Senaste nytt
England antar nationell demensstrategi
Den brittiska regeringen har antagit National Dementia Strategy for England. De 150 miljoner pund som nu satsas under fem år ska bland annat användas till att etablera nya minnesmottagningar.
I mitten av december uppmanade EU:s ministerråd medlemsstaterna att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Nu har England sällat sig till den grupp – Norge, Frankrike och Skottland – som tidigare formulerat sådana strategier. Den 2 februari antogs National Dementia Strategy for England av den brittiska regeringen som har utlovat att skjuta till 150 milljoner pund för genomförandet.
Den engelska strategin är på fem år och innehåller 17 rekommendationer inom 3 områden:
- ökad medvetenhet och förståelse för demenssjukdomar
- tidig diagnos och stöd
- ökad livskvalitet för de drabbade
Enligt BBC:s nätupplaga planerar regeringen för särskilda rådgivare som ska hjälpa de drabbade att navigera i vårdsystemet. Ett annat inslag i strategin är satsningen på minnesmottagningar (memory clinics). Dessa har en viktig roll för att diagnosticera demens på ett tidigt stadium anser den brittiska hälsoministern Phil Hope.
– Om man får en tidig diagnos och ett tidigt stöd förbättras patientens livskvalitet, så vi talar talar om en betydande roll som minnesmottagningarna spelar. Det ska finnas en minnesmottagning i varje stad, säger han till BBC News.
Magnus Westlander
I mitten av december uppmanade EU:s ministerråd medlemsstaterna att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Nu har England sällat sig till den grupp – Norge, Frankrike och Skottland – som tidigare formulerat sådana strategier. Den 2 februari antogs National Dementia Strategy for England av den brittiska regeringen som har utlovat att skjuta till 150 milljoner pund för genomförandet.
Den engelska strategin är på fem år och innehåller 17 rekommendationer inom 3 områden:
- ökad medvetenhet och förståelse för demenssjukdomar
- tidig diagnos och stöd
- ökad livskvalitet för de drabbade
Enligt BBC:s nätupplaga planerar regeringen för särskilda rådgivare som ska hjälpa de drabbade att navigera i vårdsystemet. Ett annat inslag i strategin är satsningen på minnesmottagningar (memory clinics). Dessa har en viktig roll för att diagnosticera demens på ett tidigt stadium anser den brittiska hälsoministern Phil Hope.
– Om man får en tidig diagnos och ett tidigt stöd förbättras patientens livskvalitet, så vi talar talar om en betydande roll som minnesmottagningarna spelar. Det ska finnas en minnesmottagning i varje stad, säger han till BBC News.
Magnus Westlander
Kursdeltagare Demenskunskap 2008/09
Kursdeltagare Demenskunskap 2008/09
Första mötet mellan nordiska demenscentra
I början av februari stod Svenskt Demenscentrum värd för det första mötet mellan tre demenscentrum från Norden. Under två dagar diskuterades bland annat former för nordisk samverkan för att utveckla demensvården.
När Svenskt Demenscentrum startade för ett år sedan fanns redan två nordiska systerorganisationer. Det norska Nasjonalt kompetetansesenter for demens (numera en del av Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse) bildades 1997 och det danska Nationalt Videnscenter for Demens 2007, ett år före det svenska.
Organisationernas uppdrag och storlek skiljer sig till viss del. Medan Svenskt Demenscentrum (6 anställda) är ett utpräglat informationsorgan bedriver det norska (15 anställda) och danska (50 anställda) motsvarigheterna även forsknings- och utvecklingsarbete. Att det ändå finns områden att samarbeta kring framkom av det nordiska möte som hölls den 5–6 februari i Äldreforskningens hus i Stockholm.
– Det finns stora likheter mellan demensvården i Norge, Danmark och Sverige, detta gör det naturligvtis lättare för oss att hitta former för samverkan som kan stärka demensvården i våra länder, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Mötet fungerade som en avstamp för ett gemensamt nordiskt arbete kring konkreta frågor, bl a om demensteam. Ett annat samverkansområde är webben där bl a konferenser och andra kalendariehändelser från samtliga tre länder kommer att finnas på respektive hemsida.
