Senaste nytt
Högt blodtryck riskfaktor endast för vaskulär demens?
Diabetes och högt blodtryck i medelåldern ökar risken för demenssjukdom senare i livet – det är forskarna eniga om. Mer oklart är för vilka demenssjukdomar sambandet gäller. En del studier tyder på att diabetes och högt blodtryck inte bara är riskfaktorer för vaskulär demens utan även för Alzheimers sjukdom, den särklassigt vanligaste demenssjukdomen. Detta motsägs av ny forskning från patologen i Lund.
Genom att studera hjärnor från avlidna personer har helt säkra demensdiagnoser kunnat ställas, något som endast är möjligt efter obduktion. Bland dem med vaskulär demens fanns tre gånger så många fall med högt blodtryck som i alzheimergruppen. Diabetes var dubbelt så vanligt.
Lundastudien tyder på att blodtrycksbehandling och förebyggande åtgärder mot diabetes kan motverka vaskulär demens men inte Alzheimers sjukdom. Studien baseras dock på ett relativt litet material, totalt 268 individer.
Läs pressmeddelande från Vetenskap & Hälsa (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel, Journal of Alzheimer's Disease (nytt fönster)
Genom att studera hjärnor från avlidna personer har helt säkra demensdiagnoser kunnat ställas, något som endast är möjligt efter obduktion. Bland dem med vaskulär demens fanns tre gånger så många fall med högt blodtryck som i alzheimergruppen. Diabetes var dubbelt så vanligt.
Lundastudien tyder på att blodtrycksbehandling och förebyggande åtgärder mot diabetes kan motverka vaskulär demens men inte Alzheimers sjukdom. Studien baseras dock på ett relativt litet material, totalt 268 individer.
Läs pressmeddelande från Vetenskap & Hälsa (nytt fönster)
Läs vetenskaplig artikel, Journal of Alzheimer's Disease (nytt fönster)
Kognitiv medicin bör bli en ny läkarspecialitet
I en debattartikel i Läkartidningen efterlyser sex överläkare en ny specialistutbildning i kognitiv medicin. Förslaget får stöd av Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef vid Svenskt Demenscentrum.
– Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas en specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare. Behovet av samlad medicinsk kompetens inom området kognition är stort och blir ännu större i takt med att befolkningen åldras, säger Wilhelmina Hoffman.
År 2015 blev äldrepsykiatri en tilläggsspecialitet till geriatrik och psykiatri. I äldrepsykiatrin är kognitiv utredning ett viktigt utbildningsmoment men, konstaterar författarna bakom debattartikeln, en stor andel patienter med kognitiva nedsättningar är varken äldre eller uppvisar psykiska symptom. Äldrepsykiatrin är därför en för smal tillägsspecialitet anser de och får medhåll av Wilhelmina Hoffman.
– Demenssjukdomar drabbar även personer som är yngre än 65 år, liksom särskilda patientgrupper som personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har kognitiv svikt många gånger andra orsaker än demenssjukdom, säger Wilhelmina Hoffman.
Författarna bakom debattartikeln vill att landets 58 specialistmottagningar för minnesrelaterade sjukdomar får huvudrollen vid införandet av den nya specialistutbildningen. Där finns kunskap om hur man bland annat testar kognitiva funktioner, avbildar hjärnan, gör genetiska och biokemiska undersökningar.
Läs debattartikeln i Läkartidningen (nytt fönster)
– Det är anmärkningsvärt att det fortfarande saknas en specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare. Behovet av samlad medicinsk kompetens inom området kognition är stort och blir ännu större i takt med att befolkningen åldras, säger Wilhelmina Hoffman.
År 2015 blev äldrepsykiatri en tilläggsspecialitet till geriatrik och psykiatri. I äldrepsykiatrin är kognitiv utredning ett viktigt utbildningsmoment men, konstaterar författarna bakom debattartikeln, en stor andel patienter med kognitiva nedsättningar är varken äldre eller uppvisar psykiska symptom. Äldrepsykiatrin är därför en för smal tillägsspecialitet anser de och får medhåll av Wilhelmina Hoffman.
– Demenssjukdomar drabbar även personer som är yngre än 65 år, liksom särskilda patientgrupper som personer med intellektuell funktionsnedsättning. Dessutom har kognitiv svikt många gånger andra orsaker än demenssjukdom, säger Wilhelmina Hoffman.
