Senaste nytt

Catherine Wemming har drygt tio års erfarenhet av äldreomsorg. Hon har gått den långa vägen och började som vårdbiträde vid 17 års ålder. I snart ett år har hon arbetat som sjuksköterska på Kaspers vårdboende i Malmö. 

Vilka demensutbildningar har du gått tidigare?

– Ingen specifik demensutbildning. När jag läste till sjuksköterska ingick demenssjukdomar i kursplanen men det var inte särskilt mycket och framför allt ingenting om bemötande som är så viktigt för en god demensvård.

Vad är din uppfattning om Demens ABC?

– Det är en bra utbildning. Klart att jag kände till en hel del sedan tidigare men det är ändå nyttigt att få friska upp sina kunskaper. Sedan är reflektionsfrågorna jättebra och ett tillfälle att rannsaka sig själv: hur gör vi egentligen på vår arbetsplats, arbetar vi verkligen på det här sättet?

Demens ABC är ju en webbaserad utbildning. Vad tycker du om det?

– Jag är ju uppvuxen med dator så för mig var det inga problem alls. Det var faktiskt rätt skönt att slippa hålla reda på en massa papper. För min sjuksköterskekollega var det kanske inte lika självklart men med lite hjälp i början så klarade hon sig sedan på egen hand.

Hur många har gått Demens ABC på din arbetsplats?

– Hittills är vi fem stycken: jag och min sjuksköterskekollega, två gruppledare och så vår verksamhetschef. Vi har tryckt ut alla reflektionsfrågor som vi nu ska använda i gruppdiskussioner på arbetsplatsen. Tanken är att på sikt ska alla som arbetar på Kaspers vårdboende gå Demens ABC.

Magnus Westlander
Foto: Julia Lindemalm / Scanpix  

Laura Fratiglioni är professor vid ARC/Karolinska Institutet och forskningsledare vid Stiftelsen Äldrecentrum. Hon har ägnat en stor del av sin forskning åt att studera livsstilens betydelse för utveckling av demenssjukdom och identifierat både risk- och friskfaktorer, t ex högt blodtryck och utbildningsnivå. Hennes upptäckter kan bland annat ligga till grund för ett förebyggande hälsoarbete kring demenssjukdomar.

Waijlit och Eric Forsgrens pris instiftades 2009 och delas ut till forskare vid svenska lärosäten som bedöms ha gjort särskilt framstående insatser inom forskning om Alzheimers sjukdom. Priskommittén består en rad sakkunniga från Umeå universitet, bland annat professor Lars Nyberg. Prissumman är på 100 000 kr.

Det är Läkartidningen som uppmärksammar en brittisk studie som är en av de största i sitt slag. Den omfattar 326 patienter med Alzheimers sjukdom, eller misstänkt sådan, och som när studien inleddes var deprimerade (enligt CSDD-skalan, Cornell scale for depression in dementia).

Deltagarna delades slumpmässigt in i olika grupper. Två av grupperna behandlades med sertralin respektive mirtazapin, båda antidepressiva läkemedel, medan den tredje fick verkningslösa sockerpiller (placebo).

Efter tre månaders behandling skattades deltagarnas depressiva symptom på nytt. När forskarna jämförde grupperna fann man inga statistiskt säkerställda skillnader i behandlingsresultat. Däremot gav de antidepressiva läkemedlen i högre grad negativa biverkningar i form av illamående och trötthet.

Artikelförfattarna illustrerar problemet med ett aktuellt fall i medierna. Demenssjuka Lillian vill bo hemma utan hjälp av hemtjänsten, trots att det är uppenbart att hon på grund av sin sjukdom inte klarar av detta. Hennes fall är inte unikt.

Idag finns inget stöd i lagen för att demenssjuka med allvarlig kognitiv störning får rätt vård när de inte längre är förmögna att fatta egna beslut. Det innebär att de många gånger riskerar både sin egen och andras hälsa. Personalen saknar lagstöd för att utföra åtgärder som är nödvändiga för den demenssjuke och anhöriga står ­utan möjlighet att överklaga vårdmetoder som de anser vara integritetskränkande eller skadliga.

Artikelförfattarna betonar att en lagreglering ska grunda sig på en god vård och omsorg om personer med demenssjukdom och att grunden är en kompetent och närvarande personal. Alla Sveriges kommuner och landsting måste därför göra sin del och se till att det finns en utbildad och tillräckligt stor personalstyrka för att möta behoven i den växande gruppen personer med demenssjukdom.

Debattartikeln är författad av äldreborgarråd Joakim Larsson (M) och gruppledaren i äldrenämnden Mirja Räihä Järvinen (S), båda i Stockholms stad, Wilhelmina Hoffman, föreståndare vid Svenskt Demenscentrum, Martin Annetorp, ordförande i Svensk Geriatrisk Förening, Laura Fratiglioni, professor Aging Research Center, Sven Erik Wånell, direktör vid Stiftelsen Äldrecentrum, Åke Fagerberg, ordförande i Anhörigas Riksförbund och Krister Westerlund, ordförande Alzheimerföreningen i Sverige.