Nytt om forskning

16 jun 2010

Amerikanska riktlinjer ger inget stöd för livsstilsråd 

 FORSKNING

Livsstilsråd om Alzheimers sjukdom vilar på en bräcklig vetenskaplig grund. Bevisen är idag otillräckliga för att hävda att t ex medelhavskost och fysisk aktivitet kan förebygga demens. Den slutsatsen drar National Institute of Health efter att ha granskat forskningen på området.

National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.

Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.

NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.

NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.

Magnus Westlander

National Institute of Health (NIH) är en federal forskningsmyndighet som sorterar under departementet för hälsa och omsorg i USA. År 2009 tillsatte NIH en oberoende forskargrupp för att granska 165 vetenskapliga artiklar om risk- och friskfaktorer för Alzheimers sjukdom. Artiklarna var publicerade mellan åren 1984 – 2009 och syftet var bl a att utifrån tillgänglig forskning erbjuda läkare tydligare riktlinjer i deras arbete.

Forskningsgenomgången har nu publicerats i Annals of Internal Medicine och slutsatserna ligger till grund för de riktlinjer (NIH consensus and state-of-the-science statements) som NIH nyligen gett ut. Dessa ger inget stöd för att läkare bör ge särskilda råd om kost och livsstil till patienter för att förebygga Alzheimers sjukdom och försämring av kognitiva förmågor.

NIH konstaterar att pågående forskning om bl a omega-3, fysisk aktivitet och social stimulans kan ge nya insikter om hur Alzheimers sjukdom kan förebyggas eller uppskjutas. Men i dagsläget anser myndigheten att det vetenskapliga stödet för sådana "friskfaktorer" är otillräckligt.

NIH:s bedömning skiljer sig från den som Socialstyrelsen gör i Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom som utkom i mitten av maj. En av rekommendationerna rör arbetet med att förebygga demenssjukdom och får prioritetsgrad 3 (1 är högst, 10 lägst). Den säger att hälso- och sjukvården och socialtjänsten bör uppmärksamma att fysisk aktivitet och mentalt och socialt stimulerande aktiviteter kan minska risken för demenssjukdom.

Magnus Westlander

14 jun 2010

Hjärtsjukdom kan förstärka alzheimersymtom 

 FORSKNING

Glömska och andra kognitiva svårigheter vid Alzheimers sjukdom kan förvärras ytterligare av hjärt-kärlsjukdom. Det visar en färsk svensk studie från Aging Research Center, Karolinska Institutet.

Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.

Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.

Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.

bild på Erika Jonsson Laukka– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.

De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders. 

Magnus Westlander

Studien, som bygger på data från Kungsholmsprojektet, har följt drygt 920 äldre personer under en treårsperiod. Ingen av dem hade demenssjukdom vid första undersökningstillfället. Tre år senare hade närmare 140 deltagare utvecklat Alzheimers sjukdom med typiska kognitiva svårigheter som glömska och problem att orientera sig.

Inom alzheimergruppen utmärkte sig de med hjärt-kärlsjukdom. Gruppen uppvisade sämre resultat än övriga på MMT – ett enkelt kognitivt test – vid båda undersökningstillfällena: 0,5 poäng lägre (ej statistiskt säkerställt) tre år innan diagnosen hade ställts, 2 poäng lägre vid diagnostillfället.

Det finns starka vetenskapliga belägg för att vaskulära faktorer, t ex förhöjt blodtryck i medelåldern, ökar risken att utveckla demens senare i livet.

bild på Erika Jonsson Laukka– Vår studie, som ligger i linje med en rad internationella på området, visar även på nya ingångar till att behandla Alzheimers sjukdom. Resultatet tyder på att man genom blodtryckskontroll och annan behandling som förebygger hjärt-kärlsjukdom inte bara kan fördröja insjuknandet utan också minska de kognitiva svårigheterna hos de som utvecklar sjukdomen, säger en av artikelförfattarna Erika Jonsson Laukka, med dr och post doc, på Aging Research Center.

De båda övriga artikelförfattarna är professorerna Laura Fratiglioni och Lars Bäckman. Studien är publicerad i senaste numret av Dementia and Geriatric Cognitive Disorders. 

