ARBETA MED DEMENS

Klicka på länkarna nedan för att ladda/laste ned presentationer/præsentationer som pdf

Storföreläsningar

Leading and Facilitating Healthful Cultures – being sympathetically present as a Social Leader »
Brendan McCormack, Head of School & Dean, The Susan Wakil Professor of Nursing, Susan Wakil School of Nursing and Midwifery, Sydney Nursing School, The University of Sydney

Mina tankar från livet i Alzheimerland »
Henrik Frenkel, journalist och opinionsbildare, stiftelsen Alzheimer Life, Sverige

Livet pågår! »
Monica Berglund, sjuksköterska, vd, Banga Akademi AB, Sverige

Behøver vi mer galskap/galenskap i eldreomsorgen? »
Øyvind Kvalnes, filosof, Norge

At lede i en politisk styret organisation »
Peter Aagaard, lektor, ph.d., Institut for Samfundsvidenskab og Erhverv, Roskilde Universitet

Att leda olikhet/forskellighed: Betydelsen av kön och hudfärg i äldreboendets/plejehjemmets vardag »
Palle Storm, socionom, fil.dr, Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet, Sverige

Fremtidens ledere »
Anne Skare Nielsen, fremtidsforsker, forfatter og partner i Universal Futurist, Danmark

Dialogforum 1A • Att vara ledare

Vem är jag till för? »
Emma Eggertsen, statsvetare, grundare av intraprenad äldreboende och verksamhetschef Capio Amhult vårdcentral, Sverige

Leder med nært brukerperspektiv »
Marit Hoemsnes Angen, leder ved Råkhaugen Dagsenter for personer med demens, Norge

Dialogforum 1B • Välfärdsteknologi – för vems skull?

Velfærdsteknologi – set fra brugerperspektivet »
Nis Nissen, Direktør, Alzheimerforeningen, Danmark

Välfärdsteknologi ur/udfra ett personalperspektiv »
Carina Andersson, systemförvaltare, socialförvaltningen, Rättviks kommun, Sverige

Dialogforum 2A • Praktiskt ledarskap

Jakten på den perfekta gruppen »
Jonas Allenbrant, chef för serviceavdelningen, Stiftelsen Vänner till Pauvres Honteux, Sverige

Fra strategi til god demensomsorg »
Dorthe Jepsen, Sundheds- og Ældrechef, Ikast-Brande Kommune, Danmark

Å lede ledere »
Gry Hole, Fagkonsulent i ABC-opplæringen, Aldring og Helse och Trude Hjelset, enhetsleder Nittedal kommune, Norge

Dialogforum 2B • Kompetenshöjning – från teori till praktik

Å implementere personsentrert omsorg – ledelse og kompetanseutvikling »
Irene Røen, sykepleier og leder, Utviklingssenter for sykehjem og hjemmetjenester i Innlandet, Norge

Lederens rolle i implementering af praksisnær læring – eksempler fra Demensrejseholdet »
Kirsten Groth Willesen, specialkonsulent, Sundhedsstyrelsen, Danmark

Stjärnmärkt utbildningsmodell – en väg mot personcentrerad vård och omsorg »
Ann-Christin Kärrman, utvecklingsansvarig vård och omsorg, Svenskt Demenscentrum och AnnKristin Bergström, enhetschef, Ekgården och Nygården, Huddinge, Sverige

Publicerad: 2022-10-07, Uppdaterad: 2024-04-16

Klicka på länkarna nedan för att ladda ned presentationerna som pdf:er

Aktuell forskning om alzheimer och andra kognitiva sjukdomar: Lars-Olof Wahlund, professor, Karolinska institutet

Nya rön från Svenska demensregistret: SveDem Maria Eriksdotter, registerhållare, SveDem och professor, Karolinska institutet

FINGER i Spånga-Tensta – från forskning till praktik: Marita Eklöf Lundin, kognitiv koordinator, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Annika Mutic, hälsokoordinator, Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Krister Håkansson, senior rådgivare, Stiftelsen Äldrecentrum

Kognition – vår nya vitalparameter: Jens Berggren, legitimerad psykolog, Mindmore

Kognitiv utredning av utrikes födda: Rozita Torkpoor: verksamhetsutvecklare, enheten Kognition och migration, Region Skåne

Personcentrerad kommunikation vid demenssjukdomar: Lars-Christer Hydén, professor, Centrum för demensforskning, Linköpings universitet

Atypisk parkinsonism – varianter och symptom: Vesna Jelic, forskare, Karolinska institutet

Alkoholens roll vid demensutveckling: Theofanis Tsevis, doktorand, Karolinska institutet

