ARBETA MED DEMENS

Tidigare år har Dementia Forum X genomförts i Stockholm. Denna gång blev det ett digitialt möte som öppnades av Drottning Silvia. I sitt inledningstal underströk hon vikten av samarbete: ”It is more important than ever to come together collectively to address the enormous challenge of dementia.”

Socialminister Lena Hallengren intervjuades och beskrev de stora satsningar som regeringen nu gör för att öka antalet utbildade inom äldreomsorgen. Hon framhöll även betydelsen av det standardiserade insatsförloppet liksom spridningen av Stjärnmärkt, Svenskt Demenscentrums utbildningsmodell.

Chiles First Lady Cecilia Morel beskrev arbetet med att stärka demensvården i landet genom ett flertal åtgärder, bland annat genom att starta ett stort antal dagverksamheter. Även representanter för WHO och Alzheimer’s Disease International deltog

Stora skillnader

De tre dagarna fylldes av intressanta diskussioner som omfattade bland annat: tidig diagnostik, effektiva och kvalitetssäkrade vårdprocesser, riskreduktion, policies samt finansiering av demensvård, framtidens hemtjänst, robotar i sjukvård, socioekonomisk betydelse i demensvård och palliativ vård. Representanter från olika länder beskrev väsensskilda förutsättningar när det gäller möjligheter till utredning och vård.

Samtliga seminarier avslutades med frågan om covid-19 och effekterna avseende personer med demenssjukdom. Alla var överens om att denna grupp drabbats särskilt hårt både i omsorgsboenden men också hemmaboende som levt väldigt isolerat utan de vardagliga kontakterna och möjligheterna utanför hemmet. En av experterna upplyste berättade att hon sett en snabb kognitiv nedgång hos sina patienter och är nu orolig för den kommande tidens effekter av viruset.

Utbyte av idéer

Efter varje seminarium anordnades en reflektionsstund så att alla deltagare kunde komma till tals och diskutera. Där etablerades ett flertal kontakter för fortsatt utväxling av framgångsrika modeller och idéer. Särskilt aktiva var deltagare från Jamaica och Uganda, länder med stora utmaningar framför sig.

Från Svenskt Demenscentrum talade Wilhelmina Hoffman bland annat om vikten av utbildning när det avser vårdprocesser. Svenskt Demenscentrums applikation till polis och ordningsvakter presenterades på engelska.

Föreläsare under webbinariet:
Pers Andreas Persson, sjuksköterska, sexolog, Kunskapscentrum för sexuell hälsa, Västra Götalandsregionen.
Sara Johnson Hjulström, koordinator, Svenskt Demencentrum. 
Gunilla Matheny, beteendevetare, sakkunniga anhörigfrågor, verksamhetsledare Mind.
Linn Sandberg, docent och lektor i genusvetenskap, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola.

I den avslutande paneldiskussionen deltog även Lotta Roupe, Silviasyster, biträdande verksamhetschef och dagverksamhetsansvarig vid Silviahemmet. Moderator för webbinariet var Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum.

Ett urval av frågor som besvarades under webbinariet

Fråga Klockareängen: Har ni några tips om hur vi kan arbeta när det uppstår tyck mellan två boende, där ena vill mer och den andra bara vill ha närhet?
Alt om den ena tror att det är ens make/maka?

Svenskt Demenscentrum: Hej Klockareängen. Detta är en balansgång och kräver att alla i medarbetargruppen är medvetna om situationen samt att teamet tillsammans diskuterar hur ni hjälper den som bara vill ha närhet och hur ni hjälper den som vill ha mer.

---

Fråga Pia: Hur resonerade personalen när man informerade dottern om sin pappa som onanerade öppet i dagrummet. Vilket resultat ville man uppnå? Gav det någon vinning för dottern?

Svar från Gunilla Matheny: Fint för att du upptäckte den ”knorr” jag la in i berättelsen som innehåller många aspekter att fördjupa sig kringo. Om det tillförde dottern – inte alls i min mening. Det som det signalerar tror jag bland annat är personalens behov av kunskap och reflektion kring bland annat anhörigskap samt rutiner för anhörigsamtal.

---

Fråga Charlotta. Vad finns det för risker med två demenssjuka som har en sexuell relation på att boende, som är på olika nivåer i sin demenssjukdom?

Svenskt Demenscentrum: Hej Charlotta. Tack för din fråga. Den risk som finns är om den ene vill, men inte den andra. Kroppsligt kan det för en del räcka med att ligga sked för att få tillfredsställelse. Det som under webbinariet benämnts det lilla sexet.

---

Fråga Gabriella: Hur ska man förhålla sig om man har en nyinflyttad man i ett boende där det bara finns rullstols bundna kvinnor. Vi har problem att lämna dem ensamma för han går fram och tar på dem och kysser samt gått in på rum innan vi fick lås. Vi kan dock inte lämna honom ensam.

