ARBETA MED DEMENS

Stjärnmärkt öppnar för LSS-området

Syftet med utbildningsmodellen, anpassad för LSS-verksamheter, är att öka kunskapsnivån om åldrandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning och demenssjukdomar. Fokus ligger på att utveckla ett mer personcentrerat arbetssätt.

I pilotutbildningen deltar LSS-personal från Huddinge kommun och Norra innerstadens stadsdelsförvaltning, Stockholm.

– Det är två entusiastiska gäng. För varje steg får de lämna en utvärdering, både skriftligt och muntligt. Därefter finjusterar vi utbildningsmaterialet för att det ska blir så bra som möjligt, säger Ann-Christin Kärrman, Svenskt Demenscentrum, som håller i pilotutbildningen tillsammans med Kia Mundebo som har en lång erfarenhet av LSS-området.

Tidiga tecken ingår

Stjärnmärkts utbildningsmodell utgår från webbutbildningarna Åldern har sin rätt, Demens ABC och Nollvision för en demensvård utan tvång och begränsningar. I det sista steget kommer deltagarna att få gå igenom kartläggningsverktyget Tidiga tecken med tillhörande instruktionsfilmer som är under produktion.

Tidiga Tecken är ett kartläggningsverktyg som består av ett formulär som bör fyllas i en gång per år, något som tar ca en timme för varje brukare.

– I kartläggningen bedöms bland annat kognitiva funktioner, praktiska och sociala färdigheter. Genom att jämföra resultaten över tid kan man tydligare upptäcka viktiga förändringar hos brukaren, förändringar som kan vara tecken på demenssjukdom, säger Kia Mundebo.

Krav på 80 procent

När 80 procent av alla deltagare, inklusive chefen, genomgått utbildningen och genomfört de arbetsuppgifter som ingår, blir enheten Stjärnmärkt. Alla deltagare får ett diplom, liksom verksamheten.

För att kunna Stjärnmärka en arbetsplats behövs en Stjärninstruktör utbildad av Svenskt Demenscentrum. Instruktören ansvarar för att de fyra utbildningsstegen genomförs enligt modellen och rapporterar till Svenskt Demenscentrum när arbetsplatsen uppfyllt villkoren för att bli Stjärnmärkt.

Utbildningar under senvåren

– Ambitionen är att under senvåren 2024 utbilda de första Stjärninstruktörerna inom LSS-området, säger Ann-Christin Kärrman.

Fakta | LSS

LSS står för Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en rättighetslagstiftning som omfattar personer med intellektuell funktionsnedsättning.  

Anmälan öppen till inspirationsdag om Stjärnmärkt

Inspirationsdagen Sikta mot stjärnorna – vägen till en personcentrerad omvårdnad vid demenssjukdom arrangeras av Svenskt Demenscentrum och kvalitetsregistret SveDem. Den vänder sig till Stjärninstruktörer, chefer och medarbetare, både på Stjärnmärkta enheter och på enheter som är på väg att
genomföra utbildningsmodellen. Även du som kort och gott är nyfiken på Stjärnmärkt är varmt välkommen.

Läs mer och anmäl dig här!

 

 

Vinjettbild

 

Webbinarium 22 nov: Anhörigas delaktighet i vård och omsorg

Webbinariet arrangeras i samarbete med samarbete med Nationellt kompetenscentrum anhöriga och Svenskt Demenscentrum. Bland föreläsarna märks Anna Tenje, äldre- och socialförsäkringsminister, Eva Lindqvist, enhetschef vid Socialstyrelsen och Wilhelmina Hoffman, chef vid Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som pågår mellan kl 13.00 och 15.00, genomförs i Zoom. Länk till mötet skickas till dig i samband med din anmälan.

Senaste anmälningsdag: 21 november.

 

 

Webbinarium 16 nov: Nedsatt hörsel bland äldre

Det är ett par frågor som behandlas i webbinariet Nedsatt hörsel bland äldre – konsekvenser för kognition och kommunikation. Det arrangeras av Hörselskadades Riksförbund och Svenskt Demenscentrum.

Webbinariet, som äger rum den 16 november, kl. 13.00 – 15.00, är avgiftsfritt men du behöver anmäla dig i förväg. Livetextning kommer att finnas tillgänglig.

OBS! Webbinariet spelas inte in och går därför inte att se i efterhand.

 

Fullt hus på Stockholms Demensdag

Familjelivet, sociala kontakter och ekonomin vara andra områden som påveras starkt av sjukdomen. Personerna möttes även av fördomar om hur demenssjukdomen påverkade dem. Malin Aspö och Charlotta Ryd betonade därför vikten av ett stöd anpassat till individens behov, inte utifrån stereotypa föreställningar.

