Senaste nytt

2 mar 2023

Teamet i fokus för ny utbildning 

 UTBILDNING

Socialstyrelsen har tagit fram en webbaserad utbildning i teambaserat arbetssätt. Den fokuserar främst på arbetet med äldre personer som har sammansatta behov.

Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.

– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.

Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre  med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.

Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)

Syftet med ett teambaserat arbetssätt är att bidra till kontinuitet i vården och omsorgen om den äldre personen. Det är även viktigt för att kunna underlätta bedömningar som kräver flera perspektiv eller kompetenser.

– Ett teambaserat arbetssätt bidrar till ett helhetsperspektiv i vården och omsorgen för den äldre personen och sätter individens behov i centrum på ett tydligt sätt, säger Ulla Haraldsson, utredare i projektgruppen för utbildningen.

Webbutbildningen ska bidra till att beslutsfattare, chefer och de olika yrkesgrupper som möter äldre  med sammansatta behov, ska få ökad kunskap om och förståelse för bland annat vad teambaserat arbetssätt är, varför det är viktigt och vilka förutsättningar som möjliggör teamarbete.

Webbutbilningen är avgiftsfri och tillgänglig på Socialstyrelsens utbildningsportal (nytt fönster)

Läs mer om utbildningen
1 mar 2023

Skogsbrynets teamarbete ökar trygghet och trivsel 

 ARBETA MED DEMENS

På demensenheten Skogsbrynet i Svalöv har ett förändringsarbete pågått i flera år. Gamla rutiner och prestigetänk har fått ge plats åt teamarbete och personcentrerad omvårdnad.

– Förr pågick en ständig tävling mellan kollegorna om vem som hade rätt, det fanns mycket prestigetänk och ingen ödmjukhet. Idag upplever jag att alla i teamet är enade kring samma mål och det finns en sammanhållning och trivsel i teamet, säger Emmylinn Johansson, undersköterska på Skogsbrynet, en demensenhet på äldreboendet Åsgården i Svalöv.

Tillsammans med sina arbetskamrater har Emmylinn Johansson gjort en resa som startade för några år sedan. Skogsbrynet fick då en ny chef som hade lång erfarenhet av personer med svåra beteendemässiga och psykiska symptom vid demens. BPSD, som symptomen förkortas, var vanlig förkommande på Skogsbrynet.

Teamarbete och personcentrerat arbetssätt 

Den nya chefen satsad på att utveckla teamarbetet och introducerade personcentrerade arbetssätt. Hon deltog själv i det dagliga omvårdnadsarbetet för att sätta sig in i verksamheten men även för att hjälpa till.

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

– Vi skapade nya rutiner, fick en bättre struktur och en förbättrad kommunikation i teamet. Dessutom började teamet får regelbunden handledning av en demenssjuksköterska, säger undersköterskan Lotta Ekstrand.

Sakta men säkert har omsorgen på Skogsbrynet blivit mer personcentrerad och motorisk oro, sömnsvårigheter och utåtagerande beteende ovanligare. 

Levnadsberättelsen grunden

Så hur ser det nya personcentrerade arbetssättet ut i praktiken? Lotta Ekstrand börjar med att lyfta fram levnadsberättelsen.

– Den är grunden för allt vi gör. Men vi är också uppmärksamma på personens dagsform och önskemål och har alltid beredskap för att ändra dagens planering vid behov, påpekar hon.

Förut jobbade man nästan alltid i grupp. Alla boende och personal skulle vara tillsammans i dagrummet eller köket. Emmylinn Johansson menar att det fanns en vanlig uppfattning om att en kollega som hade ensamtid med en boende försökte komma undan andra arbetsuppgifter.

– Nu är alla i teamet införstådda med att vi ska arbeta personcentrerat, och om någon går i väg med bara en boende så är det ingen som tycker det är konstigt, säger hon.

Anpassade måltider

En annan förändring är att måltider inte behöver intas gemensamt.

– Vi kollar hur personen reagerar på att äta tillsammans med andra. Om vi märker att personen inte mår bra av det, eller har svårt att koncentrera sig, får hen äta i lägenheten, antingen för sig själv eller med sällskap av personal, säger Emmylinn Johansson.

Även promenader sker både i grupp och enskilt. De boende erbjuds minst en promenad per dag, inklusive helger.

Många promenader

– Vissa behöver promenera två gånger om dagen. Det kan innebära att vi ibland tar 16 promenader per dag, säger Emmylinn Johansson. 

Men det är inget tvång att gå ut framhåller Lotta Ekstrand. Ibland tackar de boende nej.

– Då respekterar vi det så klart. Samtidigt har vi lärt oss att fråga så att de flesta faktiskt tackar ja till promenaderna, även om det bara blir en tur till parkeringen och tillbaka, säger hon.

Mindre lugnande mediciner

De positiva effekterna av den personcentrerade omsorgen går att avläsa i BPSD-registret (se faktarura). Bland annat används lugnande läkemedel och sömnläkemedel numera i mindre utsträckning. 