Magnus Westlander
Medarbetare från tre nordiska demenscentra möts i
Svenskt Demenscentrums lokaler i Äldreforskningens hus.
När Svenskt Demenscentrum startade för ett år sedan fanns redan två nordiska systerorganisationer. Det norska Nasjonalt kompetetansesenter for demens (numera en del av Nasjonalt kompetansesenter for aldring og helse) bildades 1997 och det danska Nationalt Videnscenter for Demens 2007, ett år före det svenska.
Organisationernas uppdrag och storlek skiljer sig till viss del. Medan Svenskt Demenscentrum (6 anställda) är ett utpräglat informationsorgan bedriver det norska (15 anställda) och danska (50 anställda) motsvarigheterna även forsknings- och utvecklingsarbete. Att det ändå finns områden att samarbeta kring framkom av det nordiska möte som hölls den 5–6 februari i Äldreforskningens hus i Stockholm.
– Det finns stora likheter mellan demensvården i Norge, Danmark och Sverige, detta gör det naturligvtis lättare för oss att hitta former för samverkan som kan stärka demensvården i våra länder, säger Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum.
Mötet fungerade som en avstamp för ett gemensamt nordiskt arbete kring konkreta frågor, bl a om demensteam. Ett annat samverkansområde är webben där bl a konferenser och andra kalendariehändelser från samtliga tre länder kommer att finnas på respektive hemsida.
Magnus Westlander
Medarbetare från tre nordiska demenscentra möts i
Svenskt Demenscentrums lokaler i Äldreforskningens hus.
Länkar till norskt och danskt demenscentrum
- Nasjonalt kompetetansesenter for demens » (nytt fönster)
- Nationalt Videnscenter for Demens » (nytt fönster)
Europaparlamentet kräver plan för alzheimer
Idag antog Europaparlamentet en skriftlig förklaring om prioriteringar i kampen mot alzheimer. En majoritet av ledamöterna kräver en europeisk plan för sjukdomen.
Alzheimers sjukdom är en viktig europeisk folkhälsofråga, betonas i ett pressmeddelande från Europaparlamentet. Över sex miljoner européer lider av sjukomen och att antalet kommer att minst fördubblas fram till 2050 på grund av den åldrande befolkningen.
I den skriftliga förklaringen uppmanar parlamentet Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för alzheimer. Planen ska främja forskning, förbättra tidig diagnostisering, förenkla för sjuka och vårdare samt förbättra deras livskvalitet, främja alzheimerorganisationernas arbete och ge dem regelbundet stöd.
I december 2008 publicerade ministerrådet – Europas hälso- och sjukvårdsministrar – ett dokument som uppmanar unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Läs mer »
Magnus Westlander
Alzheimers sjukdom är en viktig europeisk folkhälsofråga, betonas i ett pressmeddelande från Europaparlamentet. Över sex miljoner européer lider av sjukomen och att antalet kommer att minst fördubblas fram till 2050 på grund av den åldrande befolkningen.
I den skriftliga förklaringen uppmanar parlamentet Europakommissionen och Europeiska rådet att utarbeta en europeisk plan för alzheimer. Planen ska främja forskning, förbättra tidig diagnostisering, förenkla för sjuka och vårdare samt förbättra deras livskvalitet, främja alzheimerorganisationernas arbete och ge dem regelbundet stöd.
I december 2008 publicerade ministerrådet – Europas hälso- och sjukvårdsministrar – ett dokument som uppmanar unionens medlemsstater att utveckla nationella strategier och åtgärdspaket mot Alzheimers sjukdom. Läs mer »
Magnus Westlander
Högskola och FoU samverkar om utbildning
Nyligen avslutades kursen Demenskunskap för sjuksköterskor. Den är resultatet av ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Karolinska Institutet.
Katrin Randviir, sjuksköterska på vårdcentralen i Bollmora, har både gått kursen och deltagit i planeringen av den.
– Vi diskuterade på Nestor vad som var särkilt viktigt för den här typen av utbildning, som ges till yrkesverksamma. Förutom närheten till undervisningslokal betonades vikten av att kursen berättigar till högskolepoäng.
Det senare blev möjligt genom ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Karolinska Institutet som har legitimerat kursen. De 15 deltagarna kan nu tillgodoräkna sig 7,5 högskolepoäng.