Svenskt Demenscentrum: Hej Gabriella. Tack för din fråga. Här är det bra att arbeta med en policy kring sexuell hälsa. Diskutera i teamet hur ni kan hjälpa mannen, hur tänker ni kring detta. Är det ett sexuellt beteende? Kanske behöver han mer aktiviteter, om han är understimulerad. Finns det anhöriga att stämma av med kring eventuella intressen som kan fungera avledande. Går det bra att kommunicera med mannen så är det ett bra steg att gå vidare. Kanske räcker det för honom att få prata om närhet.

I ett pressmeddelande skriver föreningen Gott ledarskap att Ann-Christin Eriksson är helt inställd på att tillsammans med duktiga medarbetare göra Strandgården till det tryggaste och trivsammaste boendet för demenssjuka och äldre. Hon arbetar målinriktat med att bättre tillvarata undersköterskors kompetens och ansvar.

– Vi har skapat en ny och viktig samordningsroll för våra undersköterskor”, säger Ann-Christin Eriksson, vilket också har varit ett bärande skäl till att hon enhälligt utsetts till årets stipendiat som framstående ledare inom landets demensvården.

Barn sjunger och umgås

Ann-Christin Eriksson har förmåga, skriver föreningen, att snabbt omsätta de goda idéerna i kraftfulla åtgärder. Vid storhelger ordnas uppskattade aktiviteter och inspirerande underhållning. Barnen från intilliggande förskola kommer regelbundet och sjunger och umgås med de äldre och sjuka.

Hon har även hållt i handledning och utbildningar i flera kommuner och utvecklat konceptet Trygg Hemma som inriktar sig på välbefinnandet vid hemkomst efter sjukhusvård.

Personlig utveckling

Gott ledarskaps stipendium är på 50 000 kronor och är avsett att användas till fortsatt personlig utveckling i yrkesrollen. Dessutom avsätts årligen samma summa till ett nätverk av de finalister som utsetts i år och tidigare. Inom nätverket utbyter man erfarenheter, förmedlar goda lärdomar och tar del av föredrag från olika experter.

Läs mer om årets stipendiat på Gott ledarskaps webb  (nytt fönster)

Det är ett flertal stipendium på 125 000 – 10 000 kr som delas ut. Kriterier som ska vara uppfyllda i ansökningarna är bland annnat att de har fokus på personer med demensdiagnoser och att verksamheten har behov av att genomföra coronasäkrade aktiviteter som främjar livssituationen för denna grupp.

Mer om stipendierna och hur man ansöker finns att läsa på Alzheimerfondens webb (nytt fönster).

Vad är MoCa?
MoCA står för The Montreal Cognitive Assessment och är ett bedömningsinstrument framtaget för misstänkt demenssjukdom. Det används för att utvärdera olika kognitiva funktioner, till exempel minne, språklig förmåga och rumsorientering. Socialstyrelsen förordar MoCa i basala demensutredningar för att öka möjligheten att ställa korrekt diagnos då tillståndet har måttlig svårighetsgrad. I de nationella riktlinjerna har MoCa prioritet 5.

Varifrån kan man ladda ned MoCa?
Det kan laddas från MoCa:s officiella webbplats – www.mocatest.org – och finns på en rad olika språk, däribland svenska (senaste versionen 8.1).

Varför är det inte längre tillgängligt på Svenskt Demenscentrums webb?
Den kanadensiska Neurologen Ziad Nasreddine, som utvecklat och äger rättigheterna till MoCa, ställer numera krav på certifiering för att få tillgång till MoCa. För att bli certifierad behöver man gå en webbaserad utbildning, först därefter får man ladda ned instrumentet från MoCa:s webbplats. Utbildningen är på engelska, tar ca en timme och kostar 125 US dollar/pers. Grupprabatter finns.

Finns inga utbildningar på svenska?
Region Skåne har tagit fram en bra instruktionsfilm om hur MoCa kan användas. Men det finns inga svenska utbildningar för att bli MoCa-certifierad.

Görs inga undantag för certifieringen?
Jo, neuropsykologer kan ladda ned MoCa utan att vara certifierade. Det gäller även psykiatriker, geriatriker och neurologer med minst ett år som post doc bakom sig. Andra yrkesgrupper kan ladda ned MoCa om man utlovar att slutföra certifieringen före ett visst datum. Datumet har flera gånger flyttats fram i tiden på grund av pandemin (den 21 april gällde 1 juni som slutdatum).

Hur gör man för att bli certifierad?
Gå in på www.mocatest.org och skapa ett användarkonto. Sedan kan du påbörja utbildningen för certifiering.

Normalt sett påbörjas en minnesutredning (demensutredning) efter ett läkarbesök, oftast på en vårdcentral. Utredningen omfattar bland annat tester av kognitiva förmågor, medicinska undersökningar och hjärnröntgen. I regel tar det mer mer än en månad innan en diagnos kan ställas.

