Senaste nytt

8 nov 2017

Nordiskt medicinpris till alzheimerforskare 

 FORSKNING

För första gången går Nordiska Medicinpriset till alzheimerforskningen. Professorerna Kaj Blennow och Gunhild Waldemar belönas för deras internationellt ledande forskning som skapat en omfattande och viktig vetenskaplig bas rörande demenssjukdomar.

Professor Kaj Blennow, verksam vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, utses till pristagare för sina grundläggande studier av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Juryn framhåller även hans epokgörande studier rörande molekylära mekanismer vid Alzheimers sjukdom.

Professor Gunhild Waldemar, verksam vid Köpenhamns universitet, får priset för sina kliniska studier rörande funktionell avbildning av hjärnan vid normalt åldrande och vid demenssjukdomar. Juryn lyfter även fram hennes pionjärarbete med att skapa bästa möjliga vård för patienter med demenssjukdomar. 

Bakom Nordiska Medicinpriset står Folksam. Årets pristagare får dela på en miljon kronor.

Läs mer på Folksams webb (nytt fönster)

Professor Kaj Blennow, verksam vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg, utses till pristagare för sina grundläggande studier av biomarkörer för Alzheimers sjukdom och andra neurodegenerativa sjukdomar. Juryn framhåller även hans epokgörande studier rörande molekylära mekanismer vid Alzheimers sjukdom.

Professor Gunhild Waldemar, verksam vid Köpenhamns universitet, får priset för sina kliniska studier rörande funktionell avbildning av hjärnan vid normalt åldrande och vid demenssjukdomar. Juryn lyfter även fram hennes pionjärarbete med att skapa bästa möjliga vård för patienter med demenssjukdomar. 

Bakom Nordiska Medicinpriset står Folksam. Årets pristagare får dela på en miljon kronor.

Läs mer på Folksams webb (nytt fönster)

7 nov 2017

Ett mångkulturellt test med flera fördelar 

 

Snart släpper Socialstyrelsen en reviderad version av de nationella demensriktlinjerna. Bland nyheterna finns med största sannolikhet RUDAS, ett mångkulturellt kognitivt test och, i många fall, ett alternativ till det etablerade MMSE.

RUDAS har på vissa håll redan börjat användas i basala demensutredningar. Testet består av ett antal frågor som sammantaget ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. Maxpoängen är 30. Så långt är RUDAS jämförbart med MMSE som, tillsammans med Klocktest, oftast används när misstänkt demenssjukdom utreds.

Unikt för RUDAS är att det är ett mångkulturellt kognitivt test. Det kommer ursprungligen från Australien och har sedan spridit sig till en rad olika länder. 2014 lanserade Migrationsskolan vid Region Skåne den svenska versionen, RUDAS-S. Den är utvecklad och anpassad för personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.

Allt fler äldre personer har i dag utländsk bakgrund. Många demensutredningar är därför beroende av tolk. Men MMSE är svårt att använda med tolk menar Josephine Sörenson, projektledare vid Migrationsskolan.

– Testet är svårt att översätta mellan olika kulturer och resultatet kan påverkas av patientens utbildningsnivå. Testsituationen vid MMSE kan också upplevas som konfronterande för patienten, det vet vi av erfarenhet, säger hon.

Josephine Sörenson ger ett konkret exempel på hur tolkanvändning vid MMSE ofta leder till missförstånd och felaktigheter. Testledaren ber tolken översätta uppmaningen "repetera det jag säger: inga om, men eller varför".

– I en studie som Migrationsskolan genomför, där vi filmar demensutredningar genom tolk, har vi kunnat se att denna mening inte översätts korrekt. Det innebär att testresultatet och den slutliga bedömningen kan påverkas, säger Josephine Sörenson.

Migrationsskolan har märkt en växande efterfrågan på RUDAS.

– Därför välkomnar vi att testet nu sannolikt kommer att finnas med i de reviderade riktlinjerna och får prioritet 2, det vill säga samma som MMSE och Klocktest, säger Josephine Sörenson.