Kursen, som gått under nio månader, har gett ämnesfördjupning i demenskunskap ur ett omvårdnadsperspektiv. Även vetenskaplig metodik och informationssökning har tagits upp för att deltagarna ska kunna ta del av forskningsrön. Katrin Randviir, som är knuten till en dagverksamhet för personer med demens, lyfter fram betoningen av nya förhållningssätt som de mest värdefulla med utbildningen.
– Jag gick ut min grundutbilning 1987 och blev distriktssjuksköterska 1998. Det har hänt mycket sedan dess. Att sträva efter att se människan bakom sjukdomen var ju inget som var viktig på den tiden.
Wallis Jansson, projektledare på Nestor FoU-center och lärare på kursen, säger att det finns intresse för att ge kursen på nytt. Det finns även planer på en vidareutbildning.
Magnus Westlander
Katrin Randviir, sjuksköterska på vårdcentralen i Bollmora, har både gått kursen och deltagit i planeringen av den.
– Vi diskuterade på Nestor vad som var särkilt viktigt för den här typen av utbildning, som ges till yrkesverksamma. Förutom närheten till undervisningslokal betonades vikten av att kursen berättigar till högskolepoäng.
Det senare blev möjligt genom ett samarbete mellan Nestor FoU-center och Karolinska Institutet som har legitimerat kursen. De 15 deltagarna kan nu tillgodoräkna sig 7,5 högskolepoäng.
Kursen, som gått under nio månader, har gett ämnesfördjupning i demenskunskap ur ett omvårdnadsperspektiv. Även vetenskaplig metodik och informationssökning har tagits upp för att deltagarna ska kunna ta del av forskningsrön. Katrin Randviir, som är knuten till en dagverksamhet för personer med demens, lyfter fram betoningen av nya förhållningssätt som de mest värdefulla med utbildningen.
– Jag gick ut min grundutbilning 1987 och blev distriktssjuksköterska 1998. Det har hänt mycket sedan dess. Att sträva efter att se människan bakom sjukdomen var ju inget som var viktig på den tiden.
Wallis Jansson, projektledare på Nestor FoU-center och lärare på kursen, säger att det finns intresse för att ge kursen på nytt. Det finns även planer på en vidareutbildning.
Magnus Westlander
Deltagarna i kursen demenskunskap
(nederst, två fr v: Katrin Randviir) Förstora bild »
Nestor FoU-center ligger södra Storstockholm, gå till www.nestor-foucenter.se » (nytt fönster)
Nationella riktlinjer publiceras i juni
Arbetet med de nationella riktlinjerna för demensvården närmar sig sitt slut. Den 10 juni publiceras en preliminär version som läggs ut på Socialstyrelsen webbplats. Slutversionen kommer i början av 2010.
För tre år sedan påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Ett 40-tal experter har sammmanställt bästa tillgängliga kunskap, det vill säga forskning och beprövad erfarenhet, inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Under hela demensförloppet, från början till livets slut, ska vårdpersonal kunna få beslutsstöd och rekommendationer om vad som bör göras. Riktlinjerna vänder sig även till beslutsfattare.
– Den preliminära version som vi publicerar i juni ska behandlas under hösten på ett tiotal dialogkonferenser runt om i landet. Från konferenserna görs en återkoppling som eventuellt leder till att riktlinjerna revideras. I början på nästa år kommer sedan den slutgiltiga versionen, säger Ulla Höjgård, projektledare vid Socialstyrelsen, som lett arbetet med riktlinjerna.
Förutom rekommendationer innehåller riktlinjerna en rad vetenskapliga underlag, bl a studier om hälso- och socioekonomi samt olika insatsers kostnadseffektivitet. Även en populärversion av riktlinjerna kommer att tas fram. Svenskt Demenscentrum har fått i uppdrag att ta fram en plattform för utbildning utifrån de Nationella riktlijerna.
Magnus Westlander
För tre år sedan påbörjade Socialstyrelsen arbetet med att ta fram nationella riktlinjer för demensvården. Ett 40-tal experter har sammmanställt bästa tillgängliga kunskap, det vill säga forskning och beprövad erfarenhet, inom områden som diagnostik, läkemedelsbehandling, hjälpmedel och omvårdnad. Under hela demensförloppet, från början till livets slut, ska vårdpersonal kunna få beslutsstöd och rekommendationer om vad som bör göras. Riktlinjerna vänder sig även till beslutsfattare.
