ARBETA MED DEMENS

Kognition och nya utredningsverktyg i fokus för webbinarium

Webbinariet hölls den 10 februari och samlade drygt 200 forskare, läkare, arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma som på olika sätt arbetar med kognition. Även Socialstyrelsen och Svenskt Demenscentrums systercentrum i Norge och Danmark var representerade.

Idén till webbinariet väcktes av ett skarpt formulerat mejl från USA. I det hävdade bolaget PAR sin upphovsrätt till screeningsverktyget MMSE och krävde att Svenskt Demenscentrum omedelbart skulle ta bort det från hemsidan. "Användare av MMSE måste först betala licensavgift till PAR", menade bolaget.

I avsaknad av ekonomiska muskler för att ge sig in i en oförutsägbar juridisk tvist har MMSE nu tagits bort från Svenskt Demenscentrums webb. Detta har skapat osäkerhet, inte minst bland vårdpersonal runt om i landet som undrar om de får fortsätta använda MMSE i demensutredningar.

Rekommenderas av Socialstyrelsen

MMSE, som består av 30 frågor och används vid utredning av misstänkt demenssjukdom, har närmare 50 år på nacken. "Det kändes redan gammalt när jag var aktiv som kliniker på 1990-talet", sade Wilhelmina Hoffman, geriatriker och chef för Svenskt Demenscentrum. Problemet är att användningen av MMSE är vida utbredd och rekommenderas vid basala demensutredningar i Socialstyrelsens nationella riktlinjer.

Några entydiga svar om MMSE gick inte att ge under webbinariet. Inte heller Socialstyrelsen ger sig in i några juridiska tvister. "Det ligger utanför vårt mandat", sade Frida Nobel. Tills vidare behöver därför chefer och jurister på regional nivå ta ställning till fortsatt användning av MMSE.  

En intressant infallsvinkel kom dock från Norge och Jørgen Wagle vid Aldring og helse. På 1980-talet utvecklades där en modifierad version av MMSE, bland annat med två omformulerade frågor. De norska forskarna hade först fått klartecken till ändringarna av Folstein, upphovsmannen till MMSE. Detta var innan han överlåtit upphovsrätten till PAR. 

Sista ordet är inte sagt

På motsvarande sätt tog Svensk Förening för Kognitiv Medicin initiativ till en svensk version, MMSE-SR, för 10 år sedan, dock utan att konsultera PAR. Däremot rådgjorde föreningen med svenska jurister som menade att de förändringar och tillägg i MMSE som föreningen gjort innebär att det kan betraktas som ett självständigt test och inte en kopia av originalet. Det sista ordet är alltså inte sagt om upphovsrätten.

Men webbinariet stannade inte vid MMSE. "Det är hög tid att börja tala om kognition", betonade Wilhelmina Hoffman och fick medhåll av Anders Wallin, ordförande för Svensk Förening för Kognitiv Medicin. Han menade att vi behöver utveckla bättre instrument för att kunna mäta och bedöma olika kognitiva funktioner, inte bara minnet. Det är nödvändigt för att kunna ställa mer tillförlitliga diagnoser i tidigt skede och för att patineter ska få adekvat hjälp.

Spännande utveckling pågår

Det pågår en spännande utveckling, inte minst inom det digitala området. Ett par exempel är Mindmore och Geras Solution som i sina presentationer visade hur man med ett arbetsbesparande IT-stöd kan fånga in flera kognitiva funktioner, till skillnad mot MMSE som endast ger en poäng på total kognitiv funktionsförmåga.

Även vikten av särskilda instrument anpassade för personer med annat modersmål än svenska betonades. Här har Migrationsskolan vid Region Skåne gjort ett betydande arbete, bland annat med valideringen av Rudas som numera rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer.

Svenskt Demenscentrum och Svensk Förening för Kognitiv Medicin ska hålla diskussionen om kognitionsfrågor levande och återkommer med ett nytt webbinarium  till hösten.

