ARBETA MED DEMENS

Färgsatta lyktstolpar visar vägen in mot Minnenas och kunskapens trädgård. Det gör också de stora färglagda stenbumlingarna. Dessa har utsmyckats i ett samarbete mellan dagverksamheten och förskolorna i området tillsammans med en scenograf. Utefter gångstigen finns sittplatser och bord med plats för rollator. Underlaget är ljust vilket upplevs tryggt och välkomnande.

Underlätta tillgänglighet

Växtbäddarna är upphöjda för att underlätta tillgängligheten för den som har svårt att böja sig.

En grupp gäster från en dagverksamhet besöker trädgården just idag.  Christer luktar på en oreganokvist han gnuggat mellan fingrarna och känner på ett blad som är lent som ett kattöra.

– Det är många som kommer hit. Jag tycker det är fint här, säger Christer och ler stort.

Demensvänligt Helsingborg ingår i forsknings- och utvecklingsprojektet Den utforskande staden. En av Helsingborgs stads ambitioner är att vara ett inkluderande samhälle som gör det möjligt för personer med kognitiva sjukdomar att ha en god livskvalitet. Utöver att skapa demensvänliga utemiljöer är kunskapsspridning ett mål. Vid Minnenas och kunskapens trädgård finns en informationsskylt med fakta om kognitiva sjukdomar.

Uppskattad trädgård

Minnenas och kunskapens trädgård har blivit ett uppskattat tillskott i Helsingborgs offentliga miljö. Kerstin Skornicka, strategisk demenssjuksköterska och Karin Nilsson, Silviasyster, har tillsammans varit ansvariga för genomförandet av kunskapsspåret i Minnenas och kunskapens trädgård.

– Genom att involvera personer med kognitiv sjukdom och anhöriga i projektet, har vi kunnat utröna vilka behov och önskningar om utemiljön som finns. För det är bara personer som lever med kognitiv sjukdom och deras nära som faktiskt vet hur det är, säger Kerstin Skornicka.

Promenadstråk i Mariastaden

Ytterligare en demensvänlig utomhusmiljö har skapats i området Mariastaden strax norr om centrala Helsingborg. Från det nyinvigda seniorboendet SilviaBo och bort mot Gyhultskogen sträcker sig ett gångstråk som utsmyckats med tre konstverk av Gunnar Carl Nilsson.

”Sylådan” är en 2,6 meter hög sax intill en 1 meter hög trådrulle. Konstverket är en hyllning till de bruksföremål som var en självklarhet i många äldres hem.

Också inför det här projektet involverades målgruppen som utifrån skisser fick välja vilken konstnär som skulle få uppdraget. De uppskattade att Sylådan var rolig, enkel att känna igen och kunde sättas i ett sammanhang.

Utefter gångstråket finns också ett konstverk bestående av stora blommor som blommar året om och ”Trädkronorna” i form av två björkar med kronor längst upp. Trädkronorna står som väktare över de björkar som planterats utefter stråket.

Expo om framtidens innovativa lösningar

De demensvänliga miljöerna visas upp under den stora stadsmässan H22 City Expo som pågår i 35 dagar fram till den 3 juli 2022. Fokus ligger på framtidens lösningar inom välfärd och stadsutveckling. I Minnenas och kunskapens trädgård hålls guidade visningar under den här perioden. Man kan också låta sig guidas via appen Guide Helsingborg.

Runt om i Helsingborg pågår under H22 evenemang av skilda slag: konferenser, föreläsningar, utställningar, konserter, kultur och nöjen för hela familjen.

Text, foto & film: Christina Nemell

Se film om utemiljöerna i Helsingborg

Publicerad: 2022-06-21, Uppdaterad: 2024-07-09

Stipendiet Årets ledare inom demensvården delas ut av föreningen Gott Ledarskap i Demensvården. I ett pressmeddelande från föreningen sägs att Ann-Charlotte Hanke, årets stipendiat, "arbetar proaktivt i tanke och handling inom det demensboende, där hon är ansvarig chef och ledare. De äldre som står i begrepp att flytta in på Fullriggaren får i förväg besök av Ann-Charlotte för att göra det förestående miljöombytet så smidigt och positivt som möjligt. I samma syfte engageras också anhöriga i ett tidigt stadium".