– Den preliminära version som vi publicerar i juni ska behandlas under hösten på ett tiotal dialogkonferenser runt om i landet. Från konferenserna görs en återkoppling som eventuellt leder till att riktlinjerna revideras. I början på nästa år kommer sedan den slutgiltiga versionen, säger Ulla Höjgård, projektledare vid Socialstyrelsen, som lett arbetet med riktlinjerna.
Förutom rekommendationer innehåller riktlinjerna en rad vetenskapliga underlag, bl a studier om hälso- och socioekonomi samt olika insatsers kostnadseffektivitet. Även en populärversion av riktlinjerna kommer att tas fram. Svenskt Demenscentrum har fått i uppdrag att ta fram en plattform för utbildning utifrån de Nationella riktlijerna.
Magnus Westlander
Ingo alzheimersjuk de sista åren
Boxaren Ingemar Johansson som avled i fredags insjuknade för fem år sedan i Alzheimers sjukdom. Ingen kan säga säkert att hans karriär bidrog till sjukdomen men forskarna ser ändå tydliga samband mellan upprepade slag mot huvudet och demenssymptom.
När Ingemar Johansson knockade Floyd Pattersson för snart 50 år sedan skrevs idrottshistoria. Ingo blev Sveriges första världsmästare i boxning (han var också den senaste "vita" boxaren som haft titeln). Skådespelaren John Wayne följde matchen vid "ringside" och ett par miljoner svenskar höll sig vakna i den ljumma sommarnatten för att lyssna på matchreferatet från New York.
Idag rankar många bedömare Ingos prestation som den allra främsta inom svensk idrott. Men kanske priset för den var högt.
År 2003 fick Ingo diagnosen Alzheimers sjukdom, har var då 71 år. Samma sjukdom drabbade Ingos forne motsåndare och sedemera vän Floyd Patterson. Han hade inte hunnit fylla 65 år när diagnosen ställdes.
En senare världsmästare, boxaren Muhammed Ali, har sedan flera år Parkinsons sjukdom (som inte sällan leder till demens). Ingen kan säga säkert att de tre boxarnas aktiviteter i ringen bidragit till uppkomsten av hjärnsjukdomarna. Forskarna ser dock tydliga samband mellan kroniska hjärnskador och upprepade hårda slag mot huvudet, i den utsträckning som förekommer i proffsboxning. I amatörboxningen, som har mer restriktiva regler, saknas sambandet. Det visar en studie av bl a Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, publicerad i Läkartidningen (2005).
I röntgenbilder av f d proffsboxares hjärnor såg forskarna skador i nervcellernas utskott. Dessa kroniska hjärnskador kunde vara mer eller mindre allvarliga, i 20 procent av fallen var skadorna allvarliga.
Magnus Westlander
När Ingemar Johansson knockade Floyd Pattersson för snart 50 år sedan skrevs idrottshistoria. Ingo blev Sveriges första världsmästare i boxning (han var också den senaste "vita" boxaren som haft titeln). Skådespelaren John Wayne följde matchen vid "ringside" och ett par miljoner svenskar höll sig vakna i den ljumma sommarnatten för att lyssna på matchreferatet från New York.
Idag rankar många bedömare Ingos prestation som den allra främsta inom svensk idrott. Men kanske priset för den var högt.
År 2003 fick Ingo diagnosen Alzheimers sjukdom, har var då 71 år. Samma sjukdom drabbade Ingos forne motsåndare och sedemera vän Floyd Patterson. Han hade inte hunnit fylla 65 år när diagnosen ställdes.
En senare världsmästare, boxaren Muhammed Ali, har sedan flera år Parkinsons sjukdom (som inte sällan leder till demens). Ingen kan säga säkert att de tre boxarnas aktiviteter i ringen bidragit till uppkomsten av hjärnsjukdomarna. Forskarna ser dock tydliga samband mellan kroniska hjärnskador och upprepade hårda slag mot huvudet, i den utsträckning som förekommer i proffsboxning. I amatörboxningen, som har mer restriktiva regler, saknas sambandet. Det visar en studie av bl a Kaj Blennow, professor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet, publicerad i Läkartidningen (2005).