Magnus Westlander

 

 

    

Regeringen satsar 50 miljoner kr på forskning och kunskapsstöd

– Det här är en del i regeringens fortsatta satsning på att vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska vara likvärdig och välfungerande i hela landet, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande från regeringen. 

Karolinska Universitetssjukhuset får 2,5 miljon kr för att utveckla Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar (SveDem) och stödja kommunernas förbättringsarbete utifrån registerdata. SveDem är ett nationellt kvalitetsregister som följer patienter med demenssjukdom från diagnos till livets slut. Målet är skapa ett rikstäckande verktyg för likvärdig och bästa behandling av personer som har en demenssjukdom.

Lika mycket medel går till Minneskliniken vid Skånes universitetssjukhus för att stödja förbättringsarbeten på särskilda boenden och hemtjänst för personer med demenssjukdom. Förbättringsarbete sker med hjälp av BPSD-registret som samlar in data från över beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom. Registret är ett stödverktyg som ger struktur i personalens arbete med att öka livskvaliteten för personer med demenssjukdom.

Regeringen avsätter även 16,5 miljoner kr till befolkningsstudien Swedish National Study on Ageing and Care (SNAC). Medlen ska användas till fortsatt datainsamling avseende äldres hälsa och användning av vård och omsorg. Studien ger tillgång till data för forskning om till exempel förändringar i äldres hälsa och behov över tid.

Slutligen får Stiftelsen Swecare 3,5 miljoner kr till att ska bättre förutsättningar för att kunskap och erfarenheter tas tillvara i syfte att förbättra hälso- och sjukvården och äldreomsorg.
 

Mindmore heter verktyget och består av 22 olika neuropsykologiska tester. För neuropsykologer är testerna väl kända och används ofta i utvidgade demensutredningar på minnesmottagningar och andra specialistkliniker.

Inom primärvården är det i stället MMSE, Klocktest och Moca som används och rekommenderas när misstänkt demenssjukdom utreds. Detta gällde även vid Björknäs hälsocentral fram till 2020. Då introducerades Mindmore, delvis för att avlasta specialistkliniken på Sunderby sjukhus.

– Mindmore är lika användbart vid utredning av sjukskrivna för utmattningssyndrom som i basala demensutredningar. När du väl lärt dig det sparar du massor av tid och resultaten presenteras pedagogiskt för både patient och berörd vårdpersonal, säger Maria Nordin, arbetsterapeut och rehabkoordinator, Björknäs hälsocentral.

Utförs framför datorn

Arbetsbesparingen som Maria Nordin lyfter fram beror på att de 22 testerna genomförs och administreras med IT-stöd, i stället för med papper och penna. Patienten sitter framför en dator och utför testerna med musklick. Sedan bearbetas svaren i Mindmores servrar. Resultatet returneras till hälsocentralerna i form av bland annat diagram och färgkoder som visar hur väl patienten presterat.

– Presentationen är väldigt tydlig och ger varje patient en kognitiv profil. Till skillnad mot MMSE och Moca visar den hur olika typer av kognitiva funktioner fungerar (se faktaruta), säger Maria Nordin som i början var tveksam till hur testresultaten skulle tas emot av patienterna.

– I dag kan jag säga att de allra flesta är positiva, även de som får besked att allt inte fungerar som det ska. Många av dem säger att det ändå känns bra få ett resultat som överensstämmer med det som de upplever i vardagen.

Bättre underlag för bedömning

Genom Mindmore får specialistmottagningen på Sunderby sjukhus, som ligger mellan Boden och Luleå, ett bättre underlag för vidare utredning och bedömning. Det ligger i linje med ambitionerna i ”Höken” som Region Norrbottens vårdprogram kallas. Tillgången till specialistkompetens är betydligt sämre i Norrbotten än i till exempel Stockholm.

– Därför är det viktigt för oss att verkligen försöka skilja ut vilka patienter som behöver remitteras vidare till Sunderby sjukhus, säger Maria Nordin.