Genombrott för blodmarkörer

Sebastian Palmqvist, överläkare och docent vid Lunds universitet, presenterade lovande rön om blodmarkörer. Biomarkörer i ryggvätska eller genom hjärnavbildning (PET) har flera år varit en viktig del av den mer avancerade alzheimerdiagnostiken. Sebastian Palmqvist visade att blodmarkörer – biomarkörer som kan avläsas i blodprov – är minst lika tillförlilliga.

Preliminära resultat från vårdcentraler i Skåne visar att med blodmarkör (p-tau217) blir diagnostiken betydligt säkrare jämfört med de gängse diagnosinstrumenten som används i primärvården. Fördelen med blodmarkörer är att de är betydligt billigare att analysera än de etablerade biomarkörerna som kräver specilistklinikernas utrustning och kompetens. Men enligt Sebastian Palmqvist dröjer det sannolikt innan blodmarkörer börjar användas mer allmänt i primärvården.

Ärftliga orsaker till FTD 


Caroline Graff, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, föreläste om de frontotemporala demenssjukdomarna (FTD). Förändrad personlighet, sämre impulskontroll och språksvårigheter är vanliga kännetecken som skiljer sig en hel del från symptomen vid Alzheimers sjukdom. Ärtlighet har också en betydligt större betydelse.

Cirka 20 procent av alla med FTD har en sjuklig gen som orsakar sjukdomen. Eftersom FTD är är relativt ovanligt, mellan 200 och 400 beräknas insjukna i Sverige varje år, har det tidigare varit svårt att få anslag till forskning. 

Caroline Graff välkomnade därför Swedish FTD Initiative, ett nätverk med olika forskningsaktörer som även samarbetar internationellt. Det har bland annat lett tilll att behandlingsstudier har påbörjats. Resultat från en fas 3-studie väntas nästa år.

Patienter som missförstås

Parkinsondemens och Lewkroppsdemens är, liksom frontotemporal demens, svårdiagnosticerat. Per Svenningsson, överläkare och professor vid Karolinska Institutet, berättade att dessa patienter ofta missförstås. Många hamnar på medicin- eller psykakuten innan de får sin diagnos, ofta flera år senare.

Parkinsondemens och Lewkroppsdemens påminner om varandra och utgör tillsammans den näst vanligaste orsaken till demens, efter Alzheimers sjukdom. Parkinsonism. synhallucinationer och plötsliga blodtrycksfall är typiska symptom.

Per Svenningsson gick igenom de symptomlindrande behandlingar som ges idag och pekade även på ny forskning som testar antikroppar mot de skadliga protein (alfa-synuclein) som orsakar de båda sjukdomarna.

Stockholms Demensdag arrangerades av Svenskt Demenscentrum och Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum.

Magnus Westlander

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Diplom och stipendier ur Drottning Silvias hand

Drottningholmsteatern var platsen för den högtidliga ceremonin där Drottningen diplomerade Silviasystrar, Silviasjuksköterskor, Silvialäkare, Silviaarbetsterapeuter och Silviafysioterapeuter. Samtliga har i år tagit en högskoleexamen i demensvård på Sophiahemmets högskola eller Karolinska Institutet. Utbildningarna är yrkesspecifika och har tagits fram i samarbete med Silviahemmet. Även biståndshandläggare diplomerades under ceremonin.

Drottningen delade även ut fyra Alzheimer Life-stipendier. Skådespelaren Nina Gunke hyllades "för sitt modiga sätt att offentlig och naket berätta om sitt liv före och efter diagnosen Alzheimers sjukdom och därmed bidra till att bryta stigmat". De tre övriga stipendiaterna är Maria och Gustaf Cavalli (Alzheimergudien), Janni Ahlgren (engagerad anhörig) och Maria Tolede (Klubb Vega).

Läs mer på silviahemmet.se (nytt fönster) och alzheimerlife.se (nytt fönster)

FOTO: Yanan Li

Att testa minnet och andra kognitiva funktioner är en viktig del i en basal utredning av misstänkt kognitiv sjukdom. På senare år har nya bedömningsinstrument börjat användas, delvis för att MMSE – det vanligast förekommande – inte är lämpligt för utrikesfödda och personer med låg utbildning.

Ett relativt nytt test är RUDAS som validerats vid enheten Kognition och migration, Region Skåne. RUDAS har, till skillnad mot MMSE, visat sig vara opåverkat av testpersonens modersmål, utbildningsnivå och kulturella bakgrund.

