholms Demensdag den 21 september är nu utsålda.

 

11 maj 2022

Mikaela blev Stjärninstruktör nr 1000 

 ARBETA MED DEMENS UTBILDNING

Alingsås ligger i startgroparna för att sjösätta utbildningsmodellen Stjärnmärkt. Mikaela Lundstedt, undersköterska i kommunen, blev den 1000:e Stjärnsinstruktören som Svenskt Demenscentrum har utbildat.

Som Stjärninstruktör ska Mikaela Lundstedt hålla i utbildningsmodellen Stjärnmärkt på sin arbetsplats Bjärkegården, ett äldreboende "på vischan".

– Ja, vi håller till några mil utanför Alingsås stadskärna. Jag arbetar som undersköterska med samordningsansvar, det innebär bland annat att jag även har ett visst personalansvar, säger Mikaela Lundstedt.

Hennes 26 år långa erfarenhet av äldreomsorg omfattar såväl hemtjänst som äldreboende. I Alingsås finns inga renodlade demensboenden. Bjärkegården och kommunens sju andra äldreboenden har istället olika avdelningar för personer med demenssjukdom och de med somatiska sjukdomar.

40 instruktörer har utbildats 

I april var Svenskt Demenscentrum på plats i Alingsås och utbildade 40 Stjärninstruktörer. De ska i sin tur ska hålla i fyra utbildningstillfällen för sina kollegor på de olika enheterna. De enheter som genomför samtliga utbildningssteg, och arbetar efter vissa kriterier, kan sedan titulera sig Stjärnmärkt.

Varför ville du bli Stjärninstruktör?

– Jag tyckte det lät intressant och man vill ju alltid utvecklas i sitt arbete. Sedan var steget inte så stort för mig. Jag har tidigare bland annat hållit i studiecirklar i demenssjukdom och är därför van att stå inför en grupp och utbilda, säger Mikaela Lundstedt.

Det kursmaterial som ingår i utbildningsmodellen är heller inte främmande för Mikaela Lundstedt. Demens ABC och Svenskt Demenscentrums andra webbutbildningar har hon använt i sina studiecirklar.

Gillar Checklista demens

– Något som var nytt och som jag särskilt fastnade för var Checklista demens. Den är väldigt bra och kan bli riktigt användbar om den kopplas till genomförandeplanerna, säger Mikaela Lundstedt.

I Alingsås är man i full färd med att införa ett nytt dokumentationssytem. Därför dröjer det innan enheterna kan påbörja utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Det behöver ju pusslas med en del med arbetsscheman och vikarier också, men jag är redo att sätta igång, säger Mikaela Lundstedt.

Magnus Westlander

 

 

Som Stjärninstruktör ska Mikaela Lundstedt hålla i utbildningsmodellen Stjärnmärkt på sin arbetsplats Bjärkegården, ett äldreboende "på vischan".

– Ja, vi håller till några mil utanför Alingsås stadskärna. Jag arbetar som undersköterska med samordningsansvar, det innebär bland annat att jag även har ett visst personalansvar, säger Mikaela Lundstedt.

Hennes 26 år långa erfarenhet av äldreomsorg omfattar såväl hemtjänst som äldreboende. I Alingsås finns inga renodlade demensboenden. Bjärkegården och kommunens sju andra äldreboenden har istället olika avdelningar för personer med demenssjukdom och de med somatiska sjukdomar.

40 instruktörer har utbildats 

I april var Svenskt Demenscentrum på plats i Alingsås och utbildade 40 Stjärninstruktörer. De ska i sin tur ska hålla i fyra utbildningstillfällen för sina kollegor på de olika enheterna. De enheter som genomför samtliga utbildningssteg, och arbetar efter vissa kriterier, kan sedan titulera sig Stjärnmärkt.

Varför ville du bli Stjärninstruktör?

– Jag tyckte det lät intressant och man vill ju alltid utvecklas i sitt arbete. Sedan var steget inte så stort för mig. Jag har tidigare bland annat hållit i studiecirklar i demenssjukdom och är därför van att stå inför en grupp och utbilda, säger Mikaela Lundstedt.

Det kursmaterial som ingår i utbildningsmodellen är heller inte främmande för Mikaela Lundstedt. Demens ABC och Svenskt Demenscentrums andra webbutbildningar har hon använt i sina studiecirklar.

