ARBETA MED DEMENS

Forskning visar att svårigheter att höra och bristande tillgänglighet tillhör de största riskfaktorerna för utveckling av demenssjukdom. Med ganska enkla åtgärder går det att skapa bättre hörselhälsa och ökad delaktighet. Webbinariet Hörselsmart omsorg ger en rad praktiska tips som kan bidra till att omsorgstagare får både ökad livskvalitet och bättre hälsa.

Webbinariet äger rum i videoplattformen Zoom och kommer att autotextas och skrivtolkas. Ta del av programmet och anmäl dig här!

Under den högtidliga ceremonin den 3 september på Drottningholms slottsteater delade Drottning Silvia ut närmare 100 diplom och broscher till vård- och omsorgspersonal. Samtliga hade genomgått utbildningar eller kurser i demenskunskap på högskolenivå.

I år var åtta yrkesgrupper representerade och bland dem stack två ut. För första gången diplomerades en audionom, Anastasia Alferova, och en dietist, Frida Axberg. De var kurskamrater på Demenssjukdom från cell till samhälle, en kurs som ges på halvfart vid Karolinska institutet (KI).

Lyckat upplägg

– Vi gick den tillsammans med fysioterapeuter, arbetsterapeuter, audionom och tandläkare. Det var verkligen ett lyckat upplägg där det blev tydlig hur mycket mer vi kan åstadkomma genom att arbeta multiprofessionellt, säger Frida Axberg.

Frida Axberg utbildade sig till dietist i början på 2010-talet. Sista terminen åkte hon till Kamerun för att skriva en c-uppsats om spädbarnsnutrition. Ämnet engagerade och på väg hem till Sverige var hon helt inne på att återvända till Afrika så snart som möjligt. Men planerna kom att ändras. 

– Undet ett tillfälligt sommarjobb på ett demensboende såg jag samma undernäring där som jag såg hos barnen i Kamerun. Att det förekom var egentligen ingen överraskning, det hade man ju läst om. Men det var en helt annan sak att möta de drabbade patienterna, säger Frida Axberg.

Öppnade egen firma

Frida Axberg stannade kvar i Sverige. Efter en tjänst som kommundietist i Karlshamn har hon i dag hela landet som arena. Genom sitt företag Livsnäring utbildar hon vårdpersonal i nutritionskunskap i både kommuner och privata vårdföretag

Kursen på KI har gett henne nya insikter, bland annat att nutritionsproblem kan ha olika orsaker beroende på vilken demenssjukdom patienten har.

– Många med frontallobsdemens har en tendens att ta för stora tuggor och stoppa i sig för mycket mat. Vid Alzheimer sjukdom är det omvända vanligare, man får ofta i sig för lite näring och energi, säger Frida Axberg.

Matens konsistens

Ett sätt att komma till rätta med undernäring och andra nutritionsproblem är att anpassa matens konsistens till patientens förutsättningar.
 
– Matens konsistens är ju något som vi dietister är bra på. Men nutritionsproblem kan vara komplexa och även bero på till exempel fel sittställning som gör det svårt att svälja maten. 

Hon tar upp ett patientfall från demenskursen. En patient med parkinsondemens hade fallit flera gånger. Uppgiften var att föreslå åtgärder som minskade fallrisken. Arbetsterapeuterna föreslog förhöjd toasits och en rad andra bostadsanpassningar. Frida Axberg såg problem med hans matvanor.

Påverkade medicineringen

– Till frukost åt han två ägg vilket i grund och botten är ett bra proteintillskott. Men det påverkade effekterna av hans medicinering med L-dopa, något som enkelt kunde undvikas om äggen togs på kvällen i stället.

– Det här visar vikten av att olika professioner samarbetar och deltar i bedömningarna, säger Frida Axberg.

Magnus Westlander

Kommissionen, som är knuten till den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet, analyserar forskningsresultat och publicerar med jämna mellanrum uppdateringar om bland annat riskfaktorer för demenssjukdom.
Sedan förra rapporten från 2020 har forskarna prioriterat systematiska översikter och metaanalyser av olika studier.

Kärlskador minskar

De understryker att kognitiva och fysiska reserver utvecklas under hela livsloppet och att minskningen av kärlskador – på grund av bland annat att färre röker och effektivare behandling av högt blodtryck – sannolikt har bidragit till en minskning av demenssjukdom i de olika åldersgrupperna.

Men människor lever längre och antalet personer som drabbas av demenssjukdom fortsätter därför att öka. Ändå är utvecklingen långt ifrån ödesbestämd, trots frånvaron av effektiva botemedel.

Ingen prognos

Lancetkommissionen pekar på 14 riskfaktorer, två har tillkommit sedan 2020: högt LDL-kolesterol och obehandlad synförlust. Samtliga är påverkbara och skulle, om de eliminerades, kunna minska demenssjukdom med 45 procent i framtiden. Siffran är ingen prognos men pekar på att det finns en stor potential för att förebygga demenssjukdom.

Projektet Kognitivt stöd vid kognitiv svikt och demenssjukdom är ett samarbete mellan Svenskt Demenscentrum och Högskolan i Borås. Syftet är att kartlägga och förbättra användandet av kognitivt stöd och digital teknik till personer med kognitiv svikt och demenssjukdom. 

I projektet undersöker vi bland annat hur arbetsterapeuter arbetar med kognitivt stöd till personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom. Vi är därför intresserade av att få veta vad du har för erfarenheter av att arbeta med digital teknik för att underlätta vardagen för dina patienter. 

Din åsikt och upplevelse är avgörande för vårt projekt, och vi är mycket tacksamma om du kan svara på vår enkätundersökning. 
Formuläret tar inte mer än 5 minuter att fylla i och det går att svara fram till och med den 20 augusti. 

Du kommer till enkäten genom att scanna QR-koden nedan eller genom att klicka här (nytt fönster)

Stort tack för din medverkan!

Vid frågor kontakta:

Anna Leion, leg. arbetsterapeut, Svenskt Demenscentrum
Antonios Tsertsidis, fil. dr. i informatik, Högskolan i Borås