Nytt om forskning

04 dec 2018

Kvaliteten på demensutredningar förbättras 

 FORSKNING

Nya data tyder på att kvaliteten på primärvårdens demensutredningar förbättras. Andelen nydiagnosticerade som genomgått en basal utredning fortsätter att öka. Det framgår av Svenska Demensregistrets (SveDem) årsrapport.

År 2017 hade drygt 74 procent av de nydiagnosticerade inom primärvården, och som registrerades i SveDem, genomgått en basal demensutredning baserad på Socialstyrelsens riktlinjer. Det är en ökning med fyra procentenheter på ett år. 2011 låg motsvarande andel på endast 46 procent.

De geografiska skillnader är fortfarande stora. Primärvården i Uppsala län genomförde basala demensutredningar i 44 procent av fallen medan Blekinge län toppar listan med 94 procent. Inom landets specialistvård (minnesmottagningar) ligger andelstalen generellt sett högre men även här finns stora skillnader mellan länen.

Mycket tyder på att noggrannare utredningar inom primärvården har gett ett bättre underlag för diagnostik. Andelen patienter som får diagnosen UNS (ospecificerad demens) har sedan 2011 minskat, från 50 till 28 procent. I stället ställs oftare specifika demensdiagnoser, till exempel Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, något som ökar möjligheterna till adekvat behandling.

Uppföljning är ett av bristområdena som pekas ut i årsrapporten. Efter att demensdiagnosen är ställd bör patienten följas upp minst en gång per år. Men SveDem visar att det görs i färre än hälften av fallen under det första året. Andra året följs 28 procent av patienterna upp.

Betonas bör att data i SveDem ska tolkas med viss försiktighet. I dag är samtliga specialistkliniker i landet anslutna men täckningsgraden i primärvården är betydligt lägre och varierar mellan olika län. Antalet primärvårdsenheter som registrerar uppgifter i SveDem ökar dock stadigt. På senare år har även särskilda boenden börjat ansluta sig i och med den SÄBO-modul som tillkommit. Målet med SveDem är att få kunskap om demensvården genom hela vårdkedjan.

Läs hela årsrapporten på SveDems webb (nytt fönster) 

År 2017 hade drygt 74 procent av de nydiagnosticerade inom primärvården, och som registrerades i SveDem, genomgått en basal demensutredning baserad på Socialstyrelsens riktlinjer. Det är en ökning med fyra procentenheter på ett år. 2011 låg motsvarande andel på endast 46 procent.

De geografiska skillnader är fortfarande stora. Primärvården i Uppsala län genomförde basala demensutredningar i 44 procent av fallen medan Blekinge län toppar listan med 94 procent. Inom landets specialistvård (minnesmottagningar) ligger andelstalen generellt sett högre men även här finns stora skillnader mellan länen.

Mycket tyder på att noggrannare utredningar inom primärvården har gett ett bättre underlag för diagnostik. Andelen patienter som får diagnosen UNS (ospecificerad demens) har sedan 2011 minskat, från 50 till 28 procent. I stället ställs oftare specifika demensdiagnoser, till exempel Alzheimers sjukdom och vaskulär demens, något som ökar möjligheterna till adekvat behandling.

Uppföljning är ett av bristområdena som pekas ut i årsrapporten. Efter att demensdiagnosen är ställd bör patienten följas upp minst en gång per år. Men SveDem visar att det görs i färre än hälften av fallen under det första året. Andra året följs 28 procent av patienterna upp.

Betonas bör att data i SveDem ska tolkas med viss försiktighet. I dag är samtliga specialistkliniker i landet anslutna men täckningsgraden i primärvården är betydligt lägre och varierar mellan olika län. Antalet primärvårdsenheter som registrerar uppgifter i SveDem ökar dock stadigt. På senare år har även särskilda boenden börjat ansluta sig i och med den SÄBO-modul som tillkommit. Målet med SveDem är att få kunskap om demensvården genom hela vårdkedjan.