I mitten av december publicerar Socialstyrelsen den reviderade versionen av de nationella demensriktlinjerna. I samband med det lägger Migrationsskolan ut RUDAS-S och den svenska manualen på Region Skånes webbsida, båda kan laddas ned gratis. Det finns även en instruktionsfilm att ta del av.

– Vi ser gärna att vårdpersonal som ska använda RUDAS i sina verksamheter går den utbildning som Migrationsskolan erbjuder och som utgår från RUDAS, tolkanvändande och personcentrerad vård i ett mångkulturellt samhälle. Vi har utbildare på fem platser i landet och länkar till dem kommer att finnas på vår hemsida, säger Josephine Sörenson.

Magnus Westlander

 

RUDAS har på vissa håll redan börjat användas i basala demensutredningar. Testet består av ett antal frågor som sammantaget ger en grov uppskattning av personens kognitiva förmåga. Maxpoängen är 30. Så långt är RUDAS jämförbart med MMSE som, tillsammans med Klocktest, oftast används när misstänkt demenssjukdom utreds.

Unikt för RUDAS är att det är ett mångkulturellt kognitivt test. Det kommer ursprungligen från Australien och har sedan spridit sig till en rad olika länder. 2014 lanserade Migrationsskolan vid Region Skåne den svenska versionen, RUDAS-S. Den är utvecklad och anpassad för personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.

Allt fler äldre personer har i dag utländsk bakgrund. Många demensutredningar är därför beroende av tolk. Men MMSE är svårt att använda med tolk menar Josephine Sörenson, projektledare vid Migrationsskolan.

– Testet är svårt att översätta mellan olika kulturer och resultatet kan påverkas av patientens utbildningsnivå. Testsituationen vid MMSE kan också upplevas som konfronterande för patienten, det vet vi av erfarenhet, säger hon.

Josephine Sörenson ger ett konkret exempel på hur tolkanvändning vid MMSE ofta leder till missförstånd och felaktigheter. Testledaren ber tolken översätta uppmaningen "repetera det jag säger: inga om, men eller varför".

– I en studie som Migrationsskolan genomför, där vi filmar demensutredningar genom tolk, har vi kunnat se att denna mening inte översätts korrekt. Det innebär att testresultatet och den slutliga bedömningen kan påverkas, säger Josephine Sörenson.

Migrationsskolan har märkt en växande efterfrågan på RUDAS.

– Därför välkomnar vi att testet nu sannolikt kommer att finnas med i de reviderade riktlinjerna och får prioritet 2, det vill säga samma som MMSE och Klocktest, säger Josephine Sörenson.

I mitten av december publicerar Socialstyrelsen den reviderade versionen av de nationella demensriktlinjerna. I samband med det lägger Migrationsskolan ut RUDAS-S och den svenska manualen på Region Skånes webbsida, båda kan laddas ned gratis. Det finns även en instruktionsfilm att ta del av.

– Vi ser gärna att vårdpersonal som ska använda RUDAS i sina verksamheter går den utbildning som Migrationsskolan erbjuder och som utgår från RUDAS, tolkanvändande och personcentrerad vård i ett mångkulturellt samhälle. Vi har utbildare på fem platser i landet och länkar till dem kommer att finnas på vår hemsida, säger Josephine Sörenson.

Magnus Westlander

 

 
 

Fakta | RUDAS

  • RUDAS, The Rowland Universal Dementia Assessment Scale, är ett screeningsinstrument för olika kognitiva funktioner, till exempel minne, omdöme och språk.
  • Den svenska versionen, RUDAS-S, har utvecklats av Kristin Frölich, överläkare, och Rozita Torkpoor, sjuksköterska, vid Region Skåne.
  • RUDAS-SE är avsedd för basala demensutredningar av personer med annan kulturell bakgrund och annat modersmål än svenska samt för personer med lägre utbildningsnivå.
  • Under december läggs RUDAS-S ut för gratis nedladdning på Region Skånes webbplats (nytt fönster)
  • RUDAS är validerat på originalpråket engelska.
27 okt 2017