Med den nya appen Minnesmottagningen ska denna process påskyndas. Genom att patienten utför vissa tester hemma, kanske med stöd anhöriga, får läkaren tillgång till värdefull information för utredningen redan innan den har startat.

– Det handlar inte om att diagnosticera patienter via appen utan att ge läkare bättre beslutsunderlag för att kunna ställa en korrekt diagnos snabbare, betonar Rickard Forsman, VD på Geras Solutions som utvecklat appen i samverkan med forskare, läkare och neuropsykologer på Karolinska universitetssjukhuset.

Börjar med sju frågor

Appen innehåller sju inledande frågor som ger svar på om det finns en ökad risk för minnesstörning och därmed en anledning till vidare bedömning. Om så är fallet, kan personen logga in och genomföra steg 2 som bland annat omfattar ett nyutvecklat kognitivt test. Det har utvärderats med goda resultat i en mindre forskningsstudie vid Kognitiva mottagningen, Karolinska universitetssjukhuset, se länk nedan.

För en analys av steg 2 får personen i dag betala 389 kr. Men Rikard Forsman säger att siktet är inställt på att göra Geras Solutions till en digitial vårdgivare som följer regionernas ordinarie sjukvårdstaxa. Han menar att primärvården, där de flesta demensdiagnoser ställs, bör kunna ha en stor nytta av appen.

Försök i primärvården startar också snart i Region Halland. Det ska utvärderas av Högskolan i Halmstad. Även i Region Värmland och Västra Götalandsregionen ska appen testas och utvärderas.

Tryggare att testa sig hemma

– Vi tror att man även kan nå delvis nya målgrupper med digitala testningar. Det finns fortfarande ett stigma kring kognitiva sjukdomar och många drar sig för boka tid hos doktorn för att få sina symptom utredda. För dem kan det kännas tryggare att testa sig hemma i soffan, som ett första steg, säger Rickard Forsman.

Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum, ser med tillförsikt på utvecklingen av digitala test.

– Vi förväntar oss ett allt större antal kognitivt sviktande personer med anledning av demografin. Validerade digitala redskap som kan bidra till att fler får en säkrare diagnos sparar både onödigt lidande och ekonomi, säger hon.

Magnus Westlander

MCE (Multicultural Cognitive Examination) är ett mångkulturellt kognitivt testbatteri som har tagits fram för att främja personcentrerade kognitiva utredningar hos framför allt utrikes födda. I MCE ingår fyra tester, tre av dem (ej RUDAS) har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB.

• RUDAS
• Recall of Picture Test
• Supermarket Fluency
• Clock Reading Test.

MCE har validerats i Danmark, vid Nationalt Videnscenter for Demens.

Bättre än traditionella tester

I en ny rapport från Migrationsskolan och Kunskapscentrum demenssjukdomar – Ett mångkulturellt kognitivt testbatteri – att främja personcentrerad kognitiv utredning – jämförs MCE med med de test som traditionellt används vid kognitiva utredningar: MMSE (Minimal Mental State Examination) och Klocktest. MMSE är världens mest använda kognitiva test och har funnits sedan 1975. I undersökningen ingick 127 personer, varav 36 var utrikes födda. Resultaten tyder på att MCE kan bidra till bättre kognitiva utredningar av utrikes födda.

De statistiska analyserna visade att RUDAS, ett av de fyra MCE-testerna, var opåverkat av utbildningsbakgrund. Inget av testerna som ingår i MCE  påverkades av om patienten var utrikes eller inrikes född. Undersökningen visade att det tradionella testet MMSE däremot var påverkat av patientens ålder, kön, utbildning och om personen var utrikes eller inrikes född.

Lägre andel fick demensläkemedel 

Andra skillnader som framkom i undersökningen:

• Andelen som fick diagnosen demens UNS var större bland utrikes födda än inrikes födda.
• Bland de utrikes födda fick 58 procent diagnoser som inte ledde till behandling med demensspecifika läkemedel, att jämföra med 24 procent bland de inrikes födda. 

Rapporten tar också upp fördelar med att använda utbildade minnestolkar som är insatta i den kognitiva utredningen. Migrationsskolan kommer att fortsätta utbilda sådana tolkar.

En manual till MCE finns översatt till svenska. MCE-testerna kräver dock utbildning innan de kan börja användas.

Förhoppningen är att smittspridningen på bland annat äldreboenden snabbt ska kunna upptäckas och hejdas.

De aktuella snabbtesterna kan användas brett inom vård och omsorg, som ett komplement till pcr-testerna och utan att man har symptom. Testerna, som tas i näsan, ger svar på 15 minuter. I och med detta kan personal screenas innan de går på sina arbetspass. Snabbtesterna kan också användas vid akutmottagningar och som komplement vid smittspårning. Staten kommer att kompensera regionerna med 300 kronor per utfört test.