– Förut hade nästan alla någon sådan medicin, antingen stående eller vid behov. Nu har bara någon enstaka boende det. Nätterna har också blivit lugnare och det är mindre agitation på dagarna, säger Lotta Ekstrand som även betonar betydelsen av att nattpersonalen har blivit mer delaktiga i teamarbetet.

Personcentrerad omsorg kommer inte av sig själv. Den kräver kunskap och erfarenhet, något som kan vara en utmaning när ordinarie personal är frånvarande.

Önskar egen timpersonal

– När det kommer in vikarier som inte förstår våra arbetsmetoder, då märker vi direkt att det skapar oro hos de boende, säger Emmylinn Johansson som önskar att de hade egen timpersonal som kunde utbildas i personcentrerad omsorg.

Det nya arbetssättet har ändå kommit för stanna. De boende verkar känna sig tryggare och har fått en bättre livskvalitet på Skogsbrynet. Men även personalen tycks trivas bättre.

– Förr kunde jag känna oro inför ett arbetspass och undra vem jag skulle jobba med, men idag känner jag inte så längre. Det är roligt att gå till jobbet oavsett vilken kollega jag ska samarbeta med, säger Emmylinn Johansson.

Text & foto: Ulrika Granér


Fallexempel: Yvonnes oro dämpades när hon fick gå ut själv 


 

Skogbrynets utveckling avspeglas i BPSD-registret

Eva Granvik, demenssjuksköterska i Svalöv kommuns, har bistått med statistik från BPSD-registret under perioden januari 2018 till februari 2023.

  • Av statistiken från Skogsbrynet framgår att medelvärdet i NPI-skalan har växlat från 20–40 poäng under 2018 ner till 15–30 poäng under 2021. Under 2022 skedde en liten ökning som teamet förklarar med bland annat ett försämrat sjukdomstillstånd för några av de boende och flera inflyttningar på enheten.
  • Genomsnittlig förekomst av motorisk oro minskade från 2019–2021 och har legat stabilt mellan 2021–2023.
  • Genomsnittlig förekomst av sömnstörningar nådde sin högsta nivå under sommaren 2020 och har sedan dess minskat och legat stabilt på en låg nivå. Endast en av åtta personer behandlas idag med sömnläkemedel och lugnande läkemedel i låga doser, jämfört med flera personer och högre doser under 2019–2021.
15 feb 2023

Uppskattade filmträffar på boende i Bergslagen 

 ARBETA MED DEMENS LEVA MED DEMENS

När filmintresserade Anna-Lena Karlsson fick höra talas om bildboxen Biominnen bestämde hon sig för att hjälpa till att sprida den. Numera håller hon i uppskattade filmträffar på demensboendet Källgården i Lindesberg.

Det var i april förra året som Anna-Lena Karlsson, före detta lärarinna, läste om nylanserade Biominnen i ett pressmeddelande från Svenska Filminstitutet. Hon tog då först kontakt med Region Örebros filmkonsulent som, via avdelningen Välfärd och hälsa, såg till att varje kommun i länet köpte in var sin box.

Därpå kontaktade Anna-Lena några demensboenden i Lindesberg. Ett av dem nappade genast på hennes förslag att komma dit och leda filmsamtal med de boende.

Lärarbakgrunden underlättar 

bild på Anna-Lena KarlssonUnder våren 2022 ledde Anna-Lena filmträffar på boendet en eftermiddag varannan vecka. De blev mycket populära och i januari 2023 drog hon igång en ny omgång träffar.

Varje träff börjar med att Anna-Lena tar emot de cirka 8–10 deltagarna. Hon försöker vara noga med att komma ihåg namnen. De samlas i ett allrum med en smart-tv och stor skärm. Personal är med hela tiden.

– Det är viktigt så att inget missförstås, påpekar Anna-Lena.

Hennes bakgrund som lärare har underlättat samtalen. 

– Det handlar om att utgå från var deltagarna befinner sig i kunskap och tanke. Det gäller också att fånga upp vad som sägs. Det kommer många spontana kommentarer, berättar hon. 

Kombinerar med filmklipp på Youtube

Till sin hjälp i samtalen har Anna-Lena använt sig av korta musik- och filmklipp på Youtube. De boende har också kommit med spontana önskemål, till exempel om Mr Bean där det finns gott om roliga klipp. Likaså fungerar filmer med Charlie Chaplin väl med sitt tydliga kroppsspråk. 

I övrigt är det filmerna från 40- och 50-talet som tas emot bäst. Sickan Carlsson är populär. Filmträffarna är givande också för Anna-Lena.

bild från Lindesberg– Jag får ut väldigt mycket av det här och känner mig glad när jag går därifrån. Jag har fått ett härligt bemötande. Att personalen är så tillmötesgående är också viktigt.

Skapar en känsla av glädje 

Eva Heikkilä är enhetschef på Källgården och berättar att filmträffarna varit mycket uppskattade. 

– Jag har bara fått positiv feedback. Även om inte alla kommit ihåg vad de varit med om efteråt så har de haft en trevlig stund. Man har gått därifrån med en känsla av att ha varit lite glad. 