Författarna bakom debattartikeln vill att landets 58 specialistmottagningar för minnesrelaterade sjukdomar får huvudrollen vid införandet av den nya specialistutbildningen. Där finns kunskap om hur man bland annat testar kognitiva funktioner, avbildar hjärnan, gör genetiska och biokemiska undersökningar.
Läs debattartikeln i Läkartidningen (nytt fönster)
Kan kultur motverka demens?
Ny forskning vid Göteborgs universitet tyder på att både fysiska och kulturella aktiviteter i medelåldern minskar risken för demens. Studien bygger på data från 800 kvinnor som följts i mer än 40 år.
– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitets webbplats.
Forskarna delade in hjärnstimulerande aktiviteter i fem områden: intellektuella (ex. läsa och lösa korsord), konstnärliga (ex. sjunga i kör, gå på konserter eller teater), manuella (ex. sticka och trädgårdsskötsel), föreningsliv och religiösa. Fysisk aktivitet delades in i tre områden: inaktviva, regelbunden aktvititet och hård fysisk träning.
– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.
Studien visar även på vikten av att röra på sig. Gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var oberoende av andra riskfaktorer för demens, till exempel högt blodtryck, låg utbildning och rökning.
– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, och ledare för studien.
Studien publiceras i tidskriften Neurology och är baserad på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg.
Till artikel på Göteborgs universitets webb » (nytt fönster)
Läs den vetenskapliga artikeln i Neurolog » (nytt fönster)
– Resultaten visar att hjärnstimulerande aktiviteter, som att läsa, sjunga, gå på teater eller konsert, och att vara fysiskt aktiv, som att promenera, spelar en viktig roll i förebyggandet av demens i högre åldrar, säger Jenna Najar, läkare och doktorand från Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitets webbplats.
Forskarna delade in hjärnstimulerande aktiviteter i fem områden: intellektuella (ex. läsa och lösa korsord), konstnärliga (ex. sjunga i kör, gå på konserter eller teater), manuella (ex. sticka och trädgårdsskötsel), föreningsliv och religiösa. Fysisk aktivitet delades in i tre områden: inaktviva, regelbunden aktvititet och hård fysisk träning.
– Kvinnor i gruppen med flest hjärnstimulerande aktiviteter hade 34 procent lägre risk att utveckla demens och 46 procent lägre risk att utveckla demenstypen Alzheimers sjukdom än kvinnorna med lägst antal hjärnstimulerande aktiviteter, oberoende av hur fysiskt aktiva de varit, säger Jenna Najar.
Studien visar även på vikten av att röra på sig. Gruppen med högst fysisk aktivitet hade 52 procent lägre risk att utveckla demens orsakad av kärlsjukdomar i hjärnan, oberoende av hur mentalt aktiva de varit. Alla resultaten var oberoende av andra riskfaktorer för demens, till exempel högt blodtryck, låg utbildning och rökning.
– Detta visar ännu en gång att det finns många möjligheter att förebygga demens och att det kan vara lika viktigt att satsa på kulturella aktiviteter som på fysisk aktivitet för att bibehålla ett hälsosamt åldrande. Det är också viktigt att komma ihåg att det inte krävdes någon hög aktivitet för att få en effekt, säger Ingmar Skoog, föreståndare för AgeCap, och ledare för studien.
Studien publiceras i tidskriften Neurology och är baserad på Kvinnoundersökningen och H70-studierna i Göteborg.
Till artikel på Göteborgs universitets webb » (nytt fönster)
Läs den vetenskapliga artikeln i Neurolog » (nytt fönster)
KSB tillgängligt på vår webb
Kognitiva screeningbatteriet (KSB) kan nu laddas ned från Svenskt Demenscentrums webbplats. Det består av tio olika deltester och används framför allt vid utvidgade demensutredningar och körkortsbedömningar. I Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2017) ges KSB prioritet 5.
Nya tester med svensk läkemedelskandidat
Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet, har varit engagerad i utvecklingen av en ny läkemedelskandidat, BNA2401, som fick stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens i Chicago. Den ska nu prövas i större skala på personer i tidig fas av Alzheimers sjukdom.
Dessutom får deltagare som ingick i den tidigare studien (fas 2b) fortsatt tillgång till BAN2401. Det meddelar svenska Bioarctic som tillsammans med läkemedelsbolaget Eisai står bakom denna nya antikropp mot alzheimer.