Magnus Westlander

25 maj 2010

Ny koppling mellan Downs syndrom och alzheimer 

 FORSKNING

Samma ämne som lagras i en alzheimersjuk hjärna framkallar ögonskador vid Downs syndrom. Upptäckten har gjorts av forskare vid Boston University och kan vara en ny framkomlig väg för att utveckla tester för tidig diagnos.

bild på ögaDet är känt att personer med Downs syndrom ofta utvecklar Alzheimers sjukdom. Hos personer yngre än 50 år är denna form av utvecklingsstörning den vanligaste orsaken till demens. Nu har forskare funnit att proteinet betaamyloid lagras i ögonen och orsakar de sjukliga ögonförändringar (katarakt) som är vanligt förekommande vid Downs syndrom.

Genom en särskild "scanner" som kan avläsa mängden betaamyloid i ögonlinsen har forskarna kunnat se att ämnet börjar lagras redan i unga år hos personer med Downs syndrom. Samma protein är i högsta grad också inblandat i Alzheimers sjukdom då betaamyloidens onormalt höga produktion lagras i hjärnan. Forskarna bakom studien hoppas därför att upptäckten kan leda till nya metoder – ögontest – för att ställa tidig diagnos av Alzheimers sjukdom.

Studien är publicerad i majnumret av PLoS One » (nytt fönster)

Magnus Westlander

bild på ögaDet är känt att personer med Downs syndrom ofta utvecklar Alzheimers sjukdom. Hos personer yngre än 50 år är denna form av utvecklingsstörning den vanligaste orsaken till demens. Nu har forskare funnit att proteinet betaamyloid lagras i ögonen och orsakar de sjukliga ögonförändringar (katarakt) som är vanligt förekommande vid Downs syndrom.

Genom en särskild "scanner" som kan avläsa mängden betaamyloid i ögonlinsen har forskarna kunnat se att ämnet börjar lagras redan i unga år hos personer med Downs syndrom. Samma protein är i högsta grad också inblandat i Alzheimers sjukdom då betaamyloidens onormalt höga produktion lagras i hjärnan. Forskarna bakom studien hoppas därför att upptäckten kan leda till nya metoder – ögontest – för att ställa tidig diagnos av Alzheimers sjukdom.

Studien är publicerad i majnumret av PLoS One » (nytt fönster)

Magnus Westlander

06 apr 2010

Användbart instrument vid rehabilitering 

 FORSKNING

En ny avhandling från Umeå universitet har undersökt instrumentet A-ONE. Isländskan Gudrún Árnadóttir visar att det kan användas till att mäta förändringar efter rehabilitering.

A-ONE står för ADL-focused Occupation-based Neurobehavioral Evaluation och är ett instrument som används av arbetsterapeuter vid stroke och demens. Frågor som arbetsterapeuter vill ha svar på är varför personer behöver hjälp för att klara dagliga uppgifter, t ex att få in armen i en jacka, vad som kan göras åt det och om den insatta åtgärden förbättrade förmågan?

I avhandlingen undersöks möjligheten att omvandla de rangordnade skalorna i A-ONE till intervallskalor med hjälp av moderna testteorimetoder (Rasch-analys), något som visar sig vara möjligt. Det innebär att A-ONE kan användas inte bara för att beskriva förändring utan även för att mäta förändring, vilket är ett behov som blir allt viktigare inom hälso- och sjukvården, menar Gudrún Árnadóttir.

Avhandlingen har lagts fram vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi vid Umeå universitet. Den är baserad på data från personer som drabbats av stroke eller demens och som lagts in för behandling på rehabiliteringsavdelningar och geriatriska avdelningar vid Landspítali University Hospital på Island.

Magnus Westlander

A-ONE står för ADL-focused Occupation-based Neurobehavioral Evaluation och är ett instrument som används av arbetsterapeuter vid stroke och demens. Frågor som arbetsterapeuter vill ha svar på är varför personer behöver hjälp för att klara dagliga uppgifter, t ex att få in armen i en jacka, vad som kan göras åt det och om den insatta åtgärden förbättrade förmågan?