Filmträffarna har också lett till att några avdelningar fortsatt med filmsamtal genom att använda sig av filmerna i Öppet arkiv på SVT. 

Råder fler att prova Biominnen

På Källgården tvekade de ansvariga inte att tacka ja när Anna-Lena kom och presenterade sitt förslag.

– Hon är en fantastisk eldsjäl och hon kom i precis rätt tid och berättade om konceptet, just när vi börjat titta på hur vi skulle få igång aktiviteter igen efter pandemin, säger Eva Heikkilä.

Hon råder andra boenden och dagverksamheter att använda Biominnen-boxen. 
– Även om man inte har en Anna-Lena kan man använda Biominnen. Man kan ha ett litet tema och prata om filmer. Det står så bra texter på kortens baksida, tycker Eva Heikkilä.

Bildvandring genom stan 

När en ny omgång träffar efter önskemål nu dragit igång är inriktningen lite annorlunda. Anna- Lena har satt ihop ett bildspel med titeln ”Minnen från Lindesberg”.

– Med en blandning av nutida foton och äldre bilder från kommunens kulturhistoriska arkiv är tanken att vi ska ta en promenad genom stan och minnas hur den såg ut och har förändrats. Det finns också många gamla sägner om vår Bergslagsbygd att ta upp, berättar Anna-Lena. 

Anna-Lena Karlssons uppskattade initiativ och vidareutveckling av Biominnen kommer att fortsätta på Källgården i Lindesberg under hela våren.

Text: Christina Nemell

Det var i april förra året som Anna-Lena Karlsson, före detta lärarinna, läste om nylanserade Biominnen i ett pressmeddelande från Svenska Filminstitutet. Hon tog då först kontakt med Region Örebros filmkonsulent som, via avdelningen Välfärd och hälsa, såg till att varje kommun i länet köpte in var sin box.

Därpå kontaktade Anna-Lena några demensboenden i Lindesberg. Ett av dem nappade genast på hennes förslag att komma dit och leda filmsamtal med de boende.

Lärarbakgrunden underlättar 

bild på Anna-Lena KarlssonUnder våren 2022 ledde Anna-Lena filmträffar på boendet en eftermiddag varannan vecka. De blev mycket populära och i januari 2023 drog hon igång en ny omgång träffar.

Varje träff börjar med att Anna-Lena tar emot de cirka 8–10 deltagarna. Hon försöker vara noga med att komma ihåg namnen. De samlas i ett allrum med en smart-tv och stor skärm. Personal är med hela tiden.

– Det är viktigt så att inget missförstås, påpekar Anna-Lena.

Hennes bakgrund som lärare har underlättat samtalen. 

– Det handlar om att utgå från var deltagarna befinner sig i kunskap och tanke. Det gäller också att fånga upp vad som sägs. Det kommer många spontana kommentarer, berättar hon. 

Kombinerar med filmklipp på Youtube

Till sin hjälp i samtalen har Anna-Lena använt sig av korta musik- och filmklipp på Youtube. De boende har också kommit med spontana önskemål, till exempel om Mr Bean där det finns gott om roliga klipp. Likaså fungerar filmer med Charlie Chaplin väl med sitt tydliga kroppsspråk. 

I övrigt är det filmerna från 40- och 50-talet som tas emot bäst. Sickan Carlsson är populär. Filmträffarna är givande också för Anna-Lena.

bild från Lindesberg– Jag får ut väldigt mycket av det här och känner mig glad när jag går därifrån. Jag har fått ett härligt bemötande. Att personalen är så tillmötesgående är också viktigt.

Skapar en känsla av glädje 

Eva Heikkilä är enhetschef på Källgården och berättar att filmträffarna varit mycket uppskattade. 

– Jag har bara fått positiv feedback. Även om inte alla kommit ihåg vad de varit med om efteråt så har de haft en trevlig stund. Man har gått därifrån med en känsla av att ha varit lite glad. 

Filmträffarna har också lett till att några avdelningar fortsatt med filmsamtal genom att använda sig av filmerna i Öppet arkiv på SVT. 

Råder fler att prova Biominnen

På Källgården tvekade de ansvariga inte att tacka ja när Anna-Lena kom och presenterade sitt förslag.

– Hon är en fantastisk eldsjäl och hon kom i precis rätt tid och berättade om konceptet, just när vi börjat titta på hur vi skulle få igång aktiviteter igen efter pandemin, säger Eva Heikkilä.

Hon råder andra boenden och dagverksamheter att använda Biominnen-boxen. 
– Även om man inte har en Anna-Lena kan man använda Biominnen. Man kan ha ett litet tema och prata om filmer. Det står så bra texter på kortens baksida, tycker Eva Heikkilä.

Bildvandring genom stan 

När en ny omgång träffar efter önskemål nu dragit igång är inriktningen lite annorlunda. Anna- Lena har satt ihop ett bildspel med titeln ”Minnen från Lindesberg”.

– Med en blandning av nutida foton och äldre bilder från kommunens kulturhistoriska arkiv är tanken att vi ska ta en promenad genom stan och minnas hur den såg ut och har förändrats. Det finns också många gamla sägner om vår Bergslagsbygd att ta upp, berättar Anna-Lena. 