It-stöd vid demensutredning – exempel 1: Rickard Forsman, vd, Geras solutions

It-stöd vid demensutredning – exempel 2: Jens Berggren, legitimerad psykolog, Mindmore

Existentiell och andlig hälsa vid demenssjukdom: Jemima Bentham, diakon och verksamhetschef, Ersta kyrka

Behov och stöd från tidiga tecken till livets slut: Björn Strindberg Lennhed, överläkare geriatrik, Falu lasarett

Publicerad: 2022-09-27, Uppdaterad: 2024-04-16

Digitala visningar för boenden och dagverksamheter

Nu kan museer runt om i landet anordna visningar för demensboenden och dagverksamheter efter Nationalmuseums modell. För att göra det lättare att komma igång har Nationalmuseum, Svenskt Demenscentrum och Silviahemmet tillsammans tagit fram två informationsblad med tips om hur visningarna kan arrangeras.

Det ena bladet riktar sig till museipedagoger, det andra till boenden och dagverksamheter som vill delta. I informationsbladen beskrivs vad som är bra att tänka på före, under och efter en visning när det gäller teknik, miljö och bemötande.

Projektet Möten med minnen

Till grund för visningarna ligger projektet Möten med minnen, som drevs av Alzheimerfonden 2013–2015 tillsammans med drygt 80 museer runt om i landet. Projektet var ett samarbete mellan Nationalmuseum, Demensförbundet, Svenskt Demenscentrum och Alzheimer¬fonden. Möten med minnen baserar sig i sin tur på Meet Me, ett prisbelönt projekt för personer med Alzheimers sjukdom som tagits fram vid MoMA, Museum of Modern Art i New York.

Här finns informationsbladen som kan laddas ned i pdf-format:

Mer information

För mer information, kontakta Sara Borgegård Älgå, intendent på Nationalmuseum:
sara.borgegard@nationalmuseum.se

Kunskap ger trygghet

Ett syfte med lägren i Avesta har varit att ge de unga anhöriga kunskap om den sjukdom som drabbat deras förälder och information om vilket stöd de har rätt att få.

Överläkare Moa Wibom har varit med som föreläsare på lägren i flera år.

– Det är ett enormt förtroende att få vara med och höra deras berättelser. Det som chockar mig är att det är så ytterst lite information och kunskap som har nått ungdomarna. Det mesta som förmedlas på lägret blir nyheter och ofta en chock för dem. När vi inte kan bota eller bromsa de här sjukdomarna, återstår att åtminstone ge bra information och trygghet. Det måste vara det viktigaste, för kunskap ger trygghet, säger Moa Wibom.

Ett annat syfte med lägren är att deltagarna ska få träffa andra i liknande situation, som de kan dela sina erfarenheter med. Och pratades gjorde det under hela helgen i spontana grupperingar – från tidig morgon till framåt nattkröken.

Olof och hans bror hade fått tips om lägret av en demenssjuksköterska i Göteborg.

Kravlös gemenskap

– När man kommer hit möts man av en öppenhet och värme. Det är kravlöst här. Och det har känts naturligt att dela med sig av sina erfarenheter. Alla är ju här av samma anledning, säger Olof.

Elisabeth, en annan deltagare, håller med.
– Man känner sig så omhändertagen. De flesta här får ju ta mycket ansvar hemma. Man blir också ompysslad och kan få till exempel taktil massage och vara med på yoga.

Akupunktur var något annat som flera ville prova på.
– Det var en positiv upplevelse. Jag känner mig liksom nyvaken nu, säger André.

Sara beskriver sin premiärupplevelse av akupunktur så här:
– Mitt i började det kurra i min mage, sen sa det pling plong i högra foten, så jag nästan hörde ljudet.  Det var ashäftigt.

Stöttat 450 unga anhöriga

Det var år 2011 som demenssjuksköterska Gudrun Strandberg och anhörigkonsulent Katrin Lindholm på Avesta kommun fick idén av en ung anhörig att dra igång ett läger. Det började i liten skala, men snart växte verksamheten och Alzheimerfonden trädde in som finansiär.

Sedan några år tillbaka driver Alzheimerfonden läger från Örnsköldsvik i norr till Ystad i söder. Under 12 år har cirka 450 barn och unga vuxna varit med på lägren, där de fått professionell stöttning och kunskap om kognitiva sjukdomar.

Internationell uppmärksamhet

Verksamheten har också uppmärksammats internationellt. Efter studiebesök i Avesta har man i Norge startat läger enligt Avestas koncept. Också japanerna har visat stort intresse och skickade för några år sedan en delegation till Avesta för att ställa frågor till Gudrun och Katrin.