I avhandlingen undersöks möjligheten att omvandla de rangordnade skalorna i A-ONE till intervallskalor med hjälp av moderna testteorimetoder (Rasch-analys), något som visar sig vara möjligt. Det innebär att A-ONE kan användas inte bara för att beskriva förändring utan även för att mäta förändring, vilket är ett behov som blir allt viktigare inom hälso- och sjukvården, menar Gudrún Árnadóttir.

Avhandlingen har lagts fram vid Institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, arbetsterapi vid Umeå universitet. Den är baserad på data från personer som drabbats av stroke eller demens och som lagts in för behandling på rehabiliteringsavdelningar och geriatriska avdelningar vid Landspítali University Hospital på Island.

Magnus Westlander

 

Gudrún Árnadóttír
Gudrún Árnadóttir

 

Till avhandlingen » (nytt fönster)

30 mar 2010

Demensforskningen behöver nya etiska riktlinjer 

 FORSKNING

Demensforskningen står inför många etiska dilemman. I en vetenskaplig artikel pekar docent Stefan Eriksson på en rad svagheter i de etiska riktlinjer som idag reglerar området.

Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs. Deras deltagande kan ge värdefull kunskap som på sikt kan leda till nya behandlingar. Problemet är att dessa grupper saknar förmåga att ge sitt informerade samtycke. Därför finns etiska riktlinjer som är till för att skydda deras intressen, men de är ibland missriktade i sin välvilja, menar Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet.

– Ibland förleds vi att tro att de här riktlinjerna säger att forskning på grupper som inte kan bestämma själva bara är tillåtet i undantagsfall, men det stämmer inte, säger han i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I en artikel i tidskriften Bioethics diskuterar Stefan Eriksson problem och möjligheter att inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga i forskningen. Ofta är det idag godtyckligt vad som anses tillåtet, menar han. Önskemål som en person uttryckt före sjukdomen har i princip ingen vikt i de här situationerna.

Stefan Eriksson pekar också på att vissa etiska antaganden saknar mening för dessa grupper. Han nämner bland annat riktlinjernas uttryck om forskning som har ”väldigt liten påverkan” och en ”rutinmässig undersökning”. Dessa uttryck är svåra att översätta eftersom personer med demenssjukdom ofta reagerar olika och helt annorlunda än personer utan kognitiva problem.

Istället för att försöka översätta normen till de som faller utanför vill Stefan Eriksson fokusera på de verkliga problemen. Han efterlyser nya etikriktlinjer som bland annat ger en bättre övervakning av forskningen och som gör att kompensation för eventuella skador ska kunna utkrävas.

– Men vi behöver också fundera på flera frågor, till exempel hur vi kan använda ställföreträdare för att fatta beslut för de här personerna och hitta sätt att uppskatta en patients autonomi. Det är viktigt att diskussionen om de här frågorna fortsätter och att det forskas mer på etiken kring detta, säger Stefan Eriksson.

Magnus Westlander

Forskning på personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga behövs. Deras deltagande kan ge värdefull kunskap som på sikt kan leda till nya behandlingar. Problemet är att dessa grupper saknar förmåga att ge sitt informerade samtycke. Därför finns etiska riktlinjer som är till för att skydda deras intressen, men de är ibland missriktade i sin välvilja, menar Stefan Eriksson, docent i forskningsetik vid Centrum för forsknings- och bioetik (CRB) vid Uppsala universitet.

– Ibland förleds vi att tro att de här riktlinjerna säger att forskning på grupper som inte kan bestämma själva bara är tillåtet i undantagsfall, men det stämmer inte, säger han i ett pressmeddelande från Uppsala universitet.

I en artikel i tidskriften Bioethics diskuterar Stefan Eriksson problem och möjligheter att inkludera personer med nedsatt beslutsförmåga i forskningen. Ofta är det idag godtyckligt vad som anses tillåtet, menar han. Önskemål som en person uttryckt före sjukdomen har i princip ingen vikt i de här situationerna.

Stefan Eriksson pekar också på att vissa etiska antaganden saknar mening för dessa grupper. Han nämner bland annat riktlinjernas uttryck om forskning som har ”väldigt liten påverkan” och en ”rutinmässig undersökning”. Dessa uttryck är svåra att översätta eftersom personer med demenssjukdom ofta reagerar olika och helt annorlunda än personer utan kognitiva problem.