Anna-Lena Karlssons uppskattade initiativ och vidareutveckling av Biominnen kommer att fortsätta på Källgården i Lindesberg under hela våren.

Text: Christina Nemell

Läs mer
14 feb 2023

Demenscentrum deltog i EU-toppmöte 

 ARBETA MED DEMENS

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, deltog i dagens EU-möte ute på Arlandastad. Det var ett av flera högnivåmöten som hålls under Sveriges ordförandeskap i EU:s ministerråd.

Temat för mötet var ett aktivt och självständigt åldrande. Syftet var att EU:s medlemsstater ska lära av varandra hur de bäst hanterar de utmaningar och möjligheter som den demografiska utvecklingen för med sig. Bland annat diskuterades hur man ska få en god och hållbar äldreomsorg när allt fler blir äldre. Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, inledningstalade under gårdagen.

 

bild från EU-mötet

Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Temat för mötet var ett aktivt och självständigt åldrande. Syftet var att EU:s medlemsstater ska lära av varandra hur de bäst hanterar de utmaningar och möjligheter som den demografiska utvecklingen för med sig. Bland annat diskuterades hur man ska få en god och hållbar äldreomsorg när allt fler blir äldre. Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, inledningstalade under gårdagen.

 

bild från EU-mötet

Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

9 feb 2023

Folder ska fånga upp kognitiv svikt 

 ARBETA MED DEMENS

Glöm inte bort ditt minne heter en ny folder från Svenskt Demenscentrum. Den är på fyra A5-sidor och tar upp skillnaderna mellan normal glömska och minnessvårigheter som tyder på kognitiv svikt och därför bör utredas.

Sex enkla frågor i foldern ger en viss vägledning till om det finns skäl att kontakta vården för vidare bedömning. Foldern är avsedd att använda för att fånga upp personer med kognitiv svikt i ett tidigt stadium. Den kan med fördel delas ut på apoteken eller ligga framme i väntrummen på vårdcentralerna.

bild på folderLadda ned Glöm inte bort ditt minne (4 sid, pdf).

Gör din egen folder (2 uppslag, pdf).
Skriv ut pdf:en dubbelsidigt och vik pappret på mitten.

Fr.o.m. i början på mars kan foldern beställas från vår webbshop (nytt fönster). 

 

 

Sex enkla frågor i foldern ger en viss vägledning till om det finns skäl att kontakta vården för vidare bedömning. Foldern är avsedd att använda för att fånga upp personer med kognitiv svikt i ett tidigt stadium. Den kan med fördel delas ut på apoteken eller ligga framme i väntrummen på vårdcentralerna.

bild på folderLadda ned Glöm inte bort ditt minne (4 sid, pdf).

Gör din egen folder (2 uppslag, pdf).
Skriv ut pdf:en dubbelsidigt och vik pappret på mitten.

Fr.o.m. i början på mars kan foldern beställas från vår webbshop (nytt fönster). 

 

 

8 feb 2023

Digitalt kognitivt test fungerar lika bra hemma 

 FORSKNING

Numera är det möjligt att genomföra delar av en minnesutredning via en surfplatta i hemmet. En ny studie visar att resultatet är likvärdigt med att testa sig på en vårdmottagning.
 

Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.

Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.

Bild på Victor Bloniecki Kallio– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.

Minnesutredning kan starta hemma

Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.

Avdramatisera utredningen

Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.

Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. 
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.

Viktigt komplement

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.

– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.

Studien är gjord vid Umeå Universitet och omfattar 144 personer med olika utbildningsbakgrund och IT-vana. De fick genomföra ett digitalt kognitivt test, utvecklat av Geras Solutions, med hjälp av en surfplatta.

Deltagarna fick även göra testet hemifrån. Resultaten var där likvärdiga med de tester som genomfördes på en vårdmottagning. Tidigare studier har visat att de digitala testet har god precision för att identifiera möjlig kognitiv sjukdom i ett tidigt skede.

Bild på Victor Bloniecki Kallio– De senaste forskningsresultaten stärker metoden och talar för digital utredning på mottagning eller hemifrån, Bättre tillgänglighet är av stort värde för de individer som har behov av stöd och behandling, men också för att kunna lugna de som bär på onödig oro, säger Victor Bloniecki Kallio, läkare, med.dr. och huvudförfattare till studien.

Minnesutredning kan starta hemma

Den digitala testmetoden har medicinteknikföretaget Geras Solutions utvecklat tillsammans med en rad specialistmottagningar och vårdcentraler i landet. Den är tillgänglig via webbsidan Minnesmottagningen.se. Härifrån kan den som upplever kognitiva svårigheter få kontakt med en sjuksköterska och, om det anses befogat, påbörja en minnesutredning hemifrån.

— Vi vet att många inte får del av ordentliga minnesutredningar. Genom att dra nytta av ny teknik med stöd i aktuell forskning kan vi bidra inom ett område där behoven redan idag är väldigt stora, säger Mårten Fällman, ansvarig läkare på Minnesmottagningen.se.