Blodförtunnande medicin kan minska risken för demens 

 FORSKNING

Blodförtunnade läkemedel kan minska risken för stroke men även demenssjukdom. Det visar ny svensk forskning på patienter med förmaksflimmer. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus och omfattar närmare 450 000 personer från svenska patientregister under perioden 2006 – 2014.

bild på hjärta

Förmaksflimmer yttrar sig som rubbningar av hjärtats rytm. Det är en vanlig åldersrelaterad sjukdom som drabbar uppemot 15 procent av alla 75-åringar i Sverige. Nu har forskarna sett att de patienter som fått blodförtunnande läkemedel har en avsevärt miskad risk för både stroke och demens.

När det gäller demens hade patienterna 29 procent lägre risk jämfört med de som inte behandlades med blodförtunnande. För de som fortsatte att ta blodförtunnande medicin nästan halverades risken för demens, 48 procent.

Av studien framgår att ju tidigare behandling med blodförtunnande startades efter diagnos av förmaksflimmer desto större var den skyddande effekten mot demens. Forskarna ser med oro på att patienter med förmaksflimmer ofta slutar sin behandling för tidigt.

– Om du vet att din sjukdom förstör din hjärna i en långsam men stadig takt och att du kan förhindra det genom att fortsätta behandlingen, tror vi att de flesta patienter inte skulle tveka i det beslutet, säger Leif Friberg och Mårten Rosenqvist, forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Även om studien ger stark belägg för att blodförtunnande läkemedel skyddar mot demens hos patienter med förmaksflimmer bör sambandet styrkas i en slumpmässigt placebokontrollerade studier. Men dådana kan av etiska skäl inte genomföras.

– Det är inte möjligt att ge placebo till patienter med förmaksflimmer och sedan vänta på att demens eller stroke att inträffa, menar Leif Friberg och Mårten Rosenqvist.

Läs pressmeddelandet från Danderyds sjukhus (nytt fönster)

Källa: “Less dementia with oral anticoagulation in atrial fibrillation”,
by Leif Friberg and Mårten Rosenqvist. European Heart Journal. doi:10.1093/eurheartj/ehx579

bild på hjärta

Förmaksflimmer yttrar sig som rubbningar av hjärtats rytm. Det är en vanlig åldersrelaterad sjukdom som drabbar uppemot 15 procent av alla 75-åringar i Sverige. Nu har forskarna sett att de patienter som fått blodförtunnande läkemedel har en avsevärt miskad risk för både stroke och demens.

När det gäller demens hade patienterna 29 procent lägre risk jämfört med de som inte behandlades med blodförtunnande. För de som fortsatte att ta blodförtunnande medicin nästan halverades risken för demens, 48 procent.

Av studien framgår att ju tidigare behandling med blodförtunnande startades efter diagnos av förmaksflimmer desto större var den skyddande effekten mot demens. Forskarna ser med oro på att patienter med förmaksflimmer ofta slutar sin behandling för tidigt.

– Om du vet att din sjukdom förstör din hjärna i en långsam men stadig takt och att du kan förhindra det genom att fortsätta behandlingen, tror vi att de flesta patienter inte skulle tveka i det beslutet, säger Leif Friberg och Mårten Rosenqvist, forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande.

Även om studien ger stark belägg för att blodförtunnande läkemedel skyddar mot demens hos patienter med förmaksflimmer bör sambandet styrkas i en slumpmässigt placebokontrollerade studier. Men dådana kan av etiska skäl inte genomföras.

– Det är inte möjligt att ge placebo till patienter med förmaksflimmer och sedan vänta på att demens eller stroke att inträffa, menar Leif Friberg och Mårten Rosenqvist.