Sedan introduktionen 2020 har Mindmore använts i totalt mer än 150 utredningar. De som handlat om misstänkt demenssjukdom har Frida Hallnor, arbetsterapeut vid Björknäs hälsocentral, hållit i. I hennes utredningar ingår även bland annat hembesök med ADL-bedömning men Mindmoretestningen föredrar hon att genomföra på hälsocentralen, även om de går att använda på i stort sett vilken dator som helst med internetuppkoppling.

Tar drygt en halvtimme

– Testerna tar sammanlagt 30 till 40 minuter. Ofta sitter jag bredvid patienten men en del föredrar att sitta för sig själv och det får de gärna göra. En del tänker nog att de kan bli stressade av min närvaro, säger Frida Hallnor.

Mindmore är åldersnormerat vilket innebär att 65-åringars resultat jämförs med andra i samma åldersgrupp, inte med de som är 15 år yngre. Datorvana har givetvis en betydelse för vilka som kan komma i fråga för testningen. Det är ett av skälen till att Mindmore används främst av yngre patienter (max 70 år) med misstänkt demenssjukdom.

– Men om 10 år är det säkert annorlunda, då finns nog en utbredd datorvana i högre åldersgrupper, säger Frida Hallnor.

Magnus Westlander

Relaterade länkar: 
Publicerad: 2022-01-27, Uppdaterad: 2022-06-10

Vad är MMSE?

MMSE står för Mini Mental State Examination och består av bland annat ett frågeformulär som ger en grov uppskattning av en persons kognitiva funktioner. Det rekommenderas av Socialstyrelsen i de nationella riktlinjerna för att att fånga upp förekomst av kognitiv svikt i basala demensutredningar. MMSE utvecklades under 1970-talet men har modifierats något under åren, bland annat utvecklades en svensk version (MMSE-SR) för snart 10 år sedan. Testet har länge kunnat laddas ned avgiftsfritt från olika webbplatser både i och utanför Sverige.

Varför kan jag inte längre ladda ned MMSE-protokollet?

På senare år har den amerikanska organisationen Psychological Assessment Resources (PAR) allt oftare hävdat sin upphovsrätt till MMSE och krävt licensavgift för att få använda testet. I våras fick vi en direkt uppmaning av PAR att ta bort MMSE-protokollet från Svenskt Demenscentrums webbplats, vilket vi också gjorde efter att ha rådfrågat juridisk expertis. För att få tillgång MMSE-protokollet hänvisar PAR till sin webbplats där det kan laddas ned mot avgift, https://www.parinc.com (nytt fönster)

Vi laddade ned MMSE för flera år sedan, får vi fortsätta använda det utan licens på vår arbetsplats?

Frågor om upphovsrätt är ofta komplicerade och Svenskt Demenscentrum saknar tyvärr juridisk kompetens för att ge råd i denna fråga. Vi rekommenderar att ni kontaktar högre chefer eller jurist inom er region eller kommun.

Finns det något alternativ till MMSE?

Svenskt Demenscentrum arbetar med frågan. Vi anser det vara av största vikt att svensk sjukvård har tillgång till ett enkelt avgiftsfritt kognitivt test för basala demensutredningar, ett test som är utvärderat och validerat. I våra grannländer, som också drabbats av PAR:s licenskrav, har man valt lite olika vägar.

I Norge är man på väg att fasa ut MMSE och ersätta det med MoCa, ett test som redan används i Sverige men som är mer omfattande än MMSE och även kräver licensavgift. Danmark har istället ersatt MMSE med Basic, ett test som utvecklats inom landet.

Svenskt Demenscentrum för disussioner med bland annat Svensk förening för kognitiv medicin och våra systercentrum i Danmark och Norge om hur vi kan gå vidare. I början av 2022 kommer vi att arrangera en hearing med andra inbjudna experter.

Publicerad: 2021-11-30, Uppdaterad: 2021-12-01

Motiveringen till prisvinnarna lyder: "Genom stort engagemang och god samverkan har ett multiprofessionellt team skapats. Teamets mål är att skapa den bästa kommunen att leva i för personer med demenssjukdom och deras anhöriga".

I demensteamet ingår undersköterskor, arbetsterapeut, fysioterapeut, anhörigkonsulent och enhetschef. Samtliga har engagemanget i teamet som en del av sitt ordinarie arbete. Målgruppen är både hemmaboende och personer i särskilt boende.