Digitala tester kräver dock en viss IT-vana hos de som ska genomföra dem, något som också undersöktes i Umeåstudien. Drygt 90 procent av deltagarna i 70-års åldern angav att de hade god vana av att använda surfplattor och digital teknik.

Avdramatisera utredningen

Fördelar med den digitaliserad metoden, som deltagarna pekade på, är att den är integritetsfrämjande och avdramatiserar en utredning som ibland kan ses som stigmatiserande.

Inom ramen för innovationsmiljön PREDEM, som koordineras från Karolinska Institutet, bedrivs ytterligare forskning kring hur Geras Solutions och andra innovativa verktyg kan integreras i vården. 
Exempel på ny teknologi är blodbaserade biomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket förväntas bli avgörande för att hitta sjukdomen i rätt tid.

Viktigt komplement

Linus Jönsson, professor i hälsoekonomi vid Karolinska Institutet, anser att digitala verktyg för utredning av misstänkt demenssjukdom utgör ett viktigt komplement till traditionella utredningsvägar och metoder.

– Detta är särskilt viktigt då vi inom kort förväntar oss att nya läkemedel blir tillgängliga för behandling av tidig Alzheimers sjukdom, vilket kommer att innebära en ökad belastning på minnesmottagningar såväl som på primärvården. Det är mycket välkommet med nya vetenskapliga studier såsom denna från Umeå vilket ökar evidensbasen för nya metoder, säger Linus Jönsson.

Läs mer

Artikel i Journal of Prevention of Alzheimers Disease (nytt fönster)

► Minnesmottagningen.se (nytt fönster)

► Pressmeddelande Geras Solutions (pdf, nytt fönster)

7 feb 2023

Flera utmaningar med nytt alzheimerläkemedel 

 FORSKNING

Vilka patienter bör få ta del av nästa alzheimerläkemedel? Hur ska de långsiktiga effekterna följas upp? Det är frågor som engagerar innovationsmiljön PREDEM.
 

I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.

De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.

bild på Linus Jönsson– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet

Slukar stora sjukvårdsresurser

Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.

Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.

– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.

Förebygga demensutveckling

Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.

I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.

– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.

Bidra med data och komptens

När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.

– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.

De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.

Pris koppplas till behandlingsmål

– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.

Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Magnus Westlander

I år kommer EU:s läkemedelsmyndighet att godkänna det första alzheimerläkemedlet på över 20 år. Ja, den bedömningen gör i varje fall landets expertis. Förväntningarna på läkemedlet lecanemab är höga men utmaningarna också många.

De kliniska prövningarna med lecanemab har omfattat patienter i mild demensfas eller lindrig kognitiv störning (MMSE över 22 red. anm.) I Sverige motsvarar det närmare 100 000 personer.

bild på Linus Jönsson– Utgår man från läkemedlets listpris i USA, 26 500 dollar/år för varje behandlad patient, skulle de totala kostnaderna för lecanemab i Sverige hamna på drygt 26,5 miljarder kr/år. Det kan jämföras med 33 miljarder kr som var den totala notan för receptbelagda läkemedel 2021, säger Linus Jönsson, professor i Hälsoekonomi, Karolinska institutet

Slukar stora sjukvårdsresurser

Dessutom kommer lecanemab att sluka en hel del sjukvårdsresurser. Läkemedlet finns inte i tablettform utan måste ges via dropp på en vårdmottagning varannan vecka. Regelbundna magnetkameraundersökningar är också nödvändiga för att upptäcka eventuella biverkningar.

Att lecanemab kommer att ordineras till 100 000 patienter är osannolikt, i alla fall till en början. En utmaning blir att avgöra vilka patienter som ska erbjudas läkemedlet.

– Man kan tänka sig patientgrupper som svarar bättre än andra på behandlingen eller som har en högre risk att utveckla demens. Problemet är att vi inte har så mycket att gå på här. Vi behöver samla in mer data, via kvalitetsregister som SveDem, för att kunna göra bättre bedömningar, säger Linus Jönsson.

Förebygga demensutveckling

Både Karolinska Institutet och SveDem ingår i PREDEM, en innovationsmiljö med sikte på att förebygga demensutveckling. Ett specifikt arbetsområde är analys och understöd till olika betalningsmodeller, det vill säga de avtal som sluts mellan läkemedelsbolag och beställare. I fallet med lecanemab kommer det att handla om bolaget Bioarctic och, sannolikt, regionernas expertgrupp för nya terapier (NT-rådet) som förhandlar för regionernas räkning.

I betalningsmodellen ska parterna inte bara komma överens om priset för läkemedlet.

– Där bestäms även kriterier för att få ge behandlingen och hur uppföljningen ska ske, dels på patientnivå, exempelvis magnetkameraundersökningar, dels nationell nivå för att se hur väl läkemedlet fungerar, om det ges till rätt patienter och så vidare, säger Linus Jönsson.

Bidra med data och komptens

När det gäller uppföljningen kan arbetet inom PREDEM bidra med data och kompetens.