Istället för att försöka översätta normen till de som faller utanför vill Stefan Eriksson fokusera på de verkliga problemen. Han efterlyser nya etikriktlinjer som bland annat ger en bättre övervakning av forskningen och som gör att kompensation för eventuella skador ska kunna utkrävas.

– Men vi behöver också fundera på flera frågor, till exempel hur vi kan använda ställföreträdare för att fatta beslut för de här personerna och hitta sätt att uppskatta en patients autonomi. Det är viktigt att diskussionen om de här frågorna fortsätter och att det forskas mer på etiken kring detta, säger Stefan Eriksson.

Magnus Westlander

 

Till artikel i Bioethics » (nytt fönster)

23 mar 2010

Vanligare med begränsningsåtgärder på äldreboenden 

 FORSKNING

Andelen äldre som är föremål för fysiska begränsningsgåtgärder ökar på äldreboenden i Västerbotten. Användningen kan minska genom utbildning av vårdpersonal. Det visar en färsk avhandling från Umeå universitet.

Avhandlingen är skriven av Tony Pellfolk och lades fram den 19 mars och undersöker förekomsten av fysiska begränsningsåtgärder över tid. Syfet med avhandlingen var även att identifiera riskfaktorer för fall bland personer med demenssjukdom och att utvärdera effekten av ett kompetensutvecklings-program för personal med fokus på kunskap, attityder och arbetsmiljö samt på användningen av fysiska begränsningsåtgärder i vård och omsorg av äldre personer med demenssjukdom.

Avhandlingsarbetet bygger på studier utförda bland äldre boende på institution i Västerbotten. Den visar att fysiska begränsningsåtgärder och fall fortfarande är vanligt förekommande, speciellt bland äldre med demenssjukdom. Resultaten visar att andelen personer inom särskilda boenden för äldre som är föremål för fysiska begränsningsåtgärder har ökat mellan år 2000 och 2007. Den vanligaste orsaken till att begränsningsåtgärder sätts in är att hindra personen från att falla eller glida ur en stol.

Avhandlingen visar alltså att fysiska begränsningsåtgärder och fall fortfarande är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre, och att det även har skett en förändring i användningen av fysiska begränsningsåtgärder som inte helt beror på en förändring av dem som man vårdar. Det är dock möjligt att påverka användningen av begränsningsåtgärder genom att utbilda personalen om demens vård, hur man kan undvika fall och om alternativ till fysiska begränsningsåtgärder i vården av äldre.

Utbildningsprogrammet visade även ha en positiv effekt på personalens upplevda arbetsmiljö genom att de exempelvis upplevde en minskad samvetsstress och och att socialt stöd ökade. Fall bland äldre personer med demenssjukdom förutsätter en viss motorisk förmåga, så som att kunna resa sig upp ur en stol. För att förebygga fall bland personer med demenssjukdom är det viktigt att utreda orsaken till och förebygga såväl oro, ångest som förvirring.

Gunilla Nordberg

 

Avhandlingen är skriven av Tony Pellfolk och lades fram den 19 mars och undersöker förekomsten av fysiska begränsningsåtgärder över tid. Syfet med avhandlingen var även att identifiera riskfaktorer för fall bland personer med demenssjukdom och att utvärdera effekten av ett kompetensutvecklings-program för personal med fokus på kunskap, attityder och arbetsmiljö samt på användningen av fysiska begränsningsåtgärder i vård och omsorg av äldre personer med demenssjukdom.

Avhandlingsarbetet bygger på studier utförda bland äldre boende på institution i Västerbotten. Den visar att fysiska begränsningsåtgärder och fall fortfarande är vanligt förekommande, speciellt bland äldre med demenssjukdom. Resultaten visar att andelen personer inom särskilda boenden för äldre som är föremål för fysiska begränsningsåtgärder har ökat mellan år 2000 och 2007. Den vanligaste orsaken till att begränsningsåtgärder sätts in är att hindra personen från att falla eller glida ur en stol.

Avhandlingen visar alltså att fysiska begränsningsåtgärder och fall fortfarande är vanligt förekommande inom särskilda boenden för äldre, och att det även har skett en förändring i användningen av fysiska begränsningsåtgärder som inte helt beror på en förändring av dem som man vårdar. Det är dock möjligt att påverka användningen av begränsningsåtgärder genom att utbilda personalen om demens vård, hur man kan undvika fall och om alternativ till fysiska begränsningsåtgärder i vården av äldre.