– Detta är fantastiskt roligt, att demensteamet utsetts till Årets team och satt södra Ölands demensvård på den nationella kartan. Med ett stort engagemang och brukarens fokus gör teamet väsentlig skillnad i vardagen för den demenssjuke och dess anhöriga. Vi är glada och stolta och kommer att fira utmärkelsen med teamet inom kort, säger Ann-Katrin Ståhl, socialchef i Mörbylånga kommun i ett pressmeddelande.

Demensteamet har spelat en central roll i ett nyligen avslutat samverkansprojekt där Mörbylånga ingått med fyra andra kommmuner. Det har handlat om att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån den modell som Socialstyrelsen publicerade 2019.

Läs mer om projektet Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom

Lyssna på inslaget om Mörbylångs demenstem av P4 Kalmar nedan.

 

Publicerad: 2021-11-12, Uppdaterad: 2022-09-05

Ta del av Stockholms Demensdag 2021

Inspelning

Stockholms Demensdag 2021, YouTube (nytt fönster)

Föreläsningar

Hälsoeffekter av covid-19 bland äldre – bortom kronologisk ålder
Laura Fratiglioni, professor, Karolinska Institutet, laura.fratiglioni@ki.se

Nationella riktlinjer för utredning av frontotemporal sjukdom
Alexander F Santillo, docent, Lunds universitet, alexander.frizell_santillo@med.lu.se

En droppe blod för tidig och säker diagnostik
Henrik Zetterberg, professor, Sahlgrenska sjukhuset, henrik.zetterberg@clinchem.gu.se

Ett vårdförlopp för bättre utredningar i hela landet
Anne Ekdahl, Geriatriker och överläkare, Helsingborgs lasarett, anneekdahl@gmail.com

Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom
Annicka Pantzar, MAS, och Nina Nisser, utvecklingsledare, Ekerö kommun, Annicka.Pantzar@ekero.se

Länkar

 

 

De fem kommunerna är Ekerö, Falun, Göteborgs stad, Mörbylånga och Umeå. Samtliga ingick i ett samverkansprojekt under ledning av Svenskt Demenscentrum och finansierat av statliga stimulansmedel.

Fria händer

Syftet var att vidareutveckla ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom utifrån Socialstyrelsens modell. Det handlar om att ge hälso- och sjukvård och socialtjänst stöd för att förbättra samverkan och utveckla ett systematiskt arbetssätt kring personer med demensjukdom.

– De deltagande kommunerna har haft fria händer att lägga upp sitt arbete, allt utifrån de lokala förutsättningarna, säger Christina Nemell vid Svenskt Demenscentrum som följt kommunernas arbete.

Kommunerna har kartlagt sin verksamhet och identifierat såväl framgångsfak- torer som eftersatta områden. De har även genomfört förbättringsåtgärder och skapat strukturer och nya vägar för samverkan, både inom kommunen och med regionen.

Spännande process

– Det har varit en spännande process att följa och jag tror många andra kommuner som arbetar med att utveckla ett insatsförlopp vid demenssjukom har lärdomar att hämta från detta projekt, säger Christina Nemell som författat Svenskt Demenscentrums slutrapport som även fungerar som en inspirationsskrift.

Skriften Samverkan för ett standardiserat insatsförlopp vid demenssjukdom kan laddas ned som pdf eller beställas från vår webbshop (nytt fönster).

Publicerad: 2021-11-10, Uppdaterad: 2022-04-21

Socialstyrelsen har tagit fram en vägledning för en god munhälsa hos personer med demenssjukdom. Den riktar sig till chefer, verksamhetsutvecklare och personal inom socialtjänst, tandvård och hälso- och sjukvård. På ett pedagogiskt sätt beskrivs hur munhälsan behöver uppmärksammas under hela demenssjukdomens förlopp. Med regelbundna uppföljningar och rätt insatser går det att bibehålla en god munhälsa.

Publicerad: 2021-10-27, Uppdaterad: 2021-10-27