Läs pressmeddelandet från Danderyds sjukhus (nytt fönster)

Källa: “Less dementia with oral anticoagulation in atrial fibrillation”,
by Leif Friberg and Mårten Rosenqvist. European Heart Journal. doi:10.1093/eurheartj/ehx579

19 okt 2017

Äldre alzheimerpatienter får lägre medicindoser 

 FORSKNING

Äldre personer med Alzheimers sjukdom får lägre doser av symptomlindrande läkemedel än yngre, något som kan försämra behandlingsresultat och påverka sjukdomsförlopp. Det visar ny forskning från Skånes universitetssjukhus.

läkemedelGenom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern. 

Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.

Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.

– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70

• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

läkemedelGenom långtidsstudien SATS har forskarna kunna följa behandling med så kallade kolinesterashämmare över tid. Det är läkemedel som kan lindra symptom vid alzheimer i tidig sjukdomsfas. En ny studie från VE Minnessjukdomar visar att högre medeldos medför långsammare försämring av tankeförmågan än lägre dos. Men läkemedelsdosen varierar med åldern. 

Äldre patienter fick i genomsnitt en lägre dos av kolinesterashämmare än yngre. Detta kan bero på en sämre förmåga att tolerera en högre dos – biverkningar är inte ovanligt vid kolinesterashämmare. En annan möjlig förklaring är att behandlande läkares uppfattning om vad som är en lämplig dos varierar med patienternas ålder. Studien ger inget svar på detta.

Studien visar också att sjukdomsprognosen förbättras av att kolinesterashämmare sätts in tidigt, då förmågan att klara sitt vardagsliv (ADL) är bevarad och innan psykotiska symtom uppträder.

– Det här understryker den kliniska betydelsen av att optimera dosen av läkemedlet kolinesterashämmare för den enskilda individen, oavsett ålder, för att förbättra prognosen. För behandlande läkare är detta viktig information, säger Carina Wattmo, medicinsk statistiker och en av forskarna bakom studien, i ett pressmeddelande från Region Skåne.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

• Den aktuella studien har publicerats i Alzheimer’s Research & Therapy, 2017:9:70

• SATS står för Swedish Alzheimer Treatment Study och är en nationell studie som startade 1997 och avslutades 2011. Totalt deltog 1258 patienter i åldrarna 47 till 88 år från 14 minneskliniker.

11 okt 2017

Fokus på sinnena i Äldre i Centrum 

 

...

Omslag till Äldre i Centrum

I senaste numret av Äldre i Centrum står våra sinnen i fokus. Vad är det som händer när syn, hörsel, lukt och smak förändras med åren. Vad får det för konsekvenser och kan en försämring förebyggas?

Tidskriften tar även upp en studie som visar rolig och effektiv träning med personer med demenssjukdom kan se ut, under ledning av fysioterapeuter.

Så intervjuas den nyligen prisade alzheimerforskaren Stina Syvänen som använder PET-kamera för att spåra förändringar i hjärnan, något som på sikt kan leda till bättre alzheimerdiagnostik.

Läs intervjun med Stina Syvänen (pdf)

Till Äldre i Centrums webb (nytt fönster)

Omslag till Äldre i Centrum

I senaste numret av Äldre i Centrum står våra sinnen i fokus. Vad är det som händer när syn, hörsel, lukt och smak förändras med åren. Vad får det för konsekvenser och kan en försämring förebyggas?

Tidskriften tar även upp en studie som visar rolig och effektiv träning med personer med demenssjukdom kan se ut, under ledning av fysioterapeuter.

Så intervjuas den nyligen prisade alzheimerforskaren Stina Syvänen som använder PET-kamera för att spåra förändringar i hjärnan, något som på sikt kan leda till bättre alzheimerdiagnostik.

Läs intervjun med Stina Syvänen (pdf)

Till Äldre i Centrums webb (nytt fönster)

9 okt 2017

Strokemedicin lika bra för demenssjuka 

 FORSKNING

Intravenös trombolys (IVT) är ett propplösande läkemedel som används vid stroke. En ny studie visar att risken för allvarliga biverkningar inte är större för demenssjuka patienter, något som tidigare befarats.

IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.

Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.

Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var  inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.