Utbildningsprogrammet visade även ha en positiv effekt på personalens upplevda arbetsmiljö genom att de exempelvis upplevde en minskad samvetsstress och och att socialt stöd ökade. Fall bland äldre personer med demenssjukdom förutsätter en viss motorisk förmåga, så som att kunna resa sig upp ur en stol. För att förebygga fall bland personer med demenssjukdom är det viktigt att utreda orsaken till och förebygga såväl oro, ångest som förvirring.

Gunilla Nordberg

 

18 mar 2010

Forskarpris till professor Laura Fratiglioni 

 FORSKNING

Professor Laura Fratiglioni har tilldelats Silviahemmets Forsknings- och Utbildningsstipendium 2010. Priset delades ut av Drottningen under Silviahemmets Stora Inspirationsdag i Stockholm den 16 mars.

bild från  prisutdelning
Fr v Laura Fratiglioni, Drottning Silvia och Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef vid Silviahemmet.

Laura Fratiglioni är professor vid Karolinska Institutet och leder den epidemiologiska forskningen vid Aging Research Center (ARC) i Stockholm. I höstas tilldelades hon Folksams pris för epidemiologisk forskning. Silviahemmets stipendium, som är på 50 000 kronor, får hon för "sina banbrytande forskningsinsatser inom demensområdet".

"Hon är av de främsta experterna i världen när det handlar om livsstilssamband gällande både friskfaktorer och riskfaktorer för utveckling av demenssjukdom", skriver juryn i sin motivering och fortsätter: "Professor Laura Fratiglioni har genom sin forskning bidragit till att belysa och öka förståelsen för tidigare okända faktorer som har betydelse för utveckling av demenssjukdom. Med denna kunskap kan viktigt förebyggande hälsoarbete initieras och bedrivas".

Drygt 250 personer var närvarande under prisceremonin då Laura Fratiglioni tog emot blommor och diplom från Drottning Silvia. Även medlemmarna i Bromma demensteam fick ta emot ett fint pris ur Drottningens hand: Bästa demensteam inom hemtjänsten 2009

bild på Bromma demensteam
Bromma demensteam vid prisutdelningen på Hotell Hilton.

 Foto: Tomas Södergren

bild från  prisutdelning
Fr v Laura Fratiglioni, Drottning Silvia och Wilhelmina Hoffman, verksamhetschef vid Silviahemmet.

Laura Fratiglioni är professor vid Karolinska Institutet och leder den epidemiologiska forskningen vid Aging Research Center (ARC) i Stockholm. I höstas tilldelades hon Folksams pris för epidemiologisk forskning. Silviahemmets stipendium, som är på 50 000 kronor, får hon för "sina banbrytande forskningsinsatser inom demensområdet".

"Hon är av de främsta experterna i världen när det handlar om livsstilssamband gällande både friskfaktorer och riskfaktorer för utveckling av demenssjukdom", skriver juryn i sin motivering och fortsätter: "Professor Laura Fratiglioni har genom sin forskning bidragit till att belysa och öka förståelsen för tidigare okända faktorer som har betydelse för utveckling av demenssjukdom. Med denna kunskap kan viktigt förebyggande hälsoarbete initieras och bedrivas".

Drygt 250 personer var närvarande under prisceremonin då Laura Fratiglioni tog emot blommor och diplom från Drottning Silvia. Även medlemmarna i Bromma demensteam fick ta emot ett fint pris ur Drottningens hand: Bästa demensteam inom hemtjänsten 2009

bild på Bromma demensteam
Bromma demensteam vid prisutdelningen på Hotell Hilton.

 Foto: Tomas Södergren

09 mar 2010

Bildbevis på att vaccin hämmar plack 

 FORSKNING

För första gången har en kamera följt hur de sjuka placken i hjärnan vid Alzheimers sjukdom påverkas under ett vaccintest. Resultatet redovisas i en artikel i Lancet Neurology.

