ARBETA MED DEMENS

Ibland kan du få en remiss från läkare för ett kognitivt screeningtest eller kanske till och med för en utförlig strukturerad funktions- och aktivitetsanalys.

Oavsett vilket behöver svaret till den som har skrivit remissen ta upp samtliga delar av funktions- och aktivitetsbedömningen.

Nedan tar vi upp områden som bör finnas med i remissvaret, och exempel på formuleringar. 

Syfte och bakgrund 

Beskriv syftet med bedömningen.

”Syftet med denna bedömning är att utreda personens kognitiva förmågor och hur dessa påverkar vardagliga aktiviteter i samband med basal demensutredning.”

Ge en kort sammanfattning av personens situation.

”Personen är en 78-årig kvinna med misstänkt kognitiv svikt, remitterad för utredning på grund av glömska och svårigheter med vardagliga aktiviteter.” 

Genomförande 

Beskriv hur bedömningen har gått till och vilka metoder du har använt.

”Bedömningen inkluderade aktiviteter (att visa runt i bostaden samt testsituationer), testning med Montreal Cognitive Assessment (MoCA) och en strukturerad intervju baserad på Kognition i dagliga livet (Cognitive Impairment in Daily Life, CiD).” 

Resultat och observationer 

A. Intervju 

Sammanfatta personens egna upplevelser av vardagliga utmaningar.

”Personen rapporterar svårigheter att komma ihåg planerade aktiviteter, laga mat och orientera sig i nya miljöer. Anhörig beskriver även att personen ofta tappar tråden i samtal.”

Koppla resultaten till vardagslivet.

”Intervjun indikerar att kognitiva svårigheter påverkar vardagliga aktiviteter såsom måltidsförberedelser och social interaktion, vilket är i linje med observationerna.” 

B. Kognitiv screening 

Sammanställ testresultatet och markera områden med avvikelser.

”Totalpoäng: 21/30. Låga poäng noterades i följande delmoment: minnesåtergivning (1/5), klockritning (2/3) och uppmärksamhet (2/6). Dessa fynd tyder på svårigheter med minnesfunktioner, visuospatial förmåga och uppmärksamhet.” 

”Personen kom i tid till mötet men visste inte vad syftet med mötet var, trots att både undertecknad och personens anhöriga har berättat det. Blev väldigt lätt distraherad av mindre ljud. I stället för normala 15 minuters testtid behövde personen 50 minuter för att genomföra testet.” 

C. Observation i aktivitet 

Beskriv vilken aktivitet du har valt och varför, samt hur aktiviteten genomfördes och viktiga observationer.

”Personen visade runt i sitt hem och beskrev varje rums funktion. Navigerade säkert men hade svårt att beskriva syftet med vissa rum. Förvarade flera föremål på ologiska platser, till exempel köksredskap i sovrummet.”

Koppla eventuellt observationerna till kognitiva funktioner.

”Observationer tyder på nedsatt exekutiv funktion och minnessvårigheter, vilket påverkar förmågan att strukturera och organisera hemmet.” 

Tolkning och bedömning 

Sammanfatta resultaten och koppla dem till individens aktivitetsförmåga.

”Bedömningen visar tecken på nedsatt minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Dessa svårigheter påverkar personens förmåga att planera, strukturera och genomföra vardagliga aktiviteter. Resultaten från MoCA och CiD styrker observationer i aktivitet.” 

Rekommendationer 

Ge förslag på åtgärder baserat på vad du har kommit fram till i din bedömning.

Vidare utredning. 
”Rekommenderar fortsatt demensutredning och eventuell remiss till specialist.”

Interventioner.
“Föreslår insatser för att stödja personens minne och struktur i vardagen, såsom visuella påminnelser och anpassning av hemmiljön.” 

Stöd till anhöriga.
”Informera anhöriga och ge dem stöd i att hantera personens kognitiva svårigheter.”

I listan här nedan finns exempel på text som passar in under respektive ICF-klassifikation som är aktuell vid en funktions- och aktivitetsutredning.

Kroppsfunktioner (b)
”Patienten uppvisar nedsatt minnesfunktion, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Svårigheter att bibehålla koncentration vid längre samtal och vid genomförande av flerledade uppgifter. Patienten har svårt att initiera och planera aktiviteter samt upplever svårigheter med problemlösning i vardagliga situationer.” 

Psykiska funktioner (b1)
”Vid bedömning av kognitiva funktioner framkommer nedsatt arbetsminne och uppmärksamhet. Patienten har svårt att växla fokus mellan olika uppgifter och upplever desorientering vid förändrade rutiner. Exekutiva svårigheter påverkar förmågan att fatta beslut och hantera nya situationer.” 