I röntgenbilder av f d proffsboxares hjärnor såg forskarna skador i nervcellernas utskott. Dessa kroniska hjärnskador kunde vara mer eller mindre allvarliga, i 20 procent av fallen var skadorna allvarliga.
Magnus Westlander
Mer om proffsboxning och hjärnskador,
läs artikel i Läkartidningen » (nytt fönster)
Insamling vill hedra Ingos minne,
se Alzheimerfonden » (nytt fönster)
Färre kalorier kan ge äldre bättre minne
Ett minskat intag av kalorier kan ge bättre minne hos äldre. Det visar en ny tysk studie som publiceras i den amerikanska tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America).
Intresset för möjliga fördelar på hälsan av att äta en diet med färre kalorier har ökat de senaste åren . Djurstudier har visat att en begränsning av kaloriintag och en kost rik på omättat fett ger bättre kognition. De tyska forskarna har prövat om denna effekt kan ses även på människor.
Ett femtiotal normal- och överviktiga friska personer delades in i tre grupper. Den första gruppen åt som vanligt med normalt kaloriintag, den andra gruppen åt en liknande kost men med en högre andel omättat fett. Den sista gruppen åt 30 % färre kalorier än normalt . Deltagarna gjorde ett minnestest före starten av studien.
Efter tre månader hade personerna i den gruppen som åt färre kalorier förbättrat sina resultat av minnestestet med i genomsnitt 20 %. Det två andra grupperna hade ungefär samma resultat som tidigare. De som åt mindre än tidigare hade även minskade insulinhalter och visade färre tecken på inflammatoriska processer i kärlen. Forskarna tror att dessa förändringar kan förklara det bättre resultatet vid minnestestet, dvs. hjärncellerna behåller sin funktion bättre.
Varningar har dock utfärdas av experter som säger att människor bör vara ytterst försiktiga att använda sådan diet. Det finns belägg för att en minskning av matintag kan försämra minnet och hjärnans funktioner. En minskning av kaloriintaget med 30 % är mycket för en normalviktig person och kan vara direkt farlig för en person som redan är underviktig.
Gunilla Nordberg
Till studien i PNAS » (nytt fönster)
Intresset för möjliga fördelar på hälsan av att äta en diet med färre kalorier har ökat de senaste åren . Djurstudier har visat att en begränsning av kaloriintag och en kost rik på omättat fett ger bättre kognition. De tyska forskarna har prövat om denna effekt kan ses även på människor.
Ett femtiotal normal- och överviktiga friska personer delades in i tre grupper. Den första gruppen åt som vanligt med normalt kaloriintag, den andra gruppen åt en liknande kost men med en högre andel omättat fett. Den sista gruppen åt 30 % färre kalorier än normalt . Deltagarna gjorde ett minnestest före starten av studien.
Efter tre månader hade personerna i den gruppen som åt färre kalorier förbättrat sina resultat av minnestestet med i genomsnitt 20 %. Det två andra grupperna hade ungefär samma resultat som tidigare. De som åt mindre än tidigare hade även minskade insulinhalter och visade färre tecken på inflammatoriska processer i kärlen. Forskarna tror att dessa förändringar kan förklara det bättre resultatet vid minnestestet, dvs. hjärncellerna behåller sin funktion bättre.
Varningar har dock utfärdas av experter som säger att människor bör vara ytterst försiktiga att använda sådan diet. Det finns belägg för att en minskning av matintag kan försämra minnet och hjärnans funktioner. En minskning av kaloriintaget med 30 % är mycket för en normalviktig person och kan vara direkt farlig för en person som redan är underviktig.
Gunilla Nordberg
Till studien i PNAS » (nytt fönster)
Demensteam i Malmö läggs ned
Malmö var tidigt ute med att bilda särskilda hemtjänstgrupper för personer med demens. Nu avvecklas ett av demensteamen, trots starka protester från anhöriga och personal.