Enligt pressmeddelandet har man på Fullriggaren i Helsingborg "skapat ändamålsenliga team med stort egenansvar och delaktighet för medarbetarna. Man har ett nära samarbete med läkare. Ett gott bemötande menar man är den kanske viktigaste medicinen för den demenssjuke."

Fullriggaren är ett Silviahemscertifierat äldreboende. Ann-Charlotte Hanke önskar att hon kunde ha använt stipendiet för att bli Silviahemscertifierad enhetschef, men det är en certifieringsform som ännu inte existerar.

Publicerad: 2022-05-24, Uppdaterad: 2022-05-24

Som Stjärninstruktör ska Mikaela Lundstedt hålla i utbildningsmodellen Stjärnmärkt på sin arbetsplats Bjärkegården, ett äldreboende "på vischan".

– Ja, vi håller till några mil utanför Alingsås stadskärna. Jag arbetar som undersköterska med samordningsansvar, det innebär bland annat att jag även har ett visst personalansvar, säger Mikaela Lundstedt.

Hennes 26 år långa erfarenhet av äldreomsorg omfattar såväl hemtjänst som äldreboende. I Alingsås finns inga renodlade demensboenden. Bjärkegården och kommunens sju andra äldreboenden har istället olika avdelningar för personer med demenssjukdom och de med somatiska sjukdomar.

40 instruktörer har utbildats 

I april var Svenskt Demenscentrum på plats i Alingsås och utbildade 40 Stjärninstruktörer. De ska i sin tur ska hålla i fyra utbildningstillfällen för sina kollegor på de olika enheterna. De enheter som genomför samtliga utbildningssteg, och arbetar efter vissa kriterier, kan sedan titulera sig Stjärnmärkt.

Varför ville du bli Stjärninstruktör?

– Jag tyckte det lät intressant och man vill ju alltid utvecklas i sitt arbete. Sedan var steget inte så stort för mig. Jag har tidigare bland annat hållit i studiecirklar i demenssjukdom och är därför van att stå inför en grupp och utbilda, säger Mikaela Lundstedt.

Det kursmaterial som ingår i utbildningsmodellen är heller inte främmande för Mikaela Lundstedt. Demens ABC och Svenskt Demenscentrums andra webbutbildningar har hon använt i sina studiecirklar.

Gillar Checklista demens

– Något som var nytt och som jag särskilt fastnade för var Checklista demens. Den är väldigt bra och kan bli riktigt användbar om den kopplas till genomförandeplanerna, säger Mikaela Lundstedt.

I Alingsås är man i full färd med att införa ett nytt dokumentationssytem. Därför dröjer det innan enheterna kan påbörja utbildningsmodellen Stjärnmärkt.

– Det behöver ju pusslas med en del med arbetsscheman och vikarier också, men jag är redo att sätta igång, säger Mikaela Lundstedt.

Magnus Westlander

 

 

Publicerad: 2022-05-11, Uppdaterad: 2022-05-11

Vården måste utvecklas

Skådespelerskan Nina Gunke berättade vid frågestunden om hur det är att leva med Alzheimers sjukdom. Claes Brodd, vars alzheimersjuka fru bara erbjudits tre läkarbesök på två år, kritiserade vården för bristen på kommunikation, bemötande och avsaknad av en plan vid en demensdiagnos. Han jämförde med den strukturerade vård han själv erhöll för sin diabetes. 

Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, instämde in i kritiken. 
– Att få en alzheimerdiagnos och sedan uppmanas till återbesök efter ett år är absurt. Man behöver ett bättre stöd. Jag vill se att man får en vårdplan och ett stöd som fungerar hela vägen

– Kan det fungera vid kroniska sjukdomar som diabetes eller vid cancer måste det kunna fungera vid demenssjukdom. Vården måste också ta särskilt ansvar för kommunikationen när patienten har kognitiva svårigheter, fortsatte Wilhelmina Hoffman.