Fyra deltester ingår

RUDAS ingår också som ett av fyra deltester i MCE-testet som nu har prövats på vårdcentraler i Region Skåne. Medan RUDAS är ett globalt test, som ger en uppfattning om patientens kognition i stort, riktar sig de övriga deltesterna i MCE-testet mot olika kognitiva funktioner. De har tagits fram inom ramen för det europeiska forskningssamarbetet CNTB (se faktaruta).

– Studier har visat att, jämfört med att endast använda RUDAS, kan MCE i ett tidigare skede identifiera Alzheimers sjukdom och även andra kognitiva besvär som inte tillhör det normala åldrandet, säger Karin Andersson, specialistsjuksköterska i demensvård, som på uppdrag av enheten för Kognition och migration har lett utvecklingsarbetet i Region Skåne. Finansieringen har delvis skett via innovationsmiljön PREDEM.

Syftet med projektet i Skåne var att undersöka MCE-testets genomförbarhet och användbarhet inom primärvården.

Kan det förbättra diagnostiken?

–  Är det genomförbart på vårdcentralerna, kan det utföras korrekt efter endast en kortare utbildning och är det användarbart – kan MCE-testet förbättra diagnostiken? Det var utvecklingsarbetets syfte, säger Karin Andersson.

Åtta vårdcentraler anmälde sig frivilligt till studien. Samtliga hade erfarenhet av att arbeta med både RUDAS och tolk. Testledarna på vårdcentralerna, sjuksköterska eller arbetsterapeut, deltog i en digital utbildning om MCE-testets olika deltester. Även enstaka läkare och verksamhetschefer deltog i utbildningen.  

Under utvecklingsarbetets kliniska fas, vilken pågick i nästan ett år, fanns specialistläkare och professor Elisabet Londos varje vecka tillgänglig som konsultläkare för vårdcentralernas läkare.

Gensvaret positivt

Karin Andersson arbetar nu med att sammanställa data och erfarenheter från projektet. Redan nu kan hon avslöja att gensvaret från vårdcentralerna är odelat positivt. En erfarenhet är att det är lätt att upprätthålla testpersonens intresse med MCE-testet, något som annars kan vara en utmaning då patienter ibland inte orkar koncentrera sig en längre tid. Detta kan i sin tur påverka tidsåtgången och testresultatens tillförlitlighet.

– Att MCE-testet väcker större intresse tror jag beror på deltesternas variation. Det handlar inte bara om frågor och svar. Patienten ska bland annat memorera bilder och kommunikationen med testledaren verkar bli mer som en dialog, säger Karin Andersson.

Flera deltagande testledare har också uttryckt att MCE-testet förefaller lättare att översätta för tolkar än övriga rekommenderade och vanligt förekommande kognitiva tester.

– En korrekt översättning ökar tillförlitligheten av den kognitiva testningen och även patientsäkerheten, säger Karin Andersson.

Utbildningsmaterial planeras

I utvecklingsarbetet har 59 patienter genomgått kognitiv testning med MCE-testet. Av dessa var 19 utrikesfödda och i 8 fall utfördes testerna i samarbete med tolk.

Rapporten om utvecklingsarbetets resultat väntas i början av nästa år. Den ges ut av enheten Kognition och migration, Region Skåne, som även planerar för ett utbildningsmaterial om MCE-testet.

– Kunskap om MCE är nödvändigt för att kunna använda det i praktiken. Primärvården behöver lämpliga verktyg både för att kunna upptäcka kognitiv sjukdom i ett så tidigt stadium som möjligt och för att kunna konstatera så patientsäkra diagnoser som möjligt, säger Karin Andersson.

Text: Magnus Westlander
Bild (se nedan): Kognition och Migration, Region Skåne
 

Publicerad: 2023-09-05, Uppdaterad: 2023-09-05

Ny bok om personcentrerade möten

Bokens titel är Kommunikation ABC – om personcentrerade möten vid demenssjukdom. Författare är Lars-Christer Hydén, verksam vid Centrum för
 demensforskning (CEDER), Linköpings universitet. Han har lång erfarenhet av forskning om demens och kommunikation. Det har gett honom kunskap och insikter som han pedagogiskt delar med sig av i denna bok.

Boken Kommunikation ABC ingår i utbildningspaketet, med samma namn, som även innehåller filmer, en studiehandledning och en avgiftsfri webbutbildning. Det har tagits fram av CEDER och Svenskt 
Demenscentrum i ett treårigt samarbetsprojekt. Allmänna arvsfonden har bidragit med finansieringen.

bild på omslagBoken kostar 149 kr, inkl moms, och kan beställas från vår webbshop (nytt fönster). Därifrån kan den även laddas ned som pdf.