Senaste nytt

I maj 2008 antydde en mindre studie att ämnet tarenflurbil hade positiva effekter på personer med Alzheimers sjukdom i mild till medelsvår fas. Den mer omfattande fas III-studie, som nu publiceras i tidskriften JAMA, är gjord på 1000 alzheimerpatienter som följts under 18 månader. Resultatet denna gång är mer nedslående.

Tarenflurbil saknade positiv inverkan på både mentala (kognitiva) funktioner och ADL (dagliga aktiviteter i vardagen). Istället drabbades de som fick läkemedlet av biverkningar – yrsel och luftvägsinfektioner – i högre grad än de i kontrollgruppen.

Vid Alzheimers sjukdom produceras ämnet betaamyloid i onormalt stora mängder. Det klumpar ihop sig och bildar senila plack mellan hjärnans nervceller. Forskningen har främst inriktat sig på betaamyloid och bland annat utvecklat metoder för att sänka dess nivåer, det är just den effekt som tarenflurbil har (minskar betaamyloid 42).

Men sänkta nivåer av betaamyloid har ännu så länge varken påverkat patienternas symptom eller sjukdomsförlopp, det gäller för såväl tarenflurbil som andra s k gammasekretas-hämmare som prövats i läkemedelsstudier.

Frågan är om alzheimerforskningen är på fel spår. Är det dags att punktera den dominerande amyloidhypotesen? Nej, det är för tidigt, anser Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet.

– Men visst kompliceras bilden av resultat som dessa. Sannolikt handlar det ju om flera olika orsaksmekanismer bakom alzheimer, inte bara betaamyloid. När vi får resultaten från de vaccinationsförsök som pågår vet vi mer om amyloidhypotesen är en framkomlig väg.

Magnus Westlander

Det är ett forskarpris på 100 000 kronor som kommer att delas ut för första gången hösten 2010. Det ska gå till en forskare vid ett svenskt lärosäte "som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom". Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg.

Makarna Forsgren fick idén till priset när de satt vid köksbordet och talade om sin vänkrets.

– Vi gick igenom hur många som hade drabbats av Alzheimers sjukdom och kom fram till tio stycken. Två av dem är numera avlidna, säger Eric Forsgren.

En annan drivkraft bakom makarnas engagemang är statens anslag, eller rättare sagt brist på anslag, till alzheimerforskningen.

– Alzheimer är oerhört kostsamt för samhället i stort. Och av skäl som jag inte förstår är statens anslag till alzheimerforskningen ändå en bråkdel av dem som går till cancer och hjärt-kärlsjukdom.

Vid sidan av forskarpriset instiftar makarna Forsgren ett pris till journalister och informatörer som "insiktsfullt och engagerat förmedlar kunskap om Alzheimers sjukdom till en bredare allmänhet". Priset är på 25 000 kronor och delas ut för första gången våren 2010.

Eric Forsgren. 81 år, blev på 1950-talet Sveriges Televisions första journalist från norr om Dalälven. Han bevakade norra Norrland för Aktuellt och gjorde senare flera uppmärksammade dokumentärfilmer.

Magnus Westlander

Socialstyrelsen har kartlagt resurserna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Det är delvis en uppföljning av en motsvarande studie som Socialdepartementet gjorde år 2002. Genom att jämföra enkätsvaren från de båda undersökningstillfällena kan man skönja en del intressanta trender, bl a att demenssjuksköterskorna har blivit betydligt fler.

Jämfört med 2002 har andelen kommuner och stadsdelar med en eller flera demenssjuksköterskor nästan fördubblats, från 39 till 71 procent. Även demensteam blir vanligare och finns nu i 45 procent av alla kommuner och stadsdelar (35 procent år 2002). Fler än en av sex uppger att de har hemtjänstpersonal som enbart arbetar med demenssjuka.

Utvecklingen skiljer sig åt mellan olika kommuntyper. Demenssjuksköterskor är fortfarande ovanliga i glesbygdskommuner och i storstädernas stadsdelar. I Stockholms stad saknas denna funktion helt.

– Om man exkluderar storstäderna finns idag demensteam och – eller – demenssjuksköterska i 211 av 267 kommuner. Det får man se som en väldigt positiv utveckling. Samtidigt är den sårbar eftersom dessa funktioner ofta finansieras av statliga stimulansmedel, det innebär att de kan läggas ner om de statliga bidragen dras in, säger Sven Erik Wånell, utredare vid Stiftelsen Äldrecentrum, som gjort kartläggningen tillsammans med Sara Hjulström, utredare och verksam som koordinator vid Svenskt Demenscentrum,

Brister som framhålls i Socialstyrelsens rapport handlar om demensboendet. Det saknas platser i det särskilda boendet anpassade för demenssjuka. Kartläggningen visar att i två av tre kommuner kan högst hälften av dem med behov av sådana platser få det. Ännu färre kommuner kan erbjuda särskilt anpassat korttidsboende.

– Ett annat eftersatt område är insatser till grupper med särskilda behov. Endast 10 procent av kommunerna har särskilt boende som vänder sig till yngre demenssjuka, under 65 år. Var fjärde kommun kan erbjuda personlig assistans till personer som tillhör denna grupp, säger Sven Erik Wånell.

Socialstyrelsens kartläggning är ett led i uppdraget att följa upp de nationella riktlinjerna för vård och omsorg för personer med demenssjukdom. Tanken är att en ny kartläggning ska genomföras om några år.

Magnus Westlander

Genom validationsmetoden kommunicerar man med desorienterade, förvirrade äldre personer, skapar en helhetsbild av deras förhållanden och ökar förståelsen för deras situation. Numera används metoden på många håll i USA och Europa.

Priset delas ut av Alois Alzheimer Commitee och är en utmärkelse för framstående prestationer, insatser eller arbeten inom forskning, publicering av forskningsresultat eller individuella arbeten. För tre år sedan blev Agneta Nordberg, professor vid Karolinska Institutet, den första kvinnan som fick priset.

Magnus Westlander