Hoppfullt om nya läkemedel

Några nya symptomlindrande läkemedel har inte tagits fram på nästan 20 år, medan det kommer nya cancermediciner varje månad.

– Har forskningen misslyckats? undrade Henrik Frenkel.

– Det kan tyckas så, svarade Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet.

– Samtidigt har det hänt extremt mycket inom alzheimerforskningen de senaste tio åren. Det är en hel rad läkemedel som ligger i pipelinen nu. Dessutom är cancer är en enklare sjukdom än alzheimer. Hjärnan är ett komplext organ. Det är många saker som händer i hjärnan vid Alzheimers sjukdom och det är väldigt svårt att veta exakt vad man ska angripa.

Forskningsresurserna för små

Henrik Zetterberg berättade också att de forskningsresurser som läggs på Alzheimers sjukdom är mycket små i jämförelse med cancer. 
– Inte konstigt att vi står där vi står. Och det går att ändra på.

Samtidigt framkom att det nu pågår tre olika studier som är i fas 3 och som blir klara i höst. Om någon av dem visar på positivt resultat skulle ett bromsande läkemedel kunna finnas tillgängligt om cirka 1,5 år. Det finns också data som visar att hjärnförändringarna vid Alzheimers sjukdom till och med skulle kunna tas bort.

Blodprovstester klara i höst

Oskar Hansson, professor vid Skånes universitetssjukhus, har fått stor internationell uppmärksamhet för att tillsammans med sitt team ha tagit fram ett sätt att via ett enkelt blodprov spåra alzheimer. Innan det finns ett botemedel är det bara tänkt att användas på dem som söker hjälp för minnesproblem.

– På specialistmottagningarna för Alzheimers sjukdom kommer detta att förhoppningsvis vara igång redan i höst, berättade Oskar Hansson.

Livsstilsförändringar betydelsefulla

En metod som redan finns för att stärka hjärnans motståndskraft mot kognitiva sjukdomar har utvecklats av professor Miia Kivipelto, professor i geriatrik vid Karolinska Institutet. Modellen kommer från den så kallade FINGER-studien.

Det är den första studien i världen som visar att det går att förebygga minnesproblem och kognitiv svikt med ett livsstilsprogram byggt på fysisk aktivitet, hälsosam kost, kognitiva aktiviteter, hjärngymnastik och sociala aktiviteter. Därutöver kontroll av blodtryck, diabetes och fetma. Modellen är nu introducerad i 45 länder, senast i Kina.  

– Enligt de senaste beräkningarna är 40 procent av all demens kopplad till livsstilsfaktorer. Där finns en stor preventionspotential. Skulle vi kunna flytta fram insjuknandet med fem år skulle antalet patienter minska med 50 procent, sa Miia Kivipelto.

Övriga som deltog i diskussionerna var Moa Wibom, överläkare vid Enheten för kognitiv medicin Ängelholms Sjukhus, Bengt Winblad, professor vid Karolinska Institutet, Maria Eriksdotter, professor och ansvarig för Svenska Demensregistret, Acko Ankarberg Johansson (kd), ordförande i socialutskottet och Kristina Nilsson (s), vice ordförande i socialutskottet.
 

Tex och foto: Christina Nemell
 

Publicerad: 2022-05-04, Uppdaterad: 2022-05-11

Biominnen har tillkommit efter önskemål från personal och anhöriga som möter personer med demenssjukdomar. Bland dem finns många som har starka minnen från tidiga biobesök och allt det som hörde till.

Bildarkivet på Filminstitutet har genom åren fått flera förfrågningar om att skicka filmbilder och affischer till äldrebende och olika demensverksamheter. Det har ofta handlat om personer med ett stort filmintresse i ungdomen som inte längre orkar se hela långfilmer men gärna vill prata om film- och biografupplevelser.

Prata om film

– Vi tänkte att det kunde behövas ett mer strukturerat samtalsmaterial som kunde hjälpa anhöriga och personal att prata film tillsammans med personer med kognitiva problem, säger Krister Collin, Bildarkivarie på Filminstitutet, och vände sig till Svenskt Demenscentrum.

