Senaste nytt
Europeisk uppmaning om striktare syn på läkemedel
Alla typer av neuroleptika är förenade med risker för personer med demenssjukdomar. Det konstaterar EMA, den europeiska läkemedelsmyndigheten, och uppmanar förskrivarna att inta en mycket restriktiv hållning till sådana läkemedel.
Neuroleptika, anti-psykotiska läkemedel, är avsedda för psykiatriska symptom och svåra beteendestörningar. Det är sedan tidigare känt att de nyare (atypiska) formerna av neuroleptika leder till en förhöjd dödsrisk för personer med demenssjukdom. Nu har EMA undersökt äldre (konventionella) neuroleptika och kommit fram till att risken vid demenssjukdom är lika stor med dessa.
EMA har därför beslutat att införa en varning i produktinformationen för samtliga konventionella neuroleptika, liknande den som redan finns för de nyare formerna. De konventionella antipsykotiska läkemedlen lanserades på 1950-talet och på den svenska marknaden finns bland annat haloperidol, fluphenazine och perphenazine.
Magnus Westlander
Neuroleptika, anti-psykotiska läkemedel, är avsedda för psykiatriska symptom och svåra beteendestörningar. Det är sedan tidigare känt att de nyare (atypiska) formerna av neuroleptika leder till en förhöjd dödsrisk för personer med demenssjukdom. Nu har EMA undersökt äldre (konventionella) neuroleptika och kommit fram till att risken vid demenssjukdom är lika stor med dessa.
EMA har därför beslutat att införa en varning i produktinformationen för samtliga konventionella neuroleptika, liknande den som redan finns för de nyare formerna. De konventionella antipsykotiska läkemedlen lanserades på 1950-talet och på den svenska marknaden finns bland annat haloperidol, fluphenazine och perphenazine.
Magnus Westlander
Snabbmat kan leda till alzheimerförändringar
Kost som innehåller mycket fett, socker och kolesterol kan ge upphov till samma hjärnförändringar som är typiska för Alzheimers sjukdom. Resultatet, som bygger på studier av möss, presenteras i en ny svensk avhandling.
Susanne Akterin vid Karolinska Institutet har i sin avhandling undersökt genmodifierade möss. Mössen var bärare av apoE4, en variant av proteinet apoE som bland annat transporterar kolesterol. ApoE4 förekommer hos 15-20 procent av befolkningen och är en känd riskfaktor för Alzheimers sjukdom.
Under nio månaders tid fick mössen en kost med höga halter av fett, socker och kolesterol, vad man brukar kalla snabbmat. När Susanne Akterin sedan undersökte deras hjärnor såg hon en kemisk förändring som liknar den vid alzheimer. Förändringen bestod i ett ökat antal fosfatgrupper hos tau, ett ämne som bildar de nystan som finns i nervceller hos personer med alzheimer. Nystanen hindrar cellen från att fungera normalt, vilket till slut leder till att den dör.
Susanne Akterin fann även indikationer på att kolesterol i maten ledde till minskade nivåer av Arc, ett ämne i hjärnan som är viktigt för minnesinlagring.
– Vår hypotes är därför att ett högt intag av fett och kolesterol, i samverkan med genetiska faktorer som apoE4, kan leda till att flera ämnen i hjärnan påverkas negativt och att detta kan vara en bidragande orsak för utvecklandet av Alzheimer, säger Susanne Akterin i ett pressmeddelande.
Susanne Akterin lägger fram sin avhandling den 5 oktober vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI-Alzeimercentrum, Karolinska Institutet.
Magnus Westlander
Susanne Akterin vid Karolinska Institutet har i sin avhandling undersökt genmodifierade möss. Mössen var bärare av apoE4, en variant av proteinet apoE som bland annat transporterar kolesterol. ApoE4 förekommer hos 15-20 procent av befolkningen och är en känd riskfaktor för Alzheimers sjukdom.
Under nio månaders tid fick mössen en kost med höga halter av fett, socker och kolesterol, vad man brukar kalla snabbmat. När Susanne Akterin sedan undersökte deras hjärnor såg hon en kemisk förändring som liknar den vid alzheimer. Förändringen bestod i ett ökat antal fosfatgrupper hos tau, ett ämne som bildar de nystan som finns i nervceller hos personer med alzheimer. Nystanen hindrar cellen från att fungera normalt, vilket till slut leder till att den dör.