Katrin, nu lägger ni ned lägerverksamheten i Avesta. Hur känns det?

– Vemodigt, men jag är så tacksam och stolt över att vi genom envishet fick till det här då för 12 år sen och att jag har fått vara med och utveckla något som inte fanns. Vi har lyft frågorna kring unga anhöriga och sett hur mycket lägren betytt för ungdomarna. Vi är ett bra team som har jobbat med det här.

– Efter varje läger har vi fått otroligt mycket positiv feedback. Deltagarna uppskattar att vi ser och bekräftar dem, att de får egen tid att prata och blir respekterade för de djupa känslor de har och den starka sorg som de bär på.

Oro för frisk förälder

Vad utläser ni av era hälsoenkäter att de vanligaste bekymren hos unga anhöriga är?

– Ångest, oro, depression, sömnsvårigheter, ständig stress över att vara tillgänglig hela tiden. De bär också på en oro att den friska föräldern ska bli sjuk.

Gudrun, under de år som ni drivit lägren, kan du se att det har skett någon förändring i stödet för de unga anhöriga?

– Jag tycker att det finns fler som förstår att det finns unga anhöriga, så det är inte en lika bortglömd grupp som det har varit tidigare. Men orättvisorna i Sverige kvarstår, att det är stor skillnad vilken hjälp man får eller inte får beroende på var man bor.

Text och foto: Christina Nemell

 

Publicerad: 2022-08-19, Uppdaterad: 2022-08-19

Nytt kompetenscentrum planerar nationella dialogmöten

Regeringen avsätter 19 miljoner kronor årligen till det nya centrumet. Det är ett delvis ett svar på Coronakommissionens kritik av svensk äldreomsorg vars brister blev tydliga under pandemin.

Äldreminister Lena Hallengren som närvarade vid invigningen ser inrättandet av ett nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg som ett viktigt steg i regeringens arbete för att lyfta, trygga och modernisera svensk äldreomsorg.
 
– Kompetenscentrumet ges en strategisk placering vid Socialstyrelsen med goda förutsättningar att skapa en överblick av äldreomsorgen, säger äldreministern.

Verksamheten tar form 

Bild Michaela ProchaskaOrganisationen håller nu på att ta form berättar Michaela Prochazka, samordnare av äldrefrågor vid Socialstyrelsen:

 – Kompetenscentrumet kommer att organisatoriskt sortera under avdelningen för kunskapsstyrning inom socialtjänst tillsammans med medarbetare som redan idag arbetar med vägledningar som rör äldreomsorg. Eva Lindqvist, tidigare chef för FoU-Nestor, har rekryterats till chefsposten.
 
Michaela Prochazka ser kompetenscentrumet som ett nav i myndighetens arbete med äldreomsorg.

– Kompetenscentrumet ska arbeta verksamhetsnära. På så sätt ska det bli lättare för medarbetare inom äldreomsorgen att utgå från bästa tillgängliga kunskap i det vardagliga arbetet.

Dialogmöten i höst

Mer konkreta planer på hur det ska gå till presenteras senare i år. 

– Men jag kan redan nu säga att flera nationella dialogmöten planeras till hösten. Till dem kommer olika aktörer från olika delar av landet att bjudas in. Om mötena sker fysiskt, digitalt eller både och är ännu inte bestämt, säger Michaela Prochazka.

SveDem bjuder in till förbättringsarbete

Projektet finansieras med medel från Socialdepartementet och syftar till att förbättra kvaliteten i vården- och omsorgen av personer med demenssjukdom. Kvalitetsregistret SveDem bidrar med ett djupare stöd och inspiration som kan underlätta förbättringsarbetet hos de medverkande enheterna.

Bild på Eva Ståhl– Målet är att enheterna ska få till stånd ett hållbart förbättringsarbete med hjälp av rapporter i SveDem. De kommer också att erbjudas föreläsning om demenssjukdom och stöd för ett personcentrerat förhållningssätt. Målet är även att utvärdera och utveckla SveDems hjälpdokument, säger Eva Stål, projektledare vid SveDem.

Projektet är redan igång och kommer att utvärderas under december 2022. På SveDems webbplats kommer de deltagande enheterna att lyftas fram som exempel på hur man kan jobba med förbättringsarbete.

Vill du delta eller veta mer om projektet? Kontakta projektledare Eva Stål,  e-post: eva.stal@regionstockholm.se, mobil: 070-274 83 22.

Foto Eva Ståhl: Anna Molander