Studien bygger på samkörning av data Svenska demensregistret (SveDem) och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

IVT används främst vid ischemisk stroke, den vanligaste formen av stroke, som gör att blodflödet i hjärnan stoppas av blodpropp. Behandling med det propplösande läkemedelet inom 4,5 timmar efter insjuknandet kan förhindra att patienter förlorar talet eller blir beroende av rullstol.

Ändå har läkare varit restriktiva med att ordinera IVT till demenssjuka patienter. Det beror på en etablerad uppfattning att alzheimerpatienter lättare drabbas av hjärnblödningar. Men nu visar forskning från Karolinska Institutet att så inte är fallet.

Risken för hjärnblödning hos demenssjuka strokepatienter som fick IVT var  inte större än för andra strokepatienter. Det fanns heller ingen skillnad i risken att dö mellan de båda grupperna. Däremot uppvisade strokepatienter med demenssjukdom försämrad funktionsförmåga tre månader efter behandlingen och de skrevs oftare ut till sjukhem.

Studien bygger på samkörning av data Svenska demensregistret (SveDem) och data från det Riksstroke, det svenska strokeregistret.

Läs pressmeddelandet (nytt fönster)

4 okt 2017

Ny ordförande för demensnätverk 

 

Nationellt nätverk för demenssjuksköterskor har fått en ny ordförande. Beth Dahlrup som har lett nätverket i flera år återgår till sitt arbete som demenssjuksköterska och lämnar nu över stafettpinnen till Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum.

– Det är en ära att få bli ordförande för demenssjuksköterskornas nätverk. Jag ser fram emot fortsatt fint samarbete och nätverkande för att lyfta viktiga frågor inom demensområdet, sade Ann-Christin Kärrman inför ett hundratal sjuksköterskor på nätverkets årliga konferens i Malmö.

Under två dagar behandlades flera spännande teman, bland annat demografiska utmaningar, biomarkörer för Alzheimers sjukdom, att leva med demens och ett demensvänligt samhälle. Bakom konferensen står Geriatriskt Kunskapscentrum, Universitetssjukhuset i Malmö. Drivande personer har varit professor Sölve Elmståhl, vårdutvecklare Carolina Skog Edlund och Kerstin Ring.

Kontaktuppgifter till Nationellt nätverk för
demenssjuksköterskor finns under Arbeta med demens
.

– Det är en ära att få bli ordförande för demenssjuksköterskornas nätverk. Jag ser fram emot fortsatt fint samarbete och nätverkande för att lyfta viktiga frågor inom demensområdet, sade Ann-Christin Kärrman inför ett hundratal sjuksköterskor på nätverkets årliga konferens i Malmö.

Under två dagar behandlades flera spännande teman, bland annat demografiska utmaningar, biomarkörer för Alzheimers sjukdom, att leva med demens och ett demensvänligt samhälle. Bakom konferensen står Geriatriskt Kunskapscentrum, Universitetssjukhuset i Malmö. Drivande personer har varit professor Sölve Elmståhl, vårdutvecklare Carolina Skog Edlund och Kerstin Ring.

Kontaktuppgifter till Nationellt nätverk för
demenssjuksköterskor finns under Arbeta med demens
.

 


Avgående ordförande Beth Dahlrup (t.h.) lämnar över stafettpinnen till den nya, Ann-Christin Kärrman.

2 okt 2017

Bästa vårdkedjan till Motala 

 

Priset Bästa vårdkedjan för personer med demenssjukdom går i år till Motala. Vid en ceremoni på Läkaresällskapet fick kommunen, primärvården och lassarettets minnesmottagning ta emot diplom och 20 000 kronor till utbildning inom demensområdet.

Prisutdelning i Bästa vårdkedja
Fr v: Maria Eriksdotter, SveDem, Boel Eklund, Motala kommun, Annette Johansson, primärvårdschef och Tove Hultberg, Minnesmottagningen LiM. 