Susanne Akterin fann även indikationer på att kolesterol i maten ledde till minskade nivåer av Arc, ett ämne i hjärnan som är viktigt för minnesinlagring.
– Vår hypotes är därför att ett högt intag av fett och kolesterol, i samverkan med genetiska faktorer som apoE4, kan leda till att flera ämnen i hjärnan påverkas negativt och att detta kan vara en bidragande orsak för utvecklandet av Alzheimer, säger Susanne Akterin i ett pressmeddelande.
Susanne Akterin lägger fram sin avhandling den 5 oktober vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI-Alzeimercentrum, Karolinska Institutet.
Magnus Westlander
Susanne Akterin
Borås satsar på yngre demenssjuka
Bowling, teater och praktisk demenskunskap står på programmet när demensteamet i Borås vänder sig till yngre demensjuka.
Till gruppen yngre demenssjuka räknas personer som 65 år och yngre. Särskild anpassad verksamhet till denna åldersgrupp är en bristvara konstaterade Socialstyrelsen för ett par år sedan (se högerspalt). Det har Borås demensteam tagit fasta på. Sedan i februari 2009 har teamet arrangerat regelbundna träffar för sju yngre personer med demensdiagnos, några av dem är ännu yrkesverksamma.
Deltagarna, som är i tidig sjukdomsfas, har träffats vid åtta tillfällen med olika teman. En kort kurs har handlat om hur man kan leva med sin sjukdom berättar arbetsterapeut Jessica Engkvist.
– Vi har gått igenom minnestekniker och hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Men vi har också bowlat och gjort studiebesök på stadsteatern och fått uppleva världen bakom scenen.
Jessica Engkvist betonar vikten av att ha kul tillsammans.
– Det här är ju personer som annars ofta känner sig social isolerade. Genom träffarna får de möjlighet till kravlöst umgänge, här är det helt okay att glömma bort sig då och då.
Anhöriga till deltagarna inbjöds till första träffen. Demensteamet har även arrangerat en anhörigkväll med bland annat läkare och andra sakkunniga på området.
En återträff med deltagarna är planerad, sedan görs en intern utvärdering av verksamheten. Jessica Engkvist tycker att träffarna fyller viktiga behov och hoppas på en fortsättning i höst. Det gör även deltagarna och deras anhöriga säger hon.
Magnus Westlander
Till gruppen yngre demenssjuka räknas personer som 65 år och yngre. Särskild anpassad verksamhet till denna åldersgrupp är en bristvara konstaterade Socialstyrelsen för ett par år sedan (se högerspalt). Det har Borås demensteam tagit fasta på. Sedan i februari 2009 har teamet arrangerat regelbundna träffar för sju yngre personer med demensdiagnos, några av dem är ännu yrkesverksamma.
Deltagarna, som är i tidig sjukdomsfas, har träffats vid åtta tillfällen med olika teman. En kort kurs har handlat om hur man kan leva med sin sjukdom berättar arbetsterapeut Jessica Engkvist.
– Vi har gått igenom minnestekniker och hjälpmedel som kan underlätta vardagen. Men vi har också bowlat och gjort studiebesök på stadsteatern och fått uppleva världen bakom scenen.
Jessica Engkvist betonar vikten av att ha kul tillsammans.
– Det här är ju personer som annars ofta känner sig social isolerade. Genom träffarna får de möjlighet till kravlöst umgänge, här är det helt okay att glömma bort sig då och då.
Anhöriga till deltagarna inbjöds till första träffen. Demensteamet har även arrangerat en anhörigkväll med bland annat läkare och andra sakkunniga på området.
En återträff med deltagarna är planerad, sedan görs en intern utvärdering av verksamheten. Jessica Engkvist tycker att träffarna fyller viktiga behov och hoppas på en fortsättning i höst. Det gör även deltagarna och deras anhöriga säger hon.
Magnus Westlander
Relaterad artikel & rapport
- Yngre demenssjuka utan anpassat stöd »
- Yngre personer med demens » Socialstyrelsen (2007)
Yngre demenssjuka utan anpassat stöd
Anpassat stöd till yngre demenssjuka och deras anhöriga saknas i samtliga halländska kommuner. Det framgår av en kartläggning beställd av Region Halland.