Läs hela årsrapporten på SveDems webb (nytt fönster) 

13 nov 2018

Artificell intelligens kan ge snabbare diagnostik 

 FORSKNING

Artificiell intelligens (AI) är ordet på modet. Självlärande maskiner och hjälpmedel är inte längre science fiction. Nu har forskare testat AI även inom alzheimerdiagnostiken. Resultatet är lovande. 

Det är en amerikansk forskargrupp som analyserat hjärnbilder från drygt 1000 personer med misstänkt demenssjukdom med hjälp av AI. Bilderna har tagits med en så kallad PET-kamera och visar graden av ämnesomsättning i olika delar av hjärnan. Tekniken används för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede men bilderna kan vara tidskrävande att analysera.

Därför ville forskarna testa om AI kunde sköta analysen. En algoritm fick träna upp sig på 90 procent av bilderna och lära sig att identifiera tecken på Alzheimers sjukdom. Sedan prövades den på de återstående bilderna med mycket gott resultat. Algoritmen fick även testa att analysera 40 hjärnbilder på personer som inte hade deltagit i studien. Den lyckades pricka in samtliga som uppvisade tidiga tecken på demenssjukdom.

Forskarna hoppas att AI kan bli ett värdefullt komplement i alzheimerdiagnostiken men betonar att deras studie baseras på ett relativt material och behöver valideras i större studier. 

Läs mer i Science Daily (nytt fönster)

Läs mer om PET-teknik under Fakta om demens

Det är en amerikansk forskargrupp som analyserat hjärnbilder från drygt 1000 personer med misstänkt demenssjukdom med hjälp av AI. Bilderna har tagits med en så kallad PET-kamera och visar graden av ämnesomsättning i olika delar av hjärnan. Tekniken används för att upptäcka Alzheimers sjukdom i ett tidigt skede men bilderna kan vara tidskrävande att analysera.

Därför ville forskarna testa om AI kunde sköta analysen. En algoritm fick träna upp sig på 90 procent av bilderna och lära sig att identifiera tecken på Alzheimers sjukdom. Sedan prövades den på de återstående bilderna med mycket gott resultat. Algoritmen fick även testa att analysera 40 hjärnbilder på personer som inte hade deltagit i studien. Den lyckades pricka in samtliga som uppvisade tidiga tecken på demenssjukdom.

Forskarna hoppas att AI kan bli ett värdefullt komplement i alzheimerdiagnostiken men betonar att deras studie baseras på ett relativt material och behöver valideras i större studier. 

Läs mer i Science Daily (nytt fönster)

Läs mer om PET-teknik under Fakta om demens

01 nov 2018

Läkemedel kan skjuta upp flytt hemifrån 

 FORSKNING

Läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan fördröja flytt till särskilt boende med upp till 8 månader, om personerna svarar positivt på behandlingen. Det visar en ny studie från Skånes universitetssjukhus.

I studien deltog 881 patienter med Alzheimers sjukdom från Swedish Alzheimer Treatment Study, en nationell studie som pågick 1997–2011. Patienterna hade mild till måttlig demens och behandlades med kolinesterashämmare, symptomlindrande läkemedel mot alzheimer. Hur de svarade på läkemedelsbehandlingen visade sig påverka hur länge de bodde kvar hemma.

Patienter som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade en mer än fördubblad risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förblev oförändrade eller förbättrades i sin sjukdom. Patientgruppen som fick förbättrad tankeförmåga av behandlingen flyttade 3 månader senare till särskilt boende än genomsnittet. För de som även fick en positiv effekt på tre andra förmågor som undersöktes – global förmåga samt instrumentell och basal ADL – fördröjdes flytten med 8 månader, jämfört med genomsnittet.

bild på Carina WattmoResultaten visade också att patienternas övriga sjukdomar inte hade något samband med hur de svarade på läkemedelsbehandlingen mot alzheimer eller risken för placering på särskilt boende.

– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Carina Wattmo, med dr vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien, till Neurologi i Sverige.

Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Current Alzheimer Research.

Länk till artikeln i Current Alzheimer Research (nytt fönster)

Länk till artikeln i Neurologi i Sverige (nytt fönster) 

 

I studien deltog 881 patienter med Alzheimers sjukdom från Swedish Alzheimer Treatment Study, en nationell studie som pågick 1997–2011. Patienterna hade mild till måttlig demens och behandlades med kolinesterashämmare, symptomlindrande läkemedel mot alzheimer. Hur de svarade på läkemedelsbehandlingen visade sig påverka hur länge de bodde kvar hemma.

Patienter som försämrades mer allmänt eller i grundläggande dagliga funktioner efter 6 månaders behandling hade en mer än fördubblad risk att placeras på särskilt boende, jämfört med de som förblev oförändrade eller förbättrades i sin sjukdom. Patientgruppen som fick förbättrad tankeförmåga av behandlingen flyttade 3 månader senare till särskilt boende än genomsnittet. För de som även fick en positiv effekt på tre andra förmågor som undersöktes – global förmåga samt instrumentell och basal ADL – fördröjdes flytten med 8 månader, jämfört med genomsnittet.

bild på Carina WattmoResultaten visade också att patienternas övriga sjukdomar inte hade något samband med hur de svarade på läkemedelsbehandlingen mot alzheimer eller risken för placering på särskilt boende.

– Detta tyder på att det huvudsakligen är följderna av själva demenssjukdomen som påskyndar placeringen på särskilt boende hos alzheimerpatienter. Fyndet uppmärksammar vikten av att ge alla patienter, oavsett andra samtidiga sjukdomar, en möjlighet till behandling mot Alzheimers sjukdom, säger Carina Wattmo, med dr vid Lunds universitet och en forskarna bakom studien, till Neurologi i Sverige.

Studien har publicerats i den medicinska tidskriften Current Alzheimer Research.

Länk till artikeln i Current Alzheimer Research (nytt fönster)

Länk till artikeln i Neurologi i Sverige (nytt fönster) 

 

22 okt 2018

Stora silvermedaljen till meriterad äldreforskare 

 FORSKNING

...

bild på Laura FratiglioniProfessor Laura Fratiglioni får Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2018. Hon tilldelas utmärkelsen för "sina enastående bidrag rörande vetenskap, doktorandutbildning och ledarskap samt innovation vid Karolinska Institutet".

Laura Fratiglioni tillhör de internationellt ledande forskarna inom åldrandets epidemiologi. Hon är också en ofta efterfrågad expert inom frågor som rör både de friska och de sjuka åldrandet. En stor del av hennes yrkesliv har kretsat kring att identifiera både risk- och friskfaktorer för demenssjukdom, bland annat som forskningsledare för befolkningsstudien SNAC-K som följer och undersöker äldre personer bosatta i stadsdelen Kungsholmen.

Foto: Tom Bellander

Läs pressmeddelande från KI (nytt fönster)

Läs en tidigare intervju med L Fratiglioni under Forskning 

bild på Laura FratiglioniProfessor Laura Fratiglioni får Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2018. Hon tilldelas utmärkelsen för "sina enastående bidrag rörande vetenskap, doktorandutbildning och ledarskap samt innovation vid Karolinska Institutet".

Laura Fratiglioni tillhör de internationellt ledande forskarna inom åldrandets epidemiologi. Hon är också en ofta efterfrågad expert inom frågor som rör både de friska och de sjuka åldrandet. En stor del av hennes yrkesliv har kretsat kring att identifiera både risk- och friskfaktorer för demenssjukdom, bland annat som forskningsledare för befolkningsstudien SNAC-K som följer och undersöker äldre personer bosatta i stadsdelen Kungsholmen.

Foto: Tom Bellander

Läs pressmeddelande från KI (nytt fönster)

Läs en tidigare intervju med L Fratiglioni