Det är stadsdelsfullmäktige i Limhamn-Bunkeflo som har beslutat lägga ned stadsdelens enda demensteam. Nedläggningen berör sjutton äldre demenssjuka. Från och med den första mars 2009 kommer de att istället få hjälp av den ordinarie hemtjänsten.
Eva Granath, demenssjuksköterska i Limhamn--Bunkeflo, beklagar beslutet.
– Det känns oerhört tråkigt. Man avvecklar en väl fungerande verksamhet som garanterar en kvalitet och kontinuitet i demensvården som inte vanlig hemtjänst kan ge. Många förtvivlade anhöriga har ringt mig och är oroliga för vad som skall hända efter nedläggningen.
Malmö Anhörigföreningen menar att fullmäktiges beslut går stick i stäv med Malmö stads äldreomsorgsplan från 2004. Den lyfter fram demensvården som ett prioriterat område: "Demensvården ska utformas så att Malmöbon ska kunna bo kvar i sitt egna boende så länge som möjligt. Färre Malmöbor ska till följd av demenssjukdom behöva flytta från sitt egna boende."
Att demensteamen uppfyller planens intentioner får stöd av utvärderingar. En hälsoekonomisk analys av European Health Economics tyder på att teamens verksamhet skjuter upp behovet av särskilt boende och därmed även sparar på kommunala utgifter. Men Jamal El-Haj (s), ordförande i Limhamns stadsdelsfulllmäktige, bedömer besparingen vara liten. Av de sjutton som får hjälp av demensteamet har fem redan sökt särskilt boende så, menar han, behovet uppstår förr eller senare ändå.
– Stadsdelens äldreomsorg är i ekonomisk kris, förra året gick den back med 17 miljoner kronor. Alternativet till att spara är att dra in på andra verksamheter men då drabbas istället daghem och skolor.
Men motivet till nedläggningen är inte bara ekonomiskt. Det finns uppemot 70 demenssjuka personer i stadsdelen och det är fel, menar Jamal El-Haj, att ge endast sjutton av dem särskilda resurser. Demensteamets 14 anställda kommer nu att slussas in i stadsdelens fem ordinarie hemtjänstgrupper.
– På det sätter tar vi till vara på deras kompetens och sprider den inom hela hemtjänsten, säger han.
En hörnsten i demensteamets arbete har varit att vårdtagaren endast mött ett litet antal väl bekanta ansikten. All beprövad erfarenhet visar att en sådan personkontinuitet är centralt för kvaliteten i demensvård. Men är den verkligen möjlig att upprätthålla inom ramen för de ordinarie hemtjänstgrupperna? Gisela Green, vård- och omsorgschef i Limhamn-Bunkeflo:
– Vi ska försöka tillgodose detta så långt som det är möjligt. Vi kommer till exempel inte att sätta in servicegruppen – som sköter inköp, städning och tvätt – utan låta hemtjänstens personal ta hand om även dessa sysslor hos personer med demens.
Magnus Westlander
Det är stadsdelsfullmäktige i Limhamn-Bunkeflo som har beslutat lägga ned stadsdelens enda demensteam. Nedläggningen berör sjutton äldre demenssjuka. Från och med den första mars 2009 kommer de att istället få hjälp av den ordinarie hemtjänsten.
Eva Granath, demenssjuksköterska i Limhamn--Bunkeflo, beklagar beslutet.
– Det känns oerhört tråkigt. Man avvecklar en väl fungerande verksamhet som garanterar en kvalitet och kontinuitet i demensvården som inte vanlig hemtjänst kan ge. Många förtvivlade anhöriga har ringt mig och är oroliga för vad som skall hända efter nedläggningen.
Malmö Anhörigföreningen menar att fullmäktiges beslut går stick i stäv med Malmö stads äldreomsorgsplan från 2004. Den lyfter fram demensvården som ett prioriterat område: "Demensvården ska utformas så att Malmöbon ska kunna bo kvar i sitt egna boende så länge som möjligt. Färre Malmöbor ska till följd av demenssjukdom behöva flytta från sitt egna boende."