Kartläggningen är gjord av Annelie Georgsson, kurator på minnesmottagningen i Varberg. Bakgrunden är den rapport från Socialstyrelsen som kom förra året (se högerspalt) och som pekade på brister i samhällets stöd till yngre demenssjuka, det vill säga personer som insjuknar före 65 års ålder och i många fall är yrkesverksamma.
– Vi ville se hur det såg ut i Halland, om situationen är lika bristfällig här – och det får man nog säga att den är, säger Annelie Georgsson.
I regionens sex kommuner fann hon 51 "yngre" personer med diagnosticerad demenssjukdom. Men hon är rätt övertygad om att det verkliga antalet är betydligt högre eftersom kommun och primärvård har dålig överblick och kännedom om denna grupp.
– Vanligen får yngre demenssjuka sin diagnos på en minnesmottagning där det, på vissa håll, erbjuds bland annat samtalskontakt det första året. Sedan bor personerna i hemmet med hjälp av av familjen. De gör det utan några insatser från vare sig kommun eller primärvård som ofta inte känner till deras existens. När det sedan är dags att flytta hamnar man på ett särskilt boende – för äldre personer, säger Annelie Georgsson.
Hon menar att den stora skillnad mellan äldre och yngre demenssjuka är just att de senare får betydlig mindre insatser fråm samhället, det gäller även deras anhöriga. Orsaken är främst stödets utformning. Ingen av Hallands sex kommuner hade någon verksamhet särskilt anpassad för yngre med demens och deras anhöriga.
– Samtalsgrupper och avlastning på kvällstid är exempel på anpassat stöd som skulle kunna vara värdefullt för både yngre demenssjuka och deras yrkesverksamma anhöriga, säger Annelie Georgsson.
Magnus Westlander
Kartläggningen är gjord av Annelie Georgsson, kurator på minnesmottagningen i Varberg. Bakgrunden är den rapport från Socialstyrelsen som kom förra året (se högerspalt) och som pekade på brister i samhällets stöd till yngre demenssjuka, det vill säga personer som insjuknar före 65 års ålder och i många fall är yrkesverksamma.
– Vi ville se hur det såg ut i Halland, om situationen är lika bristfällig här – och det får man nog säga att den är, säger Annelie Georgsson.
I regionens sex kommuner fann hon 51 "yngre" personer med diagnosticerad demenssjukdom. Men hon är rätt övertygad om att det verkliga antalet är betydligt högre eftersom kommun och primärvård har dålig överblick och kännedom om denna grupp.
– Vanligen får yngre demenssjuka sin diagnos på en minnesmottagning där det, på vissa håll, erbjuds bland annat samtalskontakt det första året. Sedan bor personerna i hemmet med hjälp av av familjen. De gör det utan några insatser från vare sig kommun eller primärvård som ofta inte känner till deras existens. När det sedan är dags att flytta hamnar man på ett särskilt boende – för äldre personer, säger Annelie Georgsson.
Hon menar att den stora skillnad mellan äldre och yngre demenssjuka är just att de senare får betydlig mindre insatser fråm samhället, det gäller även deras anhöriga. Orsaken är främst stödets utformning. Ingen av Hallands sex kommuner hade någon verksamhet särskilt anpassad för yngre med demens och deras anhöriga.
– Samtalsgrupper och avlastning på kvällstid är exempel på anpassat stöd som skulle kunna vara värdefullt för både yngre demenssjuka och deras yrkesverksamma anhöriga, säger Annelie Georgsson.
Magnus Westlander
Alzheimerfonden ger pengar till forskning
Alzheimerfonden delar i år ut fem miljoner kronor till svensk demensforskning. Pengarna kommer främst från privata gåvor, ofta via testamenten.
Alzheimerfonden har under året tagit emot 30 ansökningar om forskningsmedel. Fondens vetenskapliga råd har nu valt ut 19 forskningsprojekt som får dela på sammanlagt fem miljoner kronor.