Gillar Checklista demens

– Något som var nytt och som jag särskilt fastnade för var Checklista demens. Den är väldigt bra och kan bli riktigt användbar om den kopplas till genomförandeplanerna, säger Mikaela Lundstedt.

I Alingsås är man i full färd med att införa ett nytt dokumentationssytem. Därför dröjer det innan enheterna kan påbörja utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Det behöver ju pusslas med en del med arbetsscheman och vikarier också, men jag är redo att sätta igång, säger Mikaela Lundstedt.

Magnus Westlander

 

 

Läs mer om utbildningsmodellen Stjärnmärkt
4 maj 2022

Alzheimer i fokus för riksdagens ledamöter 

 ARBETA MED DEMENS FORSKNING

Den 2 maj deltog flera av landets ledande läkare och hjärnforskare i en offentlig utfrågning i riksdagens andra kammare. Temat för dagen var Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning.

Socialutskottet hade bjudit in stiftelsen Alzheimer Life som arrangör i syfte att förmedla en aktuell bild av alzheimerforskningen och vården kopplad till kognitiva sjukdomar. Stiftelsens grundare Henrik Frenkel, som också var dagens moderator, var glad över att få politikernas uppmärksamhet denna eftermiddag.

– Min förhoppning är att kognitiva sjukdomar ska komma högst upp på den politiska agendan, sa han.

Vården måste utvecklas

Skådespelerskan Nina Gunke berättade vid frågestunden om hur det är att leva med Alzheimers sjukdom. Claes Brodd, vars alzheimersjuka fru bara erbjudits tre läkarbesök på två år, kritiserade vården för bristen på kommunikation, bemötande och avsaknad av en plan vid en demensdiagnos. Han jämförde med den strukturerade vård han själv erhöll för sin diabetes. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, instämde in i kritiken. 
– Att få en alzheimerdiagnos och sedan uppmanas till återbesök efter ett år är absurt. Man behöver ett bättre stöd. Jag vill se att man får en vårdplan och ett stöd som fungerar hela vägen

– Kan det fungera vid kroniska sjukdomar som diabetes eller vid cancer måste det kunna fungera vid demenssjukdom. Vården måste också ta särskilt ansvar för kommunikationen när patienten har kognitiva svårigheter, fortsatte Wilhelmina Hoffman.

Hoppfullt om nya läkemedel

Några nya symptomlindrande läkemedel har inte tagits fram på nästan 20 år, medan det kommer nya cancermediciner varje månad.

– Har forskningen misslyckats? undrade Henrik Frenkel.

– Det kan tyckas så, svarade Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.

– Samtidigt har det hänt extremt mycket inom alzheimerforskningen de senaste tio åren. Det är en hel rad läkemedel som ligger i pipelinen nu. Dessutom är cancer är en enklare sjukdom än alzheimer. Hjärnan är ett komplext organ. Det är många saker som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och det är väldigt svårt att veta exakt vad man ska angripa.

Forskningsresurserna för små

Henrik Zetterberg berättade också att de forskningsresurser som läggs på Alzheimers sjukdom är mycket små i jämförelse med cancer. 
– Inte konstigt att vi står där vi står. Och det går att ändra på.

Samtidigt framkom att det nu pågår tre olika studier som är i fas 3 och som blir klara i höst. Om någon av dem visar på positivt resultat skulle ett bromsande läkemedel kunna finnas tillgängligt om cirka 1,5 år. Det finns också data som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom till och med skulle kunna tas bort.

Blodprovstester klara i höst

Oskar Hansson, professor vid Skånes universitetssjukhus, har fått stor internationell uppmärksamhet för att tillsammans med sitt team ha tagit fram ett sätt att via ett enkelt blodprov spåra alzheimer. Innan det finns ett botemedel är det bara tänkt att användas på dem som söker hjälp för minnesproblem.

– På specialistmottagningarna för Alzheimers sjukdom kommer detta att förhoppningsvis vara igång redan i höst, berättade Oskar Hansson.

Livsstilsförändringar betydelsefulla

En metod som redan finns för att stärka hjärnans motståndskraft mot kognitiva sjukdomar har utvecklats av professor Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Modellen kommer från den så kallade FINGER-studien.

Det är den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesproblem och kognitiv svikt med ett livsstilsprogram byggt på fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiva aktiviteter, hjärngymnastik och sociala aktiviteter. Därutöver kontroll av blodtryck, diabetes och fetma. Modellen är nu introducerad i 45 länder, senast i Kina.  