Aktivitet och delaktighet (d)
”Påverkad förmåga att utföra vardagliga aktiviteter såsom matlagning, planering av inköp och att följa rutiner. Patienten upplever svårigheter att genomföra flera moment i följd och glömmer ofta bort påbörjade aktiviteter.”

Lärande och tillämpa kunskap (d1)
”Patienten har svårt att ta till sig ny information och behöver upprepad instruktion samt visuellt stöd för att lära sig nya strategier och hantera vardagsaktiviteter.”

Att hantera allmänna uppgifter och krav (d2)
”Patienten har svårt att strukturera sin dag, följa rutiner och hantera vardagskrav såsom att hålla tider och betala räkningar.”

Kommunikation (d3)
”Påverkad förmåga att förstå längre instruktioner samt att uttrycka sig tydligt vid stress eller trötthet. Patienten har svårigheter att hitta ord och att tolka icke-verbal kommunikation.” 

Personlig vård (d5)
”Behöver stöd vid påklädning och personlig hygien, främst genom muntliga påminnelser och stegvisa instruktioner. Patienten kan glömma moment i morgonrutinen och har svårt att avgöra när vissa egenvårdsaktiviteter behöver genomföras.”

Hemliv (d6)
”Matlagning sker med stöd av påminnelser och förenklade rutiner. Patienten glömmer ofta att släcka spisen eller att färdigställa måltider. Städning och tvätt blir sällan genomfört utan stöd och vägledning.”

Att engagera sig i mellanmänskliga interaktioner och relationer (d7)
”Patienten drar sig undan sociala sammanhang och upplever svårigheter i samtal, särskilt vid gruppsituationer. Osäkerhet kring namn och ansikten bidrar till undvikande av sociala kontakter.”

Att engagera sig i viktiga livsområden (d8)
”Patienten har tidigare varit aktiv i föreningsliv men har successivt minskat sitt engagemang på grund av svårigheter att organisera och hantera uppgifter. Tidigare arbete har avslutats på grund av kognitiva svårigheter.”

Att engagera sig i samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (d9)
”Patienten uttrycker en önskan om att delta i sociala aktiviteter men behöver stöd för att ta initiativ och planera sitt deltagande. Tidigare fritidsintressen har minskat på grund av svårigheter att följa instruktioner och hantera nya situationer.”

Omgivningsfaktorer (e)
”Patienten är beroende av anhörigstöd i vardagen och har behov av anpassningar i hemmiljön för att öka självständigheten.” 

Produkter och teknologi (e1)
”Använder kalendrar och visuella stöd för att strukturera dagen. Har fått rekommenderat spisvakt och larmmatta för att minska risk för olyckor i hemmet.”

Personligt stöd och personliga relationer (e3)
”Maken ger omfattande stöd i vardagen, främst genom påminnelser och praktisk hjälp. Patienten har även stöd av hemtjänst för vissa aktiviteter.”

Attityder (e4)
”Familjen är positivt inställd till att använda hjälpmedel men uttrycker oro för att patientens självständighet minskar. Patienten själv upplever viss motvilja mot att använda tekniska hjälpmedel men accepterar stöd i vissa situationer.”

Service, tjänster, system och policyer (e5)
”Har kontakt med kommunens demensteam och hemtjänst. Behov av fortsatt uppföljning av insatser samt stöd till anhöriga för att underlätta omsorgssituationen.”

Exempel på sammanfattning 

”Bedömningen visar att personen har nedsatta kognitiva funktioner, särskilt inom minne, uppmärksamhet och exekutiva funktioner. Dessa svårigheter påverkar förmågan att utföra och strukturera vardagliga aktiviteter i hemmet. Rekommenderar fortsatt utredning för att klargöra omfattningen av den kognitiva svikten och insatser för att stödja självständighet i vardagen.”

Som arbetsterapeut spelar du en central roll i att handleda både personal och anhöriga, allt för att hjälpa personer med kognitiv svikt eller demenssjukdom till en meningsfull och fungerande vardag. Detta arbete omfattar flera områden: 

Hantera vardagsaktiviteter 

Ge personal och anhöriga praktiska råd och strategier för att underlätta för den som är sjuk att delta i vardagsaktiviteter. Det kan till exempel handla om tekniker för att bryta ner uppgifter i mindre steg eller använda visuella påminnelser.

Miljöanpassningar 

Tipsa personal och anhöriga om hur de kan tydliggöra aktiviteter i hemmet. Detta kan innefatta tydlig märkning av skåp, användning av kontrasterande färger eller borttagning av onödiga hinder.  