– Sett i relation till vad som totalt satsas på demensforskningen är det inte mycket pengar men på marginalen kan det ändå betyda mycket. Många forskare uttrycker en stor uppskattning över att ha fått medel ur Alzheimerfonden, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Alzheimerfonden har tidigare i år delat ut utbildningsstipendier till vårdpersonal, det kommer även att göras under våren 2009.
Magnus Westlander
Ansökningar som beviljats av Alzheimerfonden 2008
PhD Ahmadull Kadir, Karolinska Institutet Huddinge
"Multi-tracer positionsemissionstomografi-studier hos patienter med Alzheimers sjukdom"
PhD Laura Mateus-Montejo, Karolinska Institutet, Huddinge
"Betydelsen av kolesterolmetabolism och oxysteroler i etiologin av Alzheimer´s sjukdom"
Bitr forskare Li Rui, Neurovetenskap och fysiologi SU/Mölndal
"Effekter av Alzheimers-relaterade beta-amyloid-molekyler på LTP"
Med dr Helena Westerberg, Karolinska Institutet, Stockholm
"Träning av arbetsminnet - prövning av en ny kognitiv intervention vid demens"
Apotekare Taher Darreh-Shori, Karolinska Institutet, Stockholm
"Mekanismer för amyloid toxicitet och oblansen i den kolinerga neurtransmissionen i Alzheimerssjukdom i relation till hjärnan inneboende plasticitet och regeneration"
Överläkare Yvonne Freund-Levi, Karolinska Institutet, Huddinge
"Lipididietstudien-intag av Omega3 fiskfetter som prevention mot demenssjukdom"
Professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet Stockholm
"Biologiska markörer vid Alzheimers sjukdom, användning av modern MR-teknik."
Professor Kaj Blennow, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset
"APP och beta-amyloid i likvor som diagnostiska och theragnostiska markörer vid Alzheimers sjukdom"
Professor Agneta Nordberg, Karolinska Institutet Huddinge
"Alzheimers sjukdom - tidig upptäckt och mekanismer för nya behandlingsstrategier i syfte att finna ett bot"
Professor Lars Lannfelt, Uppsala Universitet/Folkhälso och Vårdvetenskap
"Studier av konformationsförändrade proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar - beta-amyloid och alfa-synuklein vid Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens"
Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet Stockholm
"Mikroskopiska och molekylära patologiska förändringar i hjärnvävnad från Alzheimerpatienter"
Docent Christer Nilsson, Universitetessjukhuset Lunds Universitet
"Frontotemporal demens: fenotyp och diagnostik"
Docent Caroline Graff, Karolinska Institutet Huddinge
"Genetiska studier av monogena former av frontallobsdemens"
Doktorand Tamanna Mustafiz, Karolinska Institutet Huddinge
Effekten av det nya läkemedlet Fenserin® på beta amyloid och tau i APPswe möss."
PhD Weili Xu, Karolinska institutet Stockholm
"Undersökning av mekanismen som anknyter sockersjuka till demens"
Docent Göran Larsson, Umeå Universitet
"Molekylära orsaker till proteiners felveckning och dess associerade sjukdomar"
Professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet Stockholm
"Gliaceller och cytokiner i nervsystemet med fokus på Alzheimers sjukdom"
Professor Matti Viitanen, Karolinska institutet Stockholm
"Vaskulär demens"
Docent Maria Eriksdotter Jönhagen, Karolinska institutet Stockholm
"NGF cellterapi till patienter med Alzheimers sjukdom"
Alzheimerfonden har under året tagit emot 30 ansökningar om forskningsmedel. Fondens vetenskapliga råd har nu valt ut 19 forskningsprojekt som får dela på sammanlagt fem miljoner kronor.
– Sett i relation till vad som totalt satsas på demensforskningen är det inte mycket pengar men på marginalen kan det ändå betyda mycket. Många forskare uttrycker en stor uppskattning över att ha fått medel ur Alzheimerfonden, säger Sven Rosenkvist, styrelseordförande i Alzheimerfonden.
Alzheimerfonden har tidigare i år delat ut utbildningsstipendier till vårdpersonal, det kommer även att göras under våren 2009.