– Hur betalningsmodellen ska utformas är ju ytterst en fråga mellan NT-rådet och Bioarctic. Vi kan stötta och bidra med analys och relevanta data för att möjliggöra den uppföljning som parterna önskar göra, säger Linus Jönsson.

De kliniska prövningarna har visat att lecanemab ger en 27 procent långsammare försämring av kognitiva funktioner jämfört med placebo. Men de långsiktiga effekterna av läkemedlet är fortfarande okända. Linus Jönsson menar att det kan vara ett argument för att betalningsmodellen ska få en utfallsbaserad utformning.

Pris koppplas till behandlingsmål

– Det innebär att regionerna betalar en viss summa till läkemedelsbolaget i början och ytterligare medel senare beroende på om olika behandlingsmål har uppnåtts, till exempel att en viss andel av patienterna som får läkemedellet inte utvecklat demens inom 3 år.

Men vilken utformning betalningsmodellen kommer att få är ännu oklart. Fört måste lecanemab få klartecken till att marknadsföras i Sverige. Bollen ligger för närvarande hos EU:s läkemedelsmyndighet EMA.

Magnus Westlander

19 jan 2023

SveDem följer upp nya demensläkemedel 

 FORSKNING

Kvalitetsregistret SveDem har tagit fram en modul för nya demensläkemedel. Den kan börja användas redan i slutet av året, om europeiska läkemedelsmyndigheten godkänner den svenskutvecklade antikroppen lecanemab.
 

Den nya modulen, som har tagits fram i samarbete med kompetenscentrat Uppsala Clinical Research Center, kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekter.

Bild på Maria Eriksdotter– Den ger oss möjlighet att undersöka en stor population som använder de nya läkemedlen och som vi kan följa över en längre tid. På så sätt kan vi få mer kunskap om effekter som inte fångas upp av läkemedelsbolagens betydligt mindre studier och som man därför inte känner till, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Samlar in patientdata

Kvalitetsregistret SveDem – världens största demensregister – samlar en mängd olika data om patienter, från att diagnosen ställs till att personen flyttar till ett särskilt boende. I stort sett alla minnesmottagningar i landet är anslutna men även många vårdcentraler och särskilda boenden registrerar patientdata i SveDem.

De alzheimerläkemedel – kolinesterashämmare och memantin – som idag förskrivs ingick i SveDem redan från registrets startår 2007. De data som analyserats uppvisar små men positiva och långvariga effekter på kognitionen av kolinesterashämmare. Maria Eriksdotter pekar på bland annat en påtagligt lägre mortalitet (dödlighet) jämfört med de som inte har fått kolinesterashämmare förskrivna.

Vad skiljer då den nya läkemedelsmodulen mot det befintliga sättet att registrera läkemedel i SveDem?

Mer detaljerad

–  Den nya modulen är betydligt mer detaljerad. Här registreras inte bara när läkemedlet börjar förskrivas, vilken dos och datum för utsättning. Det innehåller även frågor om varför dosen korrigeras, varför läkemedlet sätts ut och så vidare samt uppföljning av kognition och funktion. Till detta kommer de särskilda krav som är förenade med olika läkemedel i framtiden, säger Maria Eriksdotter.

Den svenskutvecklade antikroppen lecanemab kan bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på drygt 20 år, om det får klartecken av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Efter ett eventuellt godkännande kommer sannolikt att följa en rad villkor för förskrivningen.

– Det kan handla om krav på magnetröntgenundersökning och tätare uppföljningar med instrument som bedömer kognition och funktionsförmåga. Exakt vad det kommer att handla om vet vi ju inte ännu men det är den typen av data som kan registreras och följas upp i den nya modulen, säger Maria Eriksdotter.

Minnesmottagningarna först ut  

Lecanemab är inte ett läkemedel som man tar genom munnen. Det ges som dropp varannan vecka och kräver alltså ett besök på en sjukvårdsmottagning.

– Troligen kommer minnesmottagningarna ta hand om detta, om det skulle bli aktuellt. Då är det också minnesmottagningarna som ska registrera i den nya läkemedelsmodulen. Men inget hindrar att vi öppnar modulen även för primärvården, om det skulle behövas, säger Maria Eriksdotter.

Text: Magnus Westlander
Foto (porträtt): David Thunander

 

Den nya modulen, som har tagits fram i samarbete med kompetenscentrat Uppsala Clinical Research Center, kan ge ökade kunskaper om läkemedlens effekter.

Bild på Maria Eriksdotter– Den ger oss möjlighet att undersöka en stor population som använder de nya läkemedlen och som vi kan följa över en längre tid. På så sätt kan vi få mer kunskap om effekter som inte fångas upp av läkemedelsbolagens betydligt mindre studier och som man därför inte känner till, säger Maria Eriksdotter, registerhållare för SveDem, professor i geriatrik, Karolinska Institutet, och överläkare på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.

Samlar in patientdata

Kvalitetsregistret SveDem – världens största demensregister – samlar en mängd olika data om patienter, från att diagnosen ställs till att personen flyttar till ett särskilt boende. I stort sett alla minnesmottagningar i landet är anslutna men även många vårdcentraler och särskilda boenden registrerar patientdata i SveDem.

