ARBETA MED DEMENS

Svårigheter

• Nästan total förlust av minnesförmåga. 

• Kan inte längre kommunicera effektivt verbalt. 

• Oförmåga att tolka rumsliga relationer, risk för fall. 

• Svårigheter att känna igen familj och vänner. 

• Ofta motorisk oro och agitation. 

 Lämpliga hjälpmedel

 
För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Automatiserade hjälpmedel i hemmet (till exempel ljussensorer). 

• Rörelseaktiverade påminnelser med ljud och/eller bilder. 

För minne och inlärning 

• Foton med talade namn (till exempel digitala bildramar). 

• Väck musikminnen till liv med hjälp av låtar från ungdomen (till exempel via Spotify, Apple Music). 

För språk och kommunikation 

• Taktila kommunikationshjälpmedel, till exempel vibrerande kuddar. 

• Enkla ja- och nej-kort plus bildbaserad kommunikationstavla. 

För trygghet och social kognition 

• Terapidjur och sociala robotar.

• Rörelseaktiverade trygghetslarm vid nattvandring. 

• Enkla musikspelare med kända låtar.

Svårigheter

• Klarar inte längre att hantera ekonomi eller medicinering själv. 

• Svårt att navigera i kända miljöer. 

• Kommunikationen blir svårare, ofta behov av visuellt stöd. 

• Större fallrisk, svårt att tolka avstånd och rumsliga relationer. 

• Ökad misstänksamhet, drar sig tillbaka socialt. 

Lämpliga hjälpmedel 

För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Fjärrstyrda medicinpåminnare.  

• Ljud- och rörelsesensorer för att upptäcka aktivitet på natten. 

För minne och inlärning 

• Digitala bildramar med kända ansikten och namn. 

• Enkel fjärrkontroll med få knappar för tv och radio. 

För språk och kommunikation 

• Talande klockor och påminnelser för tid och aktiviteter. 

• Kommunikationskartor och bildstöd för enklare interaktion. 

För trygghet och social kognition 

• Trygghetslarm och gps-klockor, sulor med gps (OBS, begränsande). 

• Sociala robotar och terapidjur för att minska oro och ångest. 

• Enkel lösning med automatisk anslutning för videosamtal.

Svårigheter

• Ökade problem med multitasking och att följa samtal. 

• Börjar tappa bort föremål, glömmer viktiga händelser. 

• Svårt att planera och hantera ekonomi. 

• Svårt att hitta rätt ord och har svårt att följa längre samtal. 

• Förändrat socialt beteende, minskad flexibilitet. 

Lämpliga hjälpmedel

 
För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Tydligt strukturerad dagsplanering i digital kalender med påminnelser. 

• Enkla kontroller för tv och radio med förinställda kanaler. 

• Smarta lås och automatiska spisvakter för säkerhet. 

För minne och inlärning 

• Digitala klockor med visuell dag- och nattindikation.  

• Bildbaserade telefoner. 

• Talande påminnelsesystem.  

För språk och kommunikation 

• Förenklade telefoner med snabbvalsknappar (till exempel Doro). 

• Förenklad smart mobiltelefon (till exempel Åtkomststöd för Iphone). 

• Kommunikationsappar med förinspelade fraser.

För trygghet och social kognition 

• Gps-spårning för ökad trygghet.

• Sociala robotar som till exempel Paro-sälen för emotionellt stöd. 

Svårigheter

• Minskad uppmärksamhet, lättdistraherad. 

• Svårt att planera och fatta beslut. 

• Försämrat episodiskt minne, glömmer sådant som har hänt nyligen. 

• Svårt att hitta rätt ord, minskad kognitiv flexibilitet. 

Lämpliga hjälpmedel

För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Digital kalender med påminnelser (till exempel Google Calendar, Time Timer). 

• Smarta högtalare för röststyrda påminnelser. (till exempel Google Home, Alexa).

• Brusreducerande hörlurar för att minska distraktioner. 

För minne och inlärning 

• Påminnelseappar. Om personen har en smart mobiltelefon kan den inbyggda appen för påminnelser ofta fungera bra. 

• Digitala foton. 

• Tidshjälpmedel (till exempel anpassade klockor, hjälpmedel som visar hur lång tid det är kvar tills något händer).

• Smart medicinpåminnare (till exempel Careousel). 

För språk och kommunikation 

• Kommunikationsappar med text- och bildstöd (till exempel Predictable, Widgit Go). 

• Automatiska undertexter vid videosamtal. 