Magnus Westlander
Ansökningar som beviljats av Alzheimerfonden 2008
PhD Ahmadull Kadir, Karolinska Institutet Huddinge
"Multi-tracer positionsemissionstomografi-studier hos patienter med Alzheimers sjukdom"
PhD Laura Mateus-Montejo, Karolinska Institutet, Huddinge
"Betydelsen av kolesterolmetabolism och oxysteroler i etiologin av Alzheimer´s sjukdom"
Bitr forskare Li Rui, Neurovetenskap och fysiologi SU/Mölndal
"Effekter av Alzheimers-relaterade beta-amyloid-molekyler på LTP"
Med dr Helena Westerberg, Karolinska Institutet, Stockholm
"Träning av arbetsminnet - prövning av en ny kognitiv intervention vid demens"
Apotekare Taher Darreh-Shori, Karolinska Institutet, Stockholm
"Mekanismer för amyloid toxicitet och oblansen i den kolinerga neurtransmissionen i Alzheimerssjukdom i relation till hjärnan inneboende plasticitet och regeneration"
Överläkare Yvonne Freund-Levi, Karolinska Institutet, Huddinge
"Lipididietstudien-intag av Omega3 fiskfetter som prevention mot demenssjukdom"
Professor Lars-Olof Wahlund, Karolinska Institutet Stockholm
"Biologiska markörer vid Alzheimers sjukdom, användning av modern MR-teknik."
Professor Kaj Blennow, Göteborgs Universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset
"APP och beta-amyloid i likvor som diagnostiska och theragnostiska markörer vid Alzheimers sjukdom"
Professor Agneta Nordberg, Karolinska Institutet Huddinge
"Alzheimers sjukdom - tidig upptäckt och mekanismer för nya behandlingsstrategier i syfte att finna ett bot"
Professor Lars Lannfelt, Uppsala Universitet/Folkhälso och Vårdvetenskap
"Studier av konformationsförändrade proteiner vid neurodegenerativa sjukdomar - beta-amyloid och alfa-synuklein vid Alzheimers sjukdom respektive Lewykroppsdemens"
Professor Bengt Winblad, Karolinska Institutet Stockholm
"Mikroskopiska och molekylära patologiska förändringar i hjärnvävnad från Alzheimerpatienter"
Docent Christer Nilsson, Universitetessjukhuset Lunds Universitet
"Frontotemporal demens: fenotyp och diagnostik"
Docent Caroline Graff, Karolinska Institutet Huddinge
"Genetiska studier av monogena former av frontallobsdemens"
Doktorand Tamanna Mustafiz, Karolinska Institutet Huddinge
Effekten av det nya läkemedlet Fenserin® på beta amyloid och tau i APPswe möss."
PhD Weili Xu, Karolinska institutet Stockholm
"Undersökning av mekanismen som anknyter sockersjuka till demens"
Docent Göran Larsson, Umeå Universitet
"Molekylära orsaker till proteiners felveckning och dess associerade sjukdomar"
Professor Marianne Schultzberg, Karolinska institutet Stockholm
"Gliaceller och cytokiner i nervsystemet med fokus på Alzheimers sjukdom"
Professor Matti Viitanen, Karolinska institutet Stockholm
"Vaskulär demens"
Docent Maria Eriksdotter Jönhagen, Karolinska institutet Stockholm
"NGF cellterapi till patienter med Alzheimers sjukdom"
Naturläkemedel hindrar inte demens
Naturläkemedlet gingko biloba påverkar inte risken att insjukna i demens. Det visar en studie i den vetenskapliga tidskriften JAMA.
Mellan åren 2000 och 2008 följde amerikanska forskare 3069 personer, samtliga 75 år och äldre. Deltagarna fick två gånger per dag antingen extrakt av gingko biloba (totalt 240 mg) eller placebo (sockerpiller). Under försöksperioden utvecklade 523 av deltagarna demens men någon skillnad mellan de som fått naturläkemedlet och placebogruppen kunde inte urskiljas.
Forskarnas slutsats är att gingko biloba inte minskar risken för demenssjukdom hos äldre personer. Sambandet gäller för både friska individer och för dem som hade något nedsatt kognitiv förmåga (MCI) när försöket inleddes.
Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, är ett vanligt naturläkemedel. Att det väckt demensforskarnas intresse beror bl a på att det innehåller flera antioxidanter. Det finns även studier som tyder på att gingko biloba kan motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Tidigare forskning har varit inriktad på naturläkemedlets effekter på personer som insjuknat i demens. I SBU-rapporten Demenssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt (2006) sägs att det finns begränsad begränsad evidens för att ginkgo biloba har en liten men signifikant effekt på kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc).
Magnus Westlander
Mellan åren 2000 och 2008 följde amerikanska forskare 3069 personer, samtliga 75 år och äldre. Deltagarna fick två gånger per dag antingen extrakt av gingko biloba (totalt 240 mg) eller placebo (sockerpiller). Under försöksperioden utvecklade 523 av deltagarna demens men någon skillnad mellan de som fått naturläkemedlet och placebogruppen kunde inte urskiljas.
Forskarnas slutsats är att gingko biloba inte minskar risken för demenssjukdom hos äldre personer. Sambandet gäller för både friska individer och för dem som hade något nedsatt kognitiv förmåga (MCI) när försöket inleddes.
Gingko biloba, även kallat kinesiskt tempelträd, är ett vanligt naturläkemedel. Att det väckt demensforskarnas intresse beror bl a på att det innehåller flera antioxidanter. Det finns även studier som tyder på att gingko biloba kan motverka bildandet av senila plack i hjärnan, ett typiskt drag vid Alzheimers sjukdom.
Tidigare forskning har varit inriktad på naturläkemedlets effekter på personer som insjuknat i demens. I SBU-rapporten Demenssjukdomar – en systematisk litteraturöversikt (2006) sägs att det finns begränsad begränsad evidens för att ginkgo biloba har en liten men signifikant effekt på kognitiva funktioner (minne, orienteringsförmåga etc).
Magnus Westlander
Dom stärker demenssjukas rätt i LSS
En 58-årig demenssjuk man i Huddinge tillhör personkrets två i LSS. Det slår Regeringsrätten fast i en dom. Beslutet kan leda till att fler yngre demenssjuka får avgiftsfri dagverksamhet.
Domen gäller ett överklagande från Socialnämnden i Huddinge. År 2004 gav nämnden avslag på en ansökan om dagverksamhet från en då 54-årig man med Alzheimers sjukdom. Mannen sökte insatsen enligt LSS men nämnden ansåg att han inte omfattades av den lagstiftningen. Han överklagade då till länsrätten som gick på mannens linje. Ärendet hamnade via kammarrätten så småningom på Regeringsrättens bord.
Huvudfrågan har gällt om yngre personer (ej fyllda 65 år) med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkrets två i LSS. Socialnämnden har hänvisat till lagens förarbeten. Där står uttryckligen att personkrets två inte ska gälla psykiska funktionshinder, t ex demens. Men de medicinska kunskaperna om demens har ökat sedan lagen skrevs för närmare tjugo år sedan.
I ett läkarintyg från 2004 sägs mannen ha ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom, vilket nästan är identiskt med formuleringen av personkrets två i LSS (se fakta högerspalt). Socialstyrelsen har ställt sig bakom denna uppfattning och nu alltså även Regeringsrätten vars domar är vägledande för hur lagen ska tolkas.
Många personer som fått en demensdiagnos före 65 års ålder har sedan tidigare haft insatser enligt LSS. Men eftersom de i regel räknats till personkrets tre har de inte kunnat få daglig verksamhet som är förbehållet personkretsarna ett och två. Många har istället erbjudits dagverksamhet genom socialtjänstlagen (SoL). Till skillnad mot LSS får kommunen då ta betalt för insatsen. En följd av Regeringsrättens dom blir sannolikt att fler yngre demenssjuka erbjuds avgiftsfri dagverksamhet.
Magnus Westlander
Domen gäller ett överklagande från Socialnämnden i Huddinge. År 2004 gav nämnden avslag på en ansökan om dagverksamhet från en då 54-årig man med Alzheimers sjukdom. Mannen sökte insatsen enligt LSS men nämnden ansåg att han inte omfattades av den lagstiftningen. Han överklagade då till länsrätten som gick på mannens linje. Ärendet hamnade via kammarrätten så småningom på Regeringsrättens bord.