BAN2401 syftar till att stoppa sjukdomsprocessen vid alzheimer och en tidigare studie med drygt 800 deltagare har visat lovande resultat. Men för att bli godkänt som läkemedel måste tester göras på betydligt fler deltagare, detta görs i den fas 3-studie som snart ska påbörjas.
Tilläggas bör att flera andra antikroppar mot alzheimer har i mindre studier visat positiva effekter som sedan inte kunnat upprepas i fas 3-studier. I dag finns symptomlindrande läkemedel mot alzheimer men varken behandling som botar eller bromsar sjukdomsförloppet.
Läs pressmeddelande från Bioarctic (nytt fönster)
Dessutom får deltagare som ingick i den tidigare studien (fas 2b) fortsatt tillgång till BAN2401. Det meddelar svenska Bioarctic som tillsammans med läkemedelsbolaget Eisai står bakom denna nya antikropp mot alzheimer.
BAN2401 syftar till att stoppa sjukdomsprocessen vid alzheimer och en tidigare studie med drygt 800 deltagare har visat lovande resultat. Men för att bli godkänt som läkemedel måste tester göras på betydligt fler deltagare, detta görs i den fas 3-studie som snart ska påbörjas.
Tilläggas bör att flera andra antikroppar mot alzheimer har i mindre studier visat positiva effekter som sedan inte kunnat upprepas i fas 3-studier. I dag finns symptomlindrande läkemedel mot alzheimer men varken behandling som botar eller bromsar sjukdomsförloppet.
Läs pressmeddelande från Bioarctic (nytt fönster)
Koppling mellan alzheimer och dåliga tänder
Ny forskning visar på ett tydligt samband mellan kognitiv svikt och munrelaterad ohälsa. Tandläkartidningen uppmärksammar en svensk studie som jämfört 154 patienter från Minneskliniken, Huddinge sjukhus, med en grupp friska individer i motsvarande ålder. Karies, blödande tandkött och tandfickor förekom i betydligt högre utsträckning hos patienterna från Minneskliniken. De som utvecklat Alzheimer sjukdom hade drygt 15 gånger högre risk att att ha tandfickor som var mer än 6 millimeter.
Studien ligger i linje med tidigare studier men kan inte ge svar på hur orsakssambanden ser ut. Forskarna diskuterar möjliga förklaringar; att försämrad kognition orsakar sämre oral hälsa eller att gemensamma riskfaktorer kan ligga bakom sambandet.
Läs mer i Tandläkartidningen (nytt förnster)
Studien ligger i linje med tidigare studier men kan inte ge svar på hur orsakssambanden ser ut. Forskarna diskuterar möjliga förklaringar; att försämrad kognition orsakar sämre oral hälsa eller att gemensamma riskfaktorer kan ligga bakom sambandet.
Läs mer i Tandläkartidningen (nytt förnster)
Eslöv satsar på demensombud
Eslövs kommun har tagit fram en lokal demensplan för 2017–2022. I den ingår en satsning på 35 demensombud i hemvård och vård- och omsorgsboende. Demensombuden utbildas och ska sedan ingå i olika kompetensnätverk för att kunna ge råd och stöd till sina kollegor. De kommer att vara knutna till ett team där även specialistutbildade undersköterskor, demenshandledare och demenssjuksköterskor ingår.
Läs mer i Lokaltidningen Mellanskåne (nytt fönster)
Läs mer i Lokaltidningen Mellanskåne (nytt fönster)
Vad händer med intima relationer vid demens?
Vad händer med en intim relation vid demenssjukdom? Frågan är utgångspunkt för genusforskaren Linn Sandberg när hon intervjuar par där den ena parten har fått en demensdiagnos.
I senaste numret av tidskriften Ottar beskriver hon hur den sexuella relationen kan påverkas, ofta försvåras, på olika sätt. För 55-åriga Anna blir makens demensdiagnos ett radikalt avbrott i deras tidigare passionerade sexuella relation. Hon upplever att han förändras av sjukdomen och därför måste ta reda på vem han är för att kunna vara sexuellt intim med honom.
Anders, 59 år, känner en förväntan att han ska fortsätta ta sexuella initiativ men svårigheterna, på grund av hans sjukdom, påverkar både lusten och initiativförmågan.
Men Linn Sandberg tar även upp positiva berättelser, exempel på hur närhet och beröring är fortsatt betydelsefullt och utgör både njutning och tröst, trots sjukdomen.