Vaccination, eller immunterapi, är för närvarande det hetaste spåret inom alzheimerforskningen. Flera olika vaccinationstudier pågår med samma mål: att få kroppens immunförsvar att bilda antikroppar mot ämnet betaamyloid som klumpar ihop sig till plack i den alzheimersjukes hjärna. Genom att förhindra att placken bildas och sprids ska Alzheimers sjukdom stoppas, det är forskarnas arbetshypotes.

Genom avbildningar av hjärnan kan man nu se att det åtminstone går att stoppa placken. I en pilotstudie har substansen bapineuzumab testats på 19 personer med mild till medelsvår demens. Med hjälp av en s k PET-kamera har forskarna följt vaccinets effekter på hjärnan över tiden. Avbildningar med kameran har gjorts efter 20, 45 och 78 veckors medicinering. Dessa har jämförts med PET-bilder från en kontrollgrupp med alzheimersjuka som inte fått vaccinet.

Resultatet visar att den testade substansen minskade mängden betaamyloid i hjärnans samtliga sex regioner. Under 78 veckor sjönk halterna av betaamyloid med i genomsnitt 8,5 procent. I kontrollgruppen registrerades istället en ökning med i genomsnitt 16,5 procent under samma tidsperiod.

Den prövade substansen hade bevisligen önskade effekter men ännu återstår det viktigaste. Fortfarande saknas studier som visar att en minskning av betaamyloid i hjärnan åtföljs av förbättrad mental förmåga hos de drabbade. Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, tycker ändå att pilotstudien i Lancet Neurology är viktig. Den visar hur ny teknik, i form av PET-kamera, kan användas i läkemedelsprövningar.

I ett projekt vid Uppsala universitet kommer forskare, i samarbete med GE Healthcare och BioArctic Neuroscience, att utveckla en ny s k PET-ligand som ska ge bättre möjligheter att studera Alzheimers sjukdom i hjärnan.

– Idag kan vi inte ta bilder av det viktiga förstadiet till plack, alltså protofibrillerna. Målet med projektet är därför att ta fram en ligand som binder vid dem. Det skulle vara en revolution för alzheimerforskningen, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

Vaccination, eller immunterapi, är för närvarande det hetaste spåret inom alzheimerforskningen. Flera olika vaccinationstudier pågår med samma mål: att få kroppens immunförsvar att bilda antikroppar mot ämnet betaamyloid som klumpar ihop sig till plack i den alzheimersjukes hjärna. Genom att förhindra att placken bildas och sprids ska Alzheimers sjukdom stoppas, det är forskarnas arbetshypotes.

Genom avbildningar av hjärnan kan man nu se att det åtminstone går att stoppa placken. I en pilotstudie har substansen bapineuzumab testats på 19 personer med mild till medelsvår demens. Med hjälp av en s k PET-kamera har forskarna följt vaccinets effekter på hjärnan över tiden. Avbildningar med kameran har gjorts efter 20, 45 och 78 veckors medicinering. Dessa har jämförts med PET-bilder från en kontrollgrupp med alzheimersjuka som inte fått vaccinet.

Resultatet visar att den testade substansen minskade mängden betaamyloid i hjärnans samtliga sex regioner. Under 78 veckor sjönk halterna av betaamyloid med i genomsnitt 8,5 procent. I kontrollgruppen registrerades istället en ökning med i genomsnitt 16,5 procent under samma tidsperiod.

Den prövade substansen hade bevisligen önskade effekter men ännu återstår det viktigaste. Fortfarande saknas studier som visar att en minskning av betaamyloid i hjärnan åtföljs av förbättrad mental förmåga hos de drabbade. Lars Lannfelt, professor i geriatrik vid Uppsala universitet, tycker ändå att pilotstudien i Lancet Neurology är viktig. Den visar hur ny teknik, i form av PET-kamera, kan användas i läkemedelsprövningar.

I ett projekt vid Uppsala universitet kommer forskare, i samarbete med GE Healthcare och BioArctic Neuroscience, att utveckla en ny s k PET-ligand som ska ge bättre möjligheter att studera Alzheimers sjukdom i hjärnan.