Huvudfrågan har gällt om yngre personer (ej fyllda 65 år) med Alzheimers sjukdom ska omfattas av personkrets två i LSS. Socialnämnden har hänvisat till lagens förarbeten. Där står uttryckligen att personkrets två inte ska gälla psykiska funktionshinder, t ex demens. Men de medicinska kunskaperna om demens har ökat sedan lagen skrevs för närmare tjugo år sedan.
I ett läkarintyg från 2004 sägs mannen ha ett bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada förvärvad i vuxen ålder på grund av kroppslig sjukdom, vilket nästan är identiskt med formuleringen av personkrets två i LSS (se fakta högerspalt). Socialstyrelsen har ställt sig bakom denna uppfattning och nu alltså även Regeringsrätten vars domar är vägledande för hur lagen ska tolkas.
Många personer som fått en demensdiagnos före 65 års ålder har sedan tidigare haft insatser enligt LSS. Men eftersom de i regel räknats till personkrets tre har de inte kunnat få daglig verksamhet som är förbehållet personkretsarna ett och två. Många har istället erbjudits dagverksamhet genom socialtjänstlagen (SoL). Till skillnad mot LSS får kommunen då ta betalt för insatsen. En följd av Regeringsrättens dom blir sannolikt att fler yngre demenssjuka erbjuds avgiftsfri dagverksamhet.
Magnus Westlander
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)
LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder goda levnadsvillkor. Den gäller för personer som ingår i någon av lagens tre personkretser.
- personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd
- personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada i vuxen ålder föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom
- personer med andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande, om de är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.
Västra Östergötland inför garanti för demensutredningar
En person med misstänkt demens ska inte behöva vänta mer än en månad på att en utredning påbörjas. Garantin utfärdas av Landstinget Östergötland och fem kommuner i länets västra del.
Utredningsgarantin ingår i det nya vårdprocessprogrammet VPP Demens som tagits fram av Närsjukvården i västra Östergötland tillsammans med kommunerna Boxholm, Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög. Programmet innehåller riktlinjer för utredning, vård och behandling av demenssjuka.
– Det krävs tydliga riktlinjer för hur vi ska ta hand om våra demenspatienter i vården. Risken är att de hamnar mellan stolarna annars. Med det här programmet kommer vi i kommuner och landsting tillsammans att bli bättre på att ta hand om demenssjuka, säger Nicklas Granqvist, överläkare på minnesmottagningen på lasarettet i Motala.
Vårdprogrammet betonar vikten av att vården snabbt upptäcker, utreder och behandlar demenssjukdomar.
Magnus Westlander
Utredningsgarantin ingår i det nya vårdprocessprogrammet VPP Demens som tagits fram av Närsjukvården i västra Östergötland tillsammans med kommunerna Boxholm, Motala, Mjölby, Vadstena och Ödeshög. Programmet innehåller riktlinjer för utredning, vård och behandling av demenssjuka.
– Det krävs tydliga riktlinjer för hur vi ska ta hand om våra demenspatienter i vården. Risken är att de hamnar mellan stolarna annars. Med det här programmet kommer vi i kommuner och landsting tillsammans att bli bättre på att ta hand om demenssjuka, säger Nicklas Granqvist, överläkare på minnesmottagningen på lasarettet i Motala.
Vårdprogrammet betonar vikten av att vården snabbt upptäcker, utreder och behandlar demenssjukdomar.
Magnus Westlander
Region Skåne vill utjämna skillnader inom demensvården
En ny minnesmottagning och vidareutbildning av specialistläkare. Det är Region Skånes recept för att komma till rätta med bristerna inom demensvården.
Det senaste året har demensvården i Skåne varit hett tidningsstoff. Läkarbrist har orsakat långa väntetider till minnesmottagningarna, särskilt i nordvästra regionen. När två av läkarna sade upp sig tillsatte Region Skåne en arbetsgrupp, under ledning av doktor Lennart Minton, med uppdrag att ta fram lösningar på problemen.
Arbetsgruppens förslag har nu antagits av närsjukvårdsberedningen i Region Skåne. Kostnaderna för genomförandet uppgår till 16,5 miljoner kronor per år men, enligt tidningen Kristianstadsbladet, skjuter regionen till en mindre summa år 2009.