Att demensteamen uppfyller planens intentioner får stöd av utvärderingar. En hälsoekonomisk analys av European Health Economics tyder på att teamens verksamhet skjuter upp behovet av särskilt boende och därmed även sparar på kommunala utgifter. Men Jamal El-Haj (s), ordförande i Limhamns stadsdelsfulllmäktige, bedömer besparingen vara liten. Av de sjutton som får hjälp av demensteamet har fem redan sökt särskilt boende så, menar han, behovet uppstår förr eller senare ändå.
– Stadsdelens äldreomsorg är i ekonomisk kris, förra året gick den back med 17 miljoner kronor. Alternativet till att spara är att dra in på andra verksamheter men då drabbas istället daghem och skolor.
Men motivet till nedläggningen är inte bara ekonomiskt. Det finns uppemot 70 demenssjuka personer i stadsdelen och det är fel, menar Jamal El-Haj, att ge endast sjutton av dem särskilda resurser. Demensteamets 14 anställda kommer nu att slussas in i stadsdelens fem ordinarie hemtjänstgrupper.
– På det sätter tar vi till vara på deras kompetens och sprider den inom hela hemtjänsten, säger han.
En hörnsten i demensteamets arbete har varit att vårdtagaren endast mött ett litet antal väl bekanta ansikten. All beprövad erfarenhet visar att en sådan personkontinuitet är centralt för kvaliteten i demensvård. Men är den verkligen möjlig att upprätthålla inom ramen för de ordinarie hemtjänstgrupperna? Gisela Green, vård- och omsorgschef i Limhamn-Bunkeflo:
– Vi ska försöka tillgodose detta så långt som det är möjligt. Vi kommer till exempel inte att sätta in servicegruppen – som sköter inköp, städning och tvätt – utan låta hemtjänstens personal ta hand om även dessa sysslor hos personer med demens.
Magnus Westlander
Lugna utåtriktade personer har lägre demensrisk
Personer som inte oroar sig och har en utåtriktad livsstil med många vänner löper mindre risk att drabbas av demens på äldre dagar. Det visar en ny svensk studie från Karolinska Institutet.
Resultaten presenteras i januarinumret av den vetenskapliga tidskriften Neurology. Forskarlaget vid Aging Research Center (ARC) i Stockholm har följt 506 personer 78 år och äldre som inte var drabbade av demens när studien inleddes. Deltagarna fick svara på en enkät med frågor om sin livssituation och sin personlighet som bedömdes utifrån hur känsliga de var för stress.
Under de sex år som studien pågick utvecklade 144 av dem demens. Resultatet visade de som var lugna och utåtriktade med ett socialt nätverk hade hälften så stor risk att drabbas av demenssjukdom jämfört med dem som var lättstressade och socialt isolerade.
Tidigare forskning har visat att hög stress och benägenhet för oro kan påverka delar av hjärnan, exempelvis hippocampus, på ett sådant sätt att det skulle kunna bidra till demenssjukdom. Våra fynd visar nu att ett sätt att motverka demens kan vara att ha en aktiv och utåtriktad livsstil och att ta saker med ro, säger en av forskarna bakom studien Hui-Xin Wang, i ett pressmeddelande.
Gunilla Nordberg
Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet » (nytt fönster)
Resultaten presenteras i januarinumret av den vetenskapliga tidskriften Neurology. Forskarlaget vid Aging Research Center (ARC) i Stockholm har följt 506 personer 78 år och äldre som inte var drabbade av demens när studien inleddes. Deltagarna fick svara på en enkät med frågor om sin livssituation och sin personlighet som bedömdes utifrån hur känsliga de var för stress.
Under de sex år som studien pågick utvecklade 144 av dem demens. Resultatet visade de som var lugna och utåtriktade med ett socialt nätverk hade hälften så stor risk att drabbas av demenssjukdom jämfört med dem som var lättstressade och socialt isolerade.
Tidigare forskning har visat att hög stress och benägenhet för oro kan påverka delar av hjärnan, exempelvis hippocampus, på ett sådant sätt att det skulle kunna bidra till demenssjukdom. Våra fynd visar nu att ett sätt att motverka demens kan vara att ha en aktiv och utåtriktad livsstil och att ta saker med ro, säger en av forskarna bakom studien Hui-Xin Wang, i ett pressmeddelande.
Gunilla Nordberg
Läs pressmeddelandet från Karolinska Institutet » (nytt fönster)