– Idag kan vi inte ta bilder av det viktiga förstadiet till plack, alltså protofibrillerna. Målet med projektet är därför att ta fram en ligand som binder vid dem. Det skulle vara en revolution för alzheimerforskningen, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

 

Till studien i Lancet Neurology » (nytt fönster)

 

Bild tagen med PET-kamera

De rödgula partierna visar höga koncentrationer av ämnet betaamyloid i en alzheimersjuk hjärna.

 

Källa: Professor Agneta Nordberg, KI, sektionen för Alzheimer Neurobiologi.

 

Fler bilder med PET-kamera »

22 feb 2010

Kamera användbar vid alzheimer 

 FORSKNING

PET är en förkortning för positronemissionstomografi och en teknik för att avbilda hjärnan. Den är användbar vid alzheimer och har en stor utvecklinspotential. Det framgår av en vetenskaplig artikel från Swedish Brain Power.

bild med PET-kamera
Bild av två hjärnor tagen med PET-kamera.

Forskarna bakom artikeln har gått i genom närmare 130 vetenskapliga studier av PET-användning vid Alzheimers sjukdom. Deras slutsats är att metoden kan användas för att studera energiomsättningen i hjärnan, olika signalsubstanser, inflammatoriska processer och den onormala ansamling av proteinplack som är typisk vid Alzheimers sjukdom.

PET-tekniken kan bidra till ökad kunskap om sjukdomen men även till tidig diagnos anser forskarna. Förändringar i hjärnan kan nämligen upptäckas långt innan personen får några märkbara symptom.

Artikeln är publicerad i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Neurology.

bild med PET-kamera
Bild av två hjärnor tagen med PET-kamera.

Forskarna bakom artikeln har gått i genom närmare 130 vetenskapliga studier av PET-användning vid Alzheimers sjukdom. Deras slutsats är att metoden kan användas för att studera energiomsättningen i hjärnan, olika signalsubstanser, inflammatoriska processer och den onormala ansamling av proteinplack som är typisk vid Alzheimers sjukdom.

PET-tekniken kan bidra till ökad kunskap om sjukdomen men även till tidig diagnos anser forskarna. Förändringar i hjärnan kan nämligen upptäckas långt innan personen får några märkbara symptom.

Artikeln är publicerad i februarinumret av den vetenskapliga tidskriften Nature Reviews Neurology.

 

Till Swedish Brain Power » (nytt fönster)

Till Nature Reviews Neurology » (nytt fönster)

15 feb 2010

Umeå får pengar till alzheimerforskning 

 FORSKNING

Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet har fått 40 miljoner kronor av familjen Erling-Perssons stiftelse. Pengarna ska användas till forskning om alzheimer, parkinson och andra neurodegenerativa sjukdomar.

För dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som kan förebygga eller bota. Det behövs också snabbare, säkrare och effektivare sätt att ställa diagnos.

– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, ser det nya anslaget som oerhört betydelsefullt för Umeå universitet.

– Det innebär att vi kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga.

En del av pengarna kommer att användas till att utveckla metabola markörer, det vill säga kemiska fingeravtryck som kan avslöja mönster som är unika för en specifik sjukdom. Umeå ligger redan långt framme på detta område och blev för sju år sedan en nationell nod för utvecklingen av metabolomik.

Magnus Westlander

För dessa sjukdomar saknas idag behandlingar och läkemedel som kan förebygga eller bota. Det behövs också snabbare, säkrare och effektivare sätt att ställa diagnos.

– Idag har vi många gånger problem att sätta rätt diagnos. Vid Parkinson sjukdom finns studier som visar att var fjärde patient har fått en felaktig diagnos, de har istället någon annan form av parkinsonliknande sjukdom, berättar professor Lars Forsgren i ett pressmeddelande från Umeå universitet.

Göran Sandberg, rektor vid Umeå universitet, ser det nya anslaget som oerhört betydelsefullt för Umeå universitet.

– Det innebär att vi kan genomföra en kraftsamling kring forskning om svåra neurosjukdomar. Ambitionen är att uppnå forskningsresultat som är av direkt nytta för patienter och deras anhöriga.

En del av pengarna kommer att användas till att utveckla metabola markörer, det vill säga kemiska fingeravtryck som kan avslöja mönster som är unika för en specifik sjukdom. Umeå ligger redan långt framme på detta område och blev för sju år sedan en nationell nod för utvecklingen av metabolomik.

Magnus Westlander