– Det kommer inte 16,5 miljoner nästa år, men tillräckligt för att börja arbetet. Vi ska kunna börja stärka upp och rekrytera folk, säger Gilbert Tribo, ordförande i närsjukvårdsberedningen, till tidningen.
Utbyggnaden innebär att en minnesmottagning öppnar i Helsingborg. Sedan tidigare finns sådana i bl a Hässleholm, Lund och Malmö. Meningen är att hela Skåne ska ha tillgång till minnesmottagningar som gör demensutredningar bl a på personer under 65 år.
Läkarplatserna på minnesmottagningarna ska fyllas genom vidareutbildning av färdiga specialister inom t ex geriatrik, neurologi, och allmänmedicin. Specialisterna på minnesmottagningarna ska sedan fortbilda primärvårdens läkare, efter en modell som utvecklats i Kristianstad.
Magnus Westlander
Det senaste året har demensvården i Skåne varit hett tidningsstoff. Läkarbrist har orsakat långa väntetider till minnesmottagningarna, särskilt i nordvästra regionen. När två av läkarna sade upp sig tillsatte Region Skåne en arbetsgrupp, under ledning av doktor Lennart Minton, med uppdrag att ta fram lösningar på problemen.
Arbetsgruppens förslag har nu antagits av närsjukvårdsberedningen i Region Skåne. Kostnaderna för genomförandet uppgår till 16,5 miljoner kronor per år men, enligt tidningen Kristianstadsbladet, skjuter regionen till en mindre summa år 2009.
– Det kommer inte 16,5 miljoner nästa år, men tillräckligt för att börja arbetet. Vi ska kunna börja stärka upp och rekrytera folk, säger Gilbert Tribo, ordförande i närsjukvårdsberedningen, till tidningen.
Utbyggnaden innebär att en minnesmottagning öppnar i Helsingborg. Sedan tidigare finns sådana i bl a Hässleholm, Lund och Malmö. Meningen är att hela Skåne ska ha tillgång till minnesmottagningar som gör demensutredningar bl a på personer under 65 år.
Läkarplatserna på minnesmottagningarna ska fyllas genom vidareutbildning av färdiga specialister inom t ex geriatrik, neurologi, och allmänmedicin. Specialisterna på minnesmottagningarna ska sedan fortbilda primärvårdens läkare, efter en modell som utvecklats i Kristianstad.
Magnus Westlander
Ny riskgen för alzheimer upptäckt
Forskare har hittat en ny gen, arvsanlag, med kopplingar till Alzheimers sjukdom. Genen styr regleringen av kalcium i hjärnan.
Det är Läkartidningen som skriver om upptäckten som gjorts av forskare från bl a USA och Frankrike. Deras studie omfattar 3000 personer, varav 2000 med Alzheimers sjukdom.
Calcium homeostasis modulator-1, förkortat CALHM1, är namnet på den "nya" riskgenen som sitter på kromosom 10. Den förkommer i olika varianter och en av dessa, som bärs av 20 procent av befolkningen, ökar risken för alzheimer med 44 procent enligt studien.
Det nya rönen stärker en hypotes som diskuterats alltmer de senaste åren, den att Alzheimers sjukdom är kopplad till förmågan att reglera kalcium i hjärnan. Den genvariant av CALHM1 som oftare ger upphov till sjukdomen är nämligen sämre på att släppa in kalcium i cellen, något som kan öka risken för att amyloida plack ska bildas i hjärnan.
Magnus Westlander
Det är Läkartidningen som skriver om upptäckten som gjorts av forskare från bl a USA och Frankrike. Deras studie omfattar 3000 personer, varav 2000 med Alzheimers sjukdom.
Calcium homeostasis modulator-1, förkortat CALHM1, är namnet på den "nya" riskgenen som sitter på kromosom 10. Den förkommer i olika varianter och en av dessa, som bärs av 20 procent av befolkningen, ökar risken för alzheimer med 44 procent enligt studien.
Det nya rönen stärker en hypotes som diskuterats alltmer de senaste åren, den att Alzheimers sjukdom är kopplad till förmågan att reglera kalcium i hjärnan. Den genvariant av CALHM1 som oftare ger upphov till sjukdomen är nämligen sämre på att släppa in kalcium i cellen, något som kan öka risken för att amyloida plack ska bildas i hjärnan.
Magnus Westlander