Svenskt Demencentrum nappade på idén. Ett samarbete inleddes och utmynnade i Biominnen, en box med 30 laminerade bildkort i A4-format. På bilderna syns hyllade skådespelare och scener ur de mest populära filmerna från 40- 50- och 60-talen. Även korta filmbeskrivningar och enkla frågor ingår för att hjälpa till att väcka minnen, om filmerna förstås men också om tidstypiska kläder, miljöer och olika företeelser från förr.

Testades på 3 verksamheter

Före lanseringen testades Biominnen på tre verksamheter i Göteborg, Jokkmokk och Stockholm. 

– Vi har haft många fina stunder med Biominnen, både enskilt och i grupp. Ibland var det tydlig igenkänning, som med bilden på Tjorven och alla Saltkråkans figurer. Stig Järrels otäcka lärare i Hets kände inte alla igen men det ledde till ett spännande samtal om läxor, betyg och om hur skolan var förr, säger Lotta Roupe, biträdande verksamhetschef vid Silviahemmets dagverksamhet.

Biominnen kostar 499 kr, inkl moms, och kan beställas från Svenskt Demenscentrums webbshop (nytt fönster). På demenscentrum.se/biominnen finns kompletterande material, bland annat länkar till gamla reklamfilmer.

Bild från Biominnen

Publicerad: 2022-04-26, Uppdaterad: 2022-04-27

Personal i storkök och på äldreboenden, kostchefer och dietister – det är några målgrupper som Frisk mat vänder sig till. Medlemskapet är dock inte begränsat till vissa yrkeskategorier utan öppet för alla med intresse och engagemang för måltidsfrågor.

– Vi tycker att det har saknats ett rikstäckande forum där man kan både få mer kunskap och dela med sig av sina egna erfarenheter, säger Anna Lindelöw Mannheimer, ordförande i den ideella föreningen Frisk mat.

Finns mycket att förbättra

Anna Lindelöw Mannheimer anser att det finns mycket att förbättra när det gäller kosthållningen inom den skattefinansierade sektorn. Det har hon fått erfara på nära håll i samband med att hennes numera bortgångne make vårdades för diabetes och leukemi.

bild på Anna Lindelöw Mannheimer– Visst kan måltiderna vara fantastiska på många håll, men allt för ofta är maten på tallriken både oaptitlig och näringsfattig, något som visat sig vara kopplat till ohälsa. Med hemsidan vill vi inspirera till förändring och lyfta de förebilder som finns.

Anna Lindelöw Mannheimer och hennes tre kollegor på Frisk mats kansli arbetar till vardags som kommunikatörer. Genom bidrag från Jonas & Christina af Jochnick foundation och andra stiftelser har de kunnat avsätta tid för att bygga upp den nya hemsidan.

Recept på hemsidan

Samarbete med Dietisternas riksförbund och andra aktörer inom kostområdet bidrar med den specialistkompetens de själva saknar. De recept som medlemmarna lägger ut på hemsidan har först granskats av en dietist som ser till att de uppfyller de nordiska näringsrekommendationerna.

– Vi satsar också på ett hållbarhetsperspektiv. Genom en applikation utvecklad vid KTH kan medlemmarna se receptens koldioxidavtryck och jämföra skillnaden mellan till exempel importerade och svenskodlade grönsaker, säger Anna Lindelöw Mannheimer.

Medlemskap i föreningen Frisk mat är gratis och tecknas via hemsidan Friskmat.se (nytt fönster)

Publicerad: 2022-04-19, Uppdaterad: 2024-12-03

Svenskt Demenscentrum deltar i projektet som i höst lanserar två webbutbildningar; den ena riktad till huvudmän, den andra till ställföreträdare. Redan nu kan man lyssna på Rätt att deltas poddradio, Godmanspodden.

Det andra avsnittet har temat demenssjukdom. Att vara god man åt en person med en demenssjukdom är ett viktigt uppdrag. Hör Wilhelmina Hoffman berätta om olika faser av demenssjukdom och vad som är viktigt att tänka på som god man. Lyssna på avsnittet på RFS webb (nytt fönster)

 

Publicerad: 2022-04-12, Uppdaterad: 2022-04-12