För social kognition och trygghet 

• GPS-klocka, vid risk för desorientering (till exempel Stella Care, Phoniro, Minifinder med flera). 

• Videokommunikation med anhöriga (till exempel via FaceTime, Google Meet). 

En strukturerad arbetsterapeutisk miljöbedömning kombinerar observation, intervju och analys för att identifiera en persons behov av anpassningar. Målet är att skapa en trygg och stödjande miljö som främjar personens delaktighet och självständighet, samtidigt som risker för olyckor minimeras.

När du gör bedömningen behöver du på ett systematiskt sätt kartlägga hur hemmiljön stödjer eller hindrar personens funktion, säkerhet och delaktighet i vardagen. Här är en steg-för-steg-guide till hur du kan göra en sådan bedömning.  

1. Förberedelser

Ta reda på personens kognitiva, fysiska och sociala förmågor samt sjukdomshistorik, till exempel genom en strukturerad funktions- och aktivitetsbedömning 

Identifiera personens dagliga rutiner och vilka aktiviteter som är viktiga för personen.  

2. Observation av miljön 

Genomgång av hemmet
Be personen visa dig runt i bostaden. 

Funktionella aspekter
Hur använder personen olika rum och föremål i vardagen? 

Fysiska aspekter
Finns det riskfaktorer som hala golv, trappor utan räcken eller dålig belysning i hemmet? 

Kognitiva aspekter
Är föremål organiserade på ett sätt som underlättar igenkänning och orientering? 

Hitta riskområden
Leta efter områden där personens kognitiva svårigheter kan orsaka problem.

Minnesproblem
Felplacerade föremål, glömt mat på spisen, eller svårigheter att lokalisera saker. 

Orienteringsproblem
Förvirring kring rum eller funktioner i hemmet. 

Exekutiva svårigheter
Svårigheter att planera eller utföra delar av aktiviteter, vilket leder till inaktivitet. 

Möjligheter till delaktighet
Bedöm hur miljön påverkar personens förmåga att delta i viktiga aktiviteter, till exempel matlagning, hygien och påklädning, socialt umgänge. 

3. Intervju och dialog

Ställ frågor om upplevda utmaningar i hemmet. 

Exempel på frågor som du kan ställa till personen:  
“Är det något i hemmet som känns svårt att använda eller hitta?” 

“Har du varit med om några olyckor här hemma, som att snubbla eller glömma saker?” 

Exempel på fråga som du kan ställa till anhöriga:  
”Har du lagt märke till något som kan bero på minnessvårigheter, till exempel att personen inte vet var ni är, eller några upplevda farliga situationer?” 

4. Dokumentation

Information här kommer inom kort.

Att genomföra MoCA som arbetsterapeut innebär dels att administrera testet, dels att tolka resultaten i relation till personens dagliga liv och aktivitetsmål. 

Om testresultatet visar tecken på kognitiv svikt, rekommendera vidare utredning hos läkare eller specialist. 

Använd informationen som screeningen ger för att utforma individuella strategier eller interventioner som stödjer personens självständighet i vardagen. 

Diskutera resultatet med personen och, om det är lämpligt, anhöriga. Förklara resultaten på ett sätt som är lätt att förstå.

Om det är aktuellt, prata också om och att du skulle behöva observera personen i en aktivitet för att förstå hur de kognitiva funktionerna fungerar i vardagen, och sedan kunna planera eventuella stödinsatser, ge råd och stöd samt sätta in eventuella hjälpmedel. 

Sätt poäng på varje delmoment enligt anvisningarna i manualen. 

Kom ihåg att justera slutresultatet om personen har låg utbildningsnivå. Det gör du genom att lägga till 1 poäng om personen har mindre än 12 års formell utbildning. 

Följ protokollet
MoCA består av en rad delmoment som mäter olika kognitiva funktioner, såsom: 

Visuospatiala och exekutiva funktioner
Exempel: rita en klocka. 

Namngivning
Exempel: identifiera bilder av djur. 

Minne
Exempel: återge en lista med ord. 

Uppmärksamhet
Exempel: siffer- och bokstavsserier. 

Språk
Exempel: upprepa meningar. 

Abstrakt tänkande
Exempel: förklara likheter mellan två begrepp. 

Orientering
Exempel: kunna säga dagens datum och var man är. 

Läs upp instruktionerna för varje ny uppgift tydligt, och försäkra dig om att personen har förstått uppgiften innan ni börjar med den.