Läs hela artikeln på Ottars webb (nytt fönster)
I senaste numret av tidskriften Ottar beskriver hon hur den sexuella relationen kan påverkas, ofta försvåras, på olika sätt. För 55-åriga Anna blir makens demensdiagnos ett radikalt avbrott i deras tidigare passionerade sexuella relation. Hon upplever att han förändras av sjukdomen och därför måste ta reda på vem han är för att kunna vara sexuellt intim med honom.
Anders, 59 år, känner en förväntan att han ska fortsätta ta sexuella initiativ men svårigheterna, på grund av hans sjukdom, påverkar både lusten och initiativförmågan.
Men Linn Sandberg tar även upp positiva berättelser, exempel på hur närhet och beröring är fortsatt betydelsefullt och utgör både njutning och tröst, trots sjukdomen.
Läs hela artikeln på Ottars webb (nytt fönster)
Vita huset antar ny alzheimerlag
Det usla samarbetsklimatet i USA:s kongress får stort utrymme i medierna. Men faktum är att det finns frågor som enar mer än splittrar. Åtta ledamöter, lika många demokrater som republikaner, står bakom lagförslaget "BOLD Step" som nu antagits av både senaten och representanthuset.
Det officiella namnet på den nya lagen är Building Our Largest Dementia (BOLD) Infrastructure for Alzheimers act. Den innebär bl a att särskilda alzheimercentrum ska etableras runt om i landet för att stödja och utveckla förebyggande arbete, tidig upptäckt och diagnostik.
I USA beräknas 5 miljoner personer ha Alzheimers sjukdom. 2050 väntas antalet ha ökat till 14 miljoner.
Läs mer på Alzheimer´s Associations webb (nytt fönster)
Det officiella namnet på den nya lagen är Building Our Largest Dementia (BOLD) Infrastructure for Alzheimers act. Den innebär bl a att särskilda alzheimercentrum ska etableras runt om i landet för att stödja och utveckla förebyggande arbete, tidig upptäckt och diagnostik.
I USA beräknas 5 miljoner personer ha Alzheimers sjukdom. 2050 väntas antalet ha ökat till 14 miljoner.
Läs mer på Alzheimer´s Associations webb (nytt fönster)
Uppsalaprofessor får Alzheimerfondens forskningspris
Alzheimerfondens stora forskningspris tilldelas i år Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet. Hans forskning har väckt förhoppningar om bättre behandlingsmetoder.
Lars Lannfelt tilldelas priset för sitt mångåriga forskningsarbete rörande de grundläggande sjukdomsframkallande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom; hur de kan orsakas av genetiska förändringar och hur förändringarna kan diagnostiseras samt angripas med nya läkemedel.
Lars Lannfelt väckte stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens (AAIC) i Chicago. Då presenterades resultaten från läkemedelskandidaten BAN2401 som han varit med att utveckla. Det är en antikropp som syftar till att eliminera de giftiga ansamlingarna av beta-amyloid som anses vara orsaken till Alzheimers sjukdom. En så kallad fas 2b-studie visade att BAN2401 hade en signifikant positiv inverkan på patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.
Alzheimerfondens stora forskningspris är på 2,5 miljoner kronor.
Foto: Johanna Wulff
Läs mer om BAN2401 under Nyheter
Läs mer om priset på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)
Lars Lannfelt tilldelas priset för sitt mångåriga forskningsarbete rörande de grundläggande sjukdomsframkallande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom; hur de kan orsakas av genetiska förändringar och hur förändringarna kan diagnostiseras samt angripas med nya läkemedel.
Lars Lannfelt väckte stor uppmärksamhet vid sommarens stora alzheimerkonferens (AAIC) i Chicago. Då presenterades resultaten från läkemedelskandidaten BAN2401 som han varit med att utveckla. Det är en antikropp som syftar till att eliminera de giftiga ansamlingarna av beta-amyloid som anses vara orsaken till Alzheimers sjukdom. En så kallad fas 2b-studie visade att BAN2401 hade en signifikant positiv inverkan på patienter i ett tidigt skede av sjukdomen.
Alzheimerfondens stora forskningspris är på 2,5 miljoner kronor.
Foto: Johanna Wulff
Läs mer om BAN2401 under Nyheter
Läs mer om priset på Alzheimerfondens webb (nytt fönster)