ARBETA MED DEMENS

Helsingborgs fyra förbättringsområden

Dagverksamhet på bondgård

Demensteam håller matlagningskurser på Öland

Drop-in på dagverksamhet i Reykjavik

Poesiverkstad på norsk dagverksamhet

•    Vid en måltid, använd kontraster så att maten syns bra. Om maten är ljus, lägg den på en mörk tallrik. 
•    Röd färg, till exempel röda tomater eller lingon, syns bra och brukar locka fram aptiten. 
•    Använd enfärgade tabletter eller dukar. 
•    Ett genomskinligt glas med vatten kan vara svårt att se. Använd hellre ett färgat glas. 
•    Undvik att tillrättavisa den som gör fel. Om någon är på väg att ta mat med händerna, räck snabbt fram serveringsbestick. 
•    Låt måltiden ta tid, utan stress och störande ljud. 
•    Sitt gärna med vid måltiden.

Helle Wijk är professor vid Göteborgs universitet och har i många år arbetat med miljöstödjande åtgärder. Hennes avhandling handlade bland om en medveten användning av färger i livsmiljön hos personer med demenssjukdom.

Hon betonar vikten av att skapa personcentrerade miljöer där personer med demenssjukdom känner att de har kontroll, kan ta sig fram, hitta och kan välja att ha socialt umgänge eller dra sig tillbaka. Genom bra val av inredning och livsmiljö kan vi underlätta deras vardag och skapa förutsättningar för en god omvårdnad.

Vilka val kan vi göra för att miljön ska bli lättare att orientera sig i och underlätta tolkningen av synintryck? 

- Miljön ska inte vara provokativ, dvs. hotande eller svårtolkad med mycket visuellt brus. Det är viktigare är att den är stimulerande, vacker och trivsam att vistas i. 

Finns det färger som är mer lämpliga än andra att använda i miljön runt personer med demenssjukdom? 

- Kraftiga signalfärger kan man använda på små ytor för att pocka på uppmärksamhet, exempelvis ljusknappar och informationsskyltar, medan färgen på en vägg inte ska vara för påträngande. Eftersom demenssjukdomar påverkar den rumsliga orienteringsförmågan kan det hjälpa om motstående väggar har olika nyans, hellre än helt vita. En tapet går bra, gärna på en fondvägg. Det kan väcka igenkänning. 

Vad ska man tänka på när det gäller möblemang? 

- Det är viktigt att framhäva det som är av vikt i rummet. Fåtöljen eller matbordet kan sticka ut i miljön så att de blir lätta att se och nyttja. Det är bra att undvika visuellt brus i bakgrunden, till exempel stormönstrade tapeter med blommor och gobelänger.

Vad mer är viktigt att tänka på? 

- Att det finns en utemiljö som är lättillgänglig och att kunna se natur från sin lägenhet på boendet eller från allrummet. Det är bra med dagsljus och att kunna vistas utomhus året runt eller i ett uterum när det är kallt. Det är också viktigt att bygga in valfrihet när man inreder en dagverksamhet. Gästen ska kunna välja att sitta runt det stora bordet med alla eller välja en liten hörna där det känns naturligt att sätta sig i lugn och ro.

 
Text och foto: Christina Nemell
Porträttfoto: Göteborgs universitet

Stor skaparglädje

Av en invånare i trakten har dagverksamheten fått lådvis med pyssel och material av olika slag, en tacksam gåva som kommer väl till användning i dagverksamhetens pysselverkstad. Här inne syns spår av pysslandet överallt: hängdekorationer av garn, gjutna figurer, pappblommor, tavlor, färgburkar, lim och penslar.  Den engagerade personalens intressen sätter tveklöst sin prägel på verksamheten. 

– Allt här inne har vi gjort. Vi har mycket fantasi och hämtar idéer från sociala medier, säger Maria Birkehorn, Silviasyster på Karlsgården.

Idyllisk bruksmiljö

Den gigantiska tavlan på väggen inspirerar säkert gästerna till kreativt skapande. Det 20 kvadratmeter stora konstverket är målat av den lokala konstnären Agne Söderberg (1917–2007). Motivet är hämtat från Karlsholms bruk med sina idylliska omgivningar, precis det som syns när man tittar ut genom Karlsgårdens fönster med de hemmasydda spetsgardinerna. Där kan man se sjön med fontänen, bruksmiljön med anor från 1700-talet, Lancashire-smedjan, herrgården och den välbevarade klockstapeln.

Grönområden på gångavstånd

Grönområdena runt sjön ligger på ett par minuters gångavstånd från Karlsgården. Eftersom dagverksamheten saknar en egen trädgård går hela gänget ofta till parken under sommarhalvåret. Soffor och bord står uppställda utefter sjön där man kan slå sig ned och mata änderna eller fika – och kanske diskutera nya spännande skaparprojekt.