De alzheimerläkemedel – kolinesterashämmare och memantin – som idag förskrivs ingick i SveDem redan från registrets startår 2007. De data som analyserats uppvisar små men positiva och långvariga effekter på kognitionen av kolinesterashämmare. Maria Eriksdotter pekar på bland annat en påtagligt lägre mortalitet (dödlighet) jämfört med de som inte har fått kolinesterashämmare förskrivna.

Vad skiljer då den nya läkemedelsmodulen mot det befintliga sättet att registrera läkemedel i SveDem?

Mer detaljerad

–  Den nya modulen är betydligt mer detaljerad. Här registreras inte bara när läkemedlet börjar förskrivas, vilken dos och datum för utsättning. Det innehåller även frågor om varför dosen korrigeras, varför läkemedlet sätts ut och så vidare samt uppföljning av kognition och funktion. Till detta kommer de särskilda krav som är förenade med olika läkemedel i framtiden, säger Maria Eriksdotter.

Den svenskutvecklade antikroppen lecanemab kan bli det första nya alzheimerläkemedlet i Sverige på drygt 20 år, om det får klartecken av europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). Efter ett eventuellt godkännande kommer sannolikt att följa en rad villkor för förskrivningen.

– Det kan handla om krav på magnetröntgenundersökning och tätare uppföljningar med instrument som bedömer kognition och funktionsförmåga. Exakt vad det kommer att handla om vet vi ju inte ännu men det är den typen av data som kan registreras och följas upp i den nya modulen, säger Maria Eriksdotter.

Minnesmottagningarna först ut  

Lecanemab är inte ett läkemedel som man tar genom munnen. Det ges som dropp varannan vecka och kräver alltså ett besök på en sjukvårdsmottagning.

– Troligen kommer minnesmottagningarna ta hand om detta, om det skulle bli aktuellt. Då är det också minnesmottagningarna som ska registrera i den nya läkemedelsmodulen. Men inget hindrar att vi öppnar modulen även för primärvården, om det skulle behövas, säger Maria Eriksdotter.

Text: Magnus Westlander
Foto (porträtt): David Thunander

 

Läs mer
18 jan 2023

Silviasyster och blivande sjuksköterska prisas för sina idéer 

 ARBETA MED DEMENS

Duschrock och närkontakt med djur och natur är de vinnande idéerna som erhåller Queen Silvia Nursing Award. Prisceremonin äger rum på Kungliga slottet senare i år.

Queen Silvia Nursing Award delas i år ut för 10:e gången. Juryn har haft fullt upp med att granska de inskickade idéerna om hur äldre- och demensvården kan förbättras. Två idéer stack dock ut.

Sara Rosenberg, som studerar till sjuksköterska vid Högskolan i Kristianstad, får priset för sin duschrock som hon utvecklat i samarbete med sin mormor. Dushrocken är gjord i material som släpper igenom vatten, samtidigt som det skyler kroppen. 

Efterlängtad rock

– Det här tror jag blir en efterlängtad produkt, om den kommer ut på marknaden. Duschsituationer är ofta svåra både för den som behöver hjälp och för personalen. Många kommer känna sig tryggare av att slippa behöva visa sig helt nakna, något som underlättar dusch och annan intimhygien, säger Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som ingick i årets jury.

Förutom själva idén imponerades juryn över att Sara Rosenberg även hade tagit hänsyn till miljöaspekten, gjort en kostnadskalkyl samt en punktlista över vilka utmaningar hon står inför om duschrocken kommer i produktion.

Undersköterskor för första gången 

I år hade för första gången även undersköterskor och undersköterskestuderande möjlighet att söka priset. Vinnande idé i denna kategori handlade om att förbättra relationen med djur och natur. Den presenterades av Marie Svensson, Silviasyster som driver Gärdets Omsorg Hallandsås. Det är en Stjärnmärkt dagverksamhet som erbjuder personer med demenssjukdom att komma ut på landsbygden och få närkontakt med djur och natur. 

Vinnarna av Queen Silvia Nursing Award får 60 000 kronor samt internationella lärande- och nätverksmöjligheter. De får även ta emot sina diplom av Drottning Silvia under en prisceremoni på Kungliga slottet senare i år.

Queen Silvia Nursing Award delas i år ut för 10:e gången. Juryn har haft fullt upp med att granska de inskickade idéerna om hur äldre- och demensvården kan förbättras. Två idéer stack dock ut.

Sara Rosenberg, som studerar till sjuksköterska vid Högskolan i Kristianstad, får priset för sin duschrock som hon utvecklat i samarbete med sin mormor. Dushrocken är gjord i material som släpper igenom vatten, samtidigt som det skyler kroppen. 

Efterlängtad rock

– Det här tror jag blir en efterlängtad produkt, om den kommer ut på marknaden. Duschsituationer är ofta svåra både för den som behöver hjälp och för personalen. Många kommer känna sig tryggare av att slippa behöva visa sig helt nakna, något som underlättar dusch och annan intimhygien, säger Laila Becker, Svenskt Demenscentrum, som ingick i årets jury.