Tove Hultberg, sjuksköterska och Maria Edh, legitimerad arbetsterapeut, arbetar på Minnesmottagningen på Lasarettet i Motala. De betonar att samverkan är a och o för patienter med demenssjukom.

– Mycket av det stöd som både patienter och anhöriga behöver kanske finns mer i kommunens regi, så att det är väldigt viktigt att vi kan samverka, både med primärvården och kommunen. Så patienterna och deras anhöriga får ta del av deras resurser. I kommunen finns till exempel anhörigcentrum som kan stödja anhöriga lite mer aktivt, säger de till tidningen Corren.

Bakom priset Bästa vårdkedjan står Svenska Demensregistret (SveDem) som är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdom. På Läkeresällskapet i Stockholm höll SveDem sitt årliga möte för alla registeranvändare och passade då även på fira sitt 10-års jubileum.

Läs mer om SveDem  (nytt fönster)

Läs artikel i Corren (nytt fönster)
 

 

 

Prisutdelning i Bästa vårdkedja
Fr v: Maria Eriksdotter, SveDem, Boel Eklund, Motala kommun, Annette Johansson, primärvårdschef och Tove Hultberg, Minnesmottagningen LiM. 

Tove Hultberg, sjuksköterska och Maria Edh, legitimerad arbetsterapeut, arbetar på Minnesmottagningen på Lasarettet i Motala. De betonar att samverkan är a och o för patienter med demenssjukom.

– Mycket av det stöd som både patienter och anhöriga behöver kanske finns mer i kommunens regi, så att det är väldigt viktigt att vi kan samverka, både med primärvården och kommunen. Så patienterna och deras anhöriga får ta del av deras resurser. I kommunen finns till exempel anhörigcentrum som kan stödja anhöriga lite mer aktivt, säger de till tidningen Corren.

Bakom priset Bästa vårdkedjan står Svenska Demensregistret (SveDem) som är ett nationellt kvalitetsregister för demenssjukdom. På Läkeresällskapet i Stockholm höll SveDem sitt årliga möte för alla registeranvändare och passade då även på fira sitt 10-års jubileum.

Läs mer om SveDem  (nytt fönster)

Läs artikel i Corren (nytt fönster)
 

 

 

25 sep 2017

Hundratio Nollvisionsambassadörer i Kiruna 

 

...

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

I förra veckan besökte Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret Kiruna och höll en utbildningsdag i Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Siv Gunillasson, demenssjuksköterska i Kiruna, hade samlat 110 yrkesverksamma inom kommunens vård och omsorg. De kan nu titulera sig Nollvisionsambassadörer med uppdrag att sprida kunskap om arbetssätt och metoder för en demensvård tvång och begränsningar.

Den 10 oktober hålls nästa utbildningsdag för den som vill bli Nollvisionsambassadör

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

I förra veckan besökte Svenskt Demenscentrum och Svenska Demensregistret Kiruna och höll en utbildningsdag i Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar. Siv Gunillasson, demenssjuksköterska i Kiruna, hade samlat 110 yrkesverksamma inom kommunens vård och omsorg. De kan nu titulera sig Nollvisionsambassadörer med uppdrag att sprida kunskap om arbetssätt och metoder för en demensvård tvång och begränsningar.

Den 10 oktober hålls nästa utbildningsdag för den som vill bli Nollvisionsambassadör

Nya Nollvisonsambassadörer i Kiruna

21 sep 2017

Bokrea under Internationella alzheimerdagen 

 

I dag, 21 september, uppmärksammas den Internationella alzheimerdagen på olika håll i världen. Var tredje sekund insjuknar en person i demenssjukdom och totalt är 47 miljoner drabbade. I Sverige har 160 000 personer en demensjukdom, Alzheimers sjukdom är den vanligaste.

Under alzheimerdagen hålls föreläsningar med flera av landets ledande demensexperter på Palladium i Malmö och Aula Medica i Stockholm. Svenskt Demenscentrum passar på att erbjuda 25 procent rabatt på fyra boktitlar i webbshoppen (nytt fönster).