Text och foto: Christina Nemell

Djuren skapar motivation

– Våra djur betyder oerhört mycket för verksamheten. Oavsett i vilket skede av sin sjukdom man är kan man tillgodogöra sig djur och natur, säger Marie Svensson. Djuren bidrar med motivation att ge sig iväg, att gå ut. Det är främst hund och katt som betyder mest för våra gäster, men vi ser också att ljud, dofter och bara åsynen av djur triggar igång minnen – även för stadsbor. Kanske kommer gästerna inte alltid ihåg personalen, men de minns gärna något speciellt djur.

Fördelen med att ha djuren precis inpå sig är att gästerna kan gå och titta på dem precis när andan faller på. Marie har själv jobbat inom äldrevården tidigare och upplevt svårigheten att få med alla när det är dags för utflykt ett visst klockslag. 

– Här går det lättare att fånga ögonblicket, förklarar hon.

Trädgård med båtinstallation

I den vackert anlagda trädgården ringlar en grusgång som man kan följa för att komma fåren, getterna och kaninerna nära. Mitt i grönskan sticker lite oväntat en styrhytt upp, prydd med ett ankare, en båtklocka och lanternor. Inspirationen till denna båtinstallation kommer från en av gästerna, Göran, som var sjöman i många år. Intill styrhytten står en mast fastkilad i marken. Den gjordes av en gran som höggs ned och skalades av.

Göran är mycket förtjust i djuren på gården, särskilt getterna, grisarna och katterna. Han har själv fyra katter hemma. Han var med när Alice kom till gården som valp. 

– Hon är väldigt go’, Alice, tycker han.

Prisbelönad verksamhet

På senare tid har Gärdet ofta synts i tidningar och på tv. Nästan varje vecka kommer besökare på studiebesök. Anledningen till uppmärksamheten är att Marie Svensson som första undersköterska fick ta emot priset Queen Silvia Nursing Award i maj 2023.

– Det blev ett utmärkt sätt att lyfta undersköterskans yrkesroll.

Stor medial uppmärksamhet

– Det blev ett väldigt pådrag från media. Också kommunen vaknade till och förstod att det var någon riktig mening med det jag gör, berättar hon.

Dessförinnan hade Marie kämpat i flera år med att motivera och övertala kommunpolitikerna om de många fördelarna med att erbjuda Gärdet som dagverksamhet till sina invånare, att de bör ges den valmöjligheten.

– Queen Silvia Nursing Award blev ett erkännande, säger Marie, som också medverkade i SVT:s program ”Året med kungafamiljen” julen 2023.

Hoppas inspirera andra

Marie Svensson hoppas kunna inspirera andra att våga satsa på en dagverksamhet liknande Gärdets, att de vågar sig på att utnyttja gamla bondgårdar som kanske tvingats lägga ned sin vanliga verksamhet. 

– Nu plockar jag godbitarna och jobbar som jag alltid drömt om.

Text och foto: Christina Nemell

Hösten 2023 disputerade arbetsterapeut Margit Gausdal Strandenæs vid Universitetet i Oslo i ämnet dagverksamheters betydelse för personer med demenssjukdom. Genom sin doktorsavhandling ville Margit Gausdal Strandenæs undersöka betydelsen av anpassad dagverksamhet för personer med demenssjukdom i Norge.

Tre delar

Studien delades upp i tre delar. I den första undersöktes gästernas erfarenhet av dagverksamhet. Den andra delen fokuserade på personalens erfarenheter av hur de kan öka gästernas engagemang och deltagande i aktiviteter. I den tredje delstudien undersöktes vid en tvåårsuppföljning den självupplevda livskvaliteten hos 181 personer med demenssjukdom som går på dagverksamhet, jämfört med 76 personer med demenssjukdom som inte deltar i dagverksamhet. 

Ger ökat välbefinnande 

Gausdal Strandenæs fann att dagverksamhet upplevdes påverka gästernas fysiska funktion, kognition och välbefinnande på ett positivt sätt, eftersom dagverksamhet bidrar till social stimulans och deltagande i måltider och aktiviteter. Den bidrar också till att behålla struktur i vardagen och skapa trygghet och samhörighet. Jämfört med kontrollgruppen som inte deltog i dagverksamhet, visade studien att den självupplevda livskvaliteten är högre hos dem som deltar i dagverksamhet. 

Kunskap om gästerna viktig 

Av studien framgick att personalen ser det som sitt huvudsakliga mål att skapa meningsfulla dagar för gästerna. För att kunna göra detta framhölls vikten av att ha individuell kunskap om varje gäst, att kunna skapa en balanserad grupp, att personalen har god kompetens och förmåga att använda sig av aktiviteter på olika sätt. 

Mer individuell anpassning 

Margit Gausdal Strandenæs drar slutsatsen att det behövs ett aktivitetsutbud som är flexibelt, differentierat och individuellt anpassat för att kunna tillgodose individuella behov efter funktionsnivå. Dagverksamhet föreslås också främja hälsa och livskvalitet ännu mer genom att erbjuda flerkomponentsaktiviteter som stimulerar fysisk funktion, förmågor i det dagliga livet och kognitiv funktion. Social stimulans är också en viktig komponent, både i sig och som en del av andra aktiviteter.

Text: Christina Nemell
Foto: Martin Lundsvoll