Förutom själva idén imponerades juryn över att Sara Rosenberg även hade tagit hänsyn till miljöaspekten, gjort en kostnadskalkyl samt en punktlista över vilka utmaningar hon står inför om duschrocken kommer i produktion.

Undersköterskor för första gången 

I år hade för första gången även undersköterskor och undersköterskestuderande möjlighet att söka priset. Vinnande idé i denna kategori handlade om att förbättra relationen med djur och natur. Den presenterades av Marie Svensson, Silviasyster som driver Gärdets Omsorg Hallandsås. Det är en Stjärnmärkt dagverksamhet som erbjuder personer med demenssjukdom att komma ut på landsbygden och få närkontakt med djur och natur. 

Vinnarna av Queen Silvia Nursing Award får 60 000 kronor samt internationella lärande- och nätverksmöjligheter. De får även ta emot sina diplom av Drottning Silvia under en prisceremoni på Kungliga slottet senare i år.

Läs mer

Queen Silvia Nursing Award instiftades 2012 av Swedish Care International (SCI) och Forum For Elderly Care. Läs mer på SCI:s webbplats (nytt fönster)

11 jan 2023

Forskningsfynd kan förbättra tidig diagnostik 

 FORSKNING

Forskning från Karolinska Institutet kan öka möjligheterna att ställa tidigare alzheimerdiagnoser. En ny studie visar att proteinet GFPA kan avslöja sjukdomen långt före de första symptomen.

I studien, som publiceras i tidskriften Brain, analyseras blodplasma i släkter med familjär alzheimer. De är bärare av ovanliga ärftliga genmutationer som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna har samlat in 164 blodplasmaprover mellan 1994 och 2018 från 33 mutationsbärare och 42 släktingar utan det sjukdomsorsakande anlaget.

Resultaten visar tydliga förändringar hos mutationsbärarna när det gäller förekomst av flera olika proteiner i blodet.

10 år före symptom

– Den första förändringen som märktes var en ökning av GFAP (glial fibrillary acidic protein) cirka 10 år före de första sjukdomssymptomen. Den följdes av stegrade värden av P-tau181 och senare NFL (neurofilament light protein), som vi sedan tidigare vet har ett direkt samband med omfattningen av nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom, säger Caroline Graff, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Både P-tau181 och NFL är proteiner som sedan tidigare används som biomarkörer för Alzheimers sjukdom. De kan med relativt god säkerhet upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Den nya studien tyder på att även GFAP kan fungera som biomarkör vilket kan ytterligare förbättra diagnostiken.

Framsteg inom medicinen

Tidig diagnostik är mer aktuellt än någonsin i och med de senaste framstegen inom medicinen. Den svenskutvecklade antikroppen Lecanemab blev nyligen godkänd som läkemedel i USA. Om Lecanemab även får börja saluföras i Sverige – beslut fattas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år – kommer sannolikt patienter i tidig sjukdomsfas att prioriteras vid förskrivningen.

I studien, som publiceras i tidskriften Brain, analyseras blodplasma i släkter med familjär alzheimer. De är bärare av ovanliga ärftliga genmutationer som orsakar Alzheimers sjukdom. Forskarna har samlat in 164 blodplasmaprover mellan 1994 och 2018 från 33 mutationsbärare och 42 släktingar utan det sjukdomsorsakande anlaget.

Resultaten visar tydliga förändringar hos mutationsbärarna när det gäller förekomst av flera olika proteiner i blodet.

10 år före symptom

– Den första förändringen som märktes var en ökning av GFAP (glial fibrillary acidic protein) cirka 10 år före de första sjukdomssymptomen. Den följdes av stegrade värden av P-tau181 och senare NFL (neurofilament light protein), som vi sedan tidigare vet har ett direkt samband med omfattningen av nervcellsskador vid Alzheimers sjukdom, säger Caroline Graff, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Både P-tau181 och NFL är proteiner som sedan tidigare används som biomarkörer för Alzheimers sjukdom. De kan med relativt god säkerhet upptäcka sjukdomen i ett tidigt skede. Den nya studien tyder på att även GFAP kan fungera som biomarkör vilket kan ytterligare förbättra diagnostiken.

Framsteg inom medicinen

Tidig diagnostik är mer aktuellt än någonsin i och med de senaste framstegen inom medicinen. Den svenskutvecklade antikroppen Lecanemab blev nyligen godkänd som läkemedel i USA. Om Lecanemab även får börja saluföras i Sverige – beslut fattas av den europeiska läkemedelsmyndigheten senare i år – kommer sannolikt patienter i tidig sjukdomsfas att prioriteras vid förskrivningen.

Läs mer

Nyheter från Karolinska Institutet (nytt fönster)

Plasma biomarker profiles in autosomal dominant Alzheimer’s disease, Charlotte Johansson, Steinunn Thordardottir, José Laffita-Mesa, Elena Rodriguez-Vieitez, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow och Caroline Graff. Brain, online 11 januari 2023, doi: 10.1093/brain/awac399 (nytt fönster)