Ge råd om hur ljud, ljus och andra sensoriska faktorer påverkar personen med demenssjukdom och föreslå justeringar för att skapa en lugnande och stödjande atmosfär. 

Kompensatoriska insatser 

Rekommendera och instruera i användningen av hjälpmedel som kan underlätta dagliga aktiviteter, såsom påminnelsesystem eller specialanpassade köksredskap.  

Introducera tekniska lösningar som kan stödja minne och säkerhet underlätta och trygga personens anhöriga. exempelvis appar eller larm. 

Involvera både personen med demens och de anhöriga i planering och genomförande av olika insatser, med utgångspunkt i vad personen själv vill och önskar.

Det är också viktigt att utvärdera och justera insatserna löpande, och där har personal och anhöriga i regel mycket att tillföra. 

Genom att använda dessa metoder kan du som arbetsterapeut stötta personal och anhöriga effektivt i deras arbete med personer som har demenssjukdom, vilket bidrar till en förbättrad livskvalitet för alla inblandade. 

I detta skede av sjukdomen ligger fokus för insatserna på säkerhet, trygghet och livskvalitet. 

Insatser

Sensorisk stimulering

• Introducera aktiviteter som lugnar och stimulerar, t.ex. taktila föremål, musik, eller aromaterapi. 

• Skapa en sensoriskt anpassad miljö för att minska oro och förvirring. 

Positionering och rörelse

• Säkerställ god ergonomi för att förebygga trycksår och kontrakturer. 

• Använd hjälpmedel som tryckavlastande madrasser och anpassade stolar. 

Miljösäkerhet

• Minimera riskerna för fall genom att skapa en säker och tydligt strukturerad miljö utan att använda begränsningsåtgärder. 

• Anpassa badrum och sovrum för att underlätta hjälp vid omvårdnad. 

Stöd i ADL med hjälp av personal eller anhöriga

• Stöd personen i att utföra grundläggande aktiviteter, även om handräckning behövs. 

• Anpassa aktiviteterna till personens förmåga för att bevara en känsla av självständighet. 

(ADL står för aktiviteter i dagliga livet)

Anhörigstöd och palliativ planering

• Stötta anhöriga i att hantera sorg och förändrade roller. 

• Diskutera och planera palliativ vård för att säkerställa personens värdighet och komfort. 

Fokus här ligger på att kompensera för förlorade förmågor och att underlätta vardagen. 

Insatser

Anpassade hjälpmedel

• Introducera hjälpmedel som enklare telefoner, gps för att minska risken för att gå vilse, och påminnelsesystem för mediciner. 

• Använd visuella scheman för att guida genom vardagsrutiner. 

Miljöanpassning för trygghet

• Ta bort hinder och faror, som lösa mattor och skarpa hörn. 

• Installera spisvakter och rörelselarm för att förebygga olyckor. 

Stöd för aktiviteter i dagliga livet (ADL)

• Träna och stötta i specifika aktiviteter, till exempel personlig hygien, matlagning och påklädning. 

• Ge steg-för-steg-instruktioner och förenkla uppgifterna. 

Meningsfulla aktiviteter

• Anpassa aktiviteter till personens kapacitet och ge det stöd som behövs för att utföra dem. 

• Bevara sociala kontakter och ge möjlighet till kreativa eller sensoriska aktiviteter som trädgårdsarbete eller musik. 

Anhörigstöd 

• Ge handledning till anhöriga för att hjälpa dem hantera nya utmaningar och förhindra överbelastning. 

• Informera om vikten av rutiner och tydlig kommunikation. 

Fokus för insatserna är att hjälpa personen bibehålla självständighet, och att stötta med strategier och anpassningar. 

Insatser 

Minnesträning och strategier

• Introducera externa hjälpmedel som kalendrar, påminnelser och checklistor (läs mer under Kognitivt stöd). 

• Träna personen i att använda tekniska verktyg, som appar för minnesstöd. 

Strukturerade rutiner 

• Hjälp personen att etablera dagliga rutiner som minskar risken för glömska. 

• Ge råd om att förenkla och standardisera vardagliga aktiviteter.

Miljöanpassning

• Märkning av skåp och lådor med text eller bilder. 

• Skapa en organiserad och förutsägbar miljö för att minska kognitiv belastning. 

Utbildning och stöd till anhöriga 

• Ge information om sjukdomen och hur man kan stötta personen utan att ta över. 

Social och fysisk aktivitet 

• Uppmuntra deltagande i aktiviteter som stimulerar kognition och socialt umgänge. 

• Anpassa aktiviteter efter individens intressen och förmåga. 

Svårigheter

• Nästan total förlust av minnesförmåga. 