– Enligt de senaste beräkningarna är 40 procent av all demens kopplad till livsstilsfaktorer. Där finns en stor preventionspotential. Skulle vi kunna flytta fram insjuknandet med fem år skulle antalet patienter minska med 50 procent, sa Miia Kivipelto.

Övriga som deltog i diskussionerna var Moa Wibom, överläkare vid Enheten för kognitiv medicin Ängelholms Sjukhus, Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet, Maria Eriksdotter, professor och ansvarig för Svenska Demensregistret, Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i socialutskottet och Kristina Nilsson (s), vice ordförande i socialutskottet.
 

Tex och foto: Christina Nemell
 

Vården måste utvecklas

Skådespelerskan Nina Gunke berättade vid frågestunden om hur det är att leva med Alzheimers sjukdom. Claes Brodd, vars alzheimersjuka fru bara erbjudits tre läkarbesök på två år, kritiserade vården för bristen på kommunikation, bemötande och avsaknad av en plan vid en demensdiagnos. Han jämförde med den strukturerade vård han själv erhöll för sin diabetes. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, instämde in i kritiken. 
– Att få en alzheimerdiagnos och sedan uppmanas till återbesök efter ett år är absurt. Man behöver ett bättre stöd. Jag vill se att man får en vårdplan och ett stöd som fungerar hela vägen

– Kan det fungera vid kroniska sjukdomar som diabetes eller vid cancer måste det kunna fungera vid demenssjukdom. Vården måste också ta särskilt ansvar för kommunikationen när patienten har kognitiva svårigheter, fortsatte Wilhelmina Hoffman.

Hoppfullt om nya läkemedel

Några nya symptomlindrande läkemedel har inte tagits fram på nästan 20 år, medan det kommer nya cancermediciner varje månad.

– Har forskningen misslyckats? undrade Henrik Frenkel.

– Det kan tyckas så, svarade Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.

– Samtidigt har det hänt extremt mycket inom alzheimerforskningen de senaste tio åren. Det är en hel rad läkemedel som ligger i pipelinen nu. Dessutom är cancer är en enklare sjukdom än alzheimer. Hjärnan är ett komplext organ. Det är många saker som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och det är väldigt svårt att veta exakt vad man ska angripa.

Forskningsresurserna för små

Henrik Zetterberg berättade också att de forskningsresurser som läggs på Alzheimers sjukdom är mycket små i jämförelse med cancer. 
– Inte konstigt att vi står där vi står. Och det går att ändra på.

Samtidigt framkom att det nu pågår tre olika studier som är i fas 3 och som blir klara i höst. Om någon av dem visar på positivt resultat skulle ett bromsande läkemedel kunna finnas tillgängligt om cirka 1,5 år. Det finns också data som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom till och med skulle kunna tas bort.

Blodprovstester klara i höst

Oskar Hansson, professor vid Skånes universitetssjukhus, har fått stor internationell uppmärksamhet för att tillsammans med sitt team ha tagit fram ett sätt att via ett enkelt blodprov spåra alzheimer. Innan det finns ett botemedel är det bara tänkt att användas på dem som söker hjälp för minnesproblem.

– På specialistmottagningarna för Alzheimers sjukdom kommer detta att förhoppningsvis vara igång redan i höst, berättade Oskar Hansson.

Livsstilsförändringar betydelsefulla

En metod som redan finns för att stärka hjärnans motståndskraft mot kognitiva sjukdomar har utvecklats av professor Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Modellen kommer från den så kallade FINGER-studien.

Det är den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesproblem och kognitiv svikt med ett livsstilsprogram byggt på fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiva aktiviteter, hjärngymnastik och sociala aktiviteter. Därutöver kontroll av blodtryck, diabetes och fetma. Modellen är nu introducerad i 45 länder, senast i Kina.  

– Enligt de senaste beräkningarna är 40 procent av all demens kopplad till livsstilsfaktorer. Där finns en stor preventionspotential. Skulle vi kunna flytta fram insjuknandet med fem år skulle antalet patienter minska med 50 procent, sa Miia Kivipelto.

Övriga som deltog i diskussionerna var Moa Wibom, överläkare vid Enheten för kognitiv medicin Ängelholms Sjukhus, Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet, Maria Eriksdotter, professor och ansvarig för Svenska Demensregistret, Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i socialutskottet och Kristina Nilsson (s), vice ordförande i socialutskottet.
 

Tex och foto: Christina Nemell
 

Lyssna på utfrågningen "Alzheimer – vår tids nästa stora hälsoutmaning"