• Kan inte längre kommunicera effektivt verbalt. 

• Oförmåga att tolka rumsliga relationer, risk för fall. 

• Svårigheter att känna igen familj och vänner. 

• Ofta motorisk oro och agitation. 

 Lämpliga hjälpmedel

 
För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Automatiserade hjälpmedel i hemmet (till exempel ljussensorer). 

• Rörelseaktiverade påminnelser med ljud och/eller bilder. 

För minne och inlärning 

• Foton med talade namn (till exempel digitala bildramar). 

• Väck musikminnen till liv med hjälp av låtar från ungdomen (till exempel via Spotify, Apple Music). 

För språk och kommunikation 

• Taktila kommunikationshjälpmedel, till exempel vibrerande kuddar. 

• Enkla ja- och nej-kort plus bildbaserad kommunikationstavla. 

För trygghet och social kognition 

• Terapidjur och sociala robotar.

• Rörelseaktiverade trygghetslarm vid nattvandring. 

• Enkla musikspelare med kända låtar.

Svårigheter

• Klarar inte längre att hantera ekonomi eller medicinering själv. 

• Svårt att navigera i kända miljöer. 

• Kommunikationen blir svårare, ofta behov av visuellt stöd. 

• Större fallrisk, svårt att tolka avstånd och rumsliga relationer. 

• Ökad misstänksamhet, drar sig tillbaka socialt. 

Lämpliga hjälpmedel 

För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Fjärrstyrda medicinpåminnare.  

• Ljud- och rörelsesensorer för att upptäcka aktivitet på natten. 

För minne och inlärning 

• Digitala bildramar med kända ansikten och namn. 

• Enkel fjärrkontroll med få knappar för tv och radio. 

För språk och kommunikation 

• Talande klockor och påminnelser för tid och aktiviteter. 

• Kommunikationskartor och bildstöd för enklare interaktion. 

För trygghet och social kognition 

• Trygghetslarm och gps-klockor, sulor med gps (OBS, begränsande). 

• Sociala robotar och terapidjur för att minska oro och ångest. 

• Enkel lösning med automatisk anslutning för videosamtal.

Svårigheter

• Ökade problem med multitasking och att följa samtal. 

• Börjar tappa bort föremål, glömmer viktiga händelser. 

• Svårt att planera och hantera ekonomi. 

• Svårt att hitta rätt ord och har svårt att följa längre samtal. 

• Förändrat socialt beteende, minskad flexibilitet. 

Lämpliga hjälpmedel

 
För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Tydligt strukturerad dagsplanering i digital kalender med påminnelser. 

• Enkla kontroller för tv och radio med förinställda kanaler. 

• Smarta lås och automatiska spisvakter för säkerhet. 

För minne och inlärning 

• Digitala klockor med visuell dag- och nattindikation.  

• Bildbaserade telefoner. 

• Talande påminnelsesystem.  

För språk och kommunikation 

• Förenklade telefoner med snabbvalsknappar (till exempel Doro). 

• Förenklad smart mobiltelefon (till exempel Åtkomststöd för Iphone). 

• Kommunikationsappar med förinspelade fraser.

För trygghet och social kognition 

• Gps-spårning för ökad trygghet.

• Sociala robotar som till exempel Paro-sälen för emotionellt stöd. 

Svårigheter

• Minskad uppmärksamhet, lättdistraherad. 

• Svårt att planera och fatta beslut. 

• Försämrat episodiskt minne, glömmer sådant som har hänt nyligen. 

• Svårt att hitta rätt ord, minskad kognitiv flexibilitet. 

Lämpliga hjälpmedel

För uppmärksamhet och exekutiva funktioner 

• Digital kalender med påminnelser (till exempel Google Calendar, Time Timer). 

• Smarta högtalare för röststyrda påminnelser. (till exempel Google Home, Alexa).

• Brusreducerande hörlurar för att minska distraktioner. 

För minne och inlärning 

• Påminnelseappar. Om personen har en smart mobiltelefon kan den inbyggda appen för påminnelser ofta fungera bra. 

• Digitala foton. 

• Tidshjälpmedel (till exempel anpassade klockor, hjälpmedel som visar hur lång tid det är kvar tills något händer).

• Smart medicinpåminnare (till exempel Careousel). 

För språk och kommunikation 

• Kommunikationsappar med text- och bildstöd (till exempel Predictable, Widgit Go). 

• Automatiska undertexter vid videosamtal. 

För social kognition och trygghet 

• GPS-klocka, vid risk för desorientering (till exempel Stella Care, Phoniro, Minifinder med flera). 

• Videokommunikation med anhöriga (till exempel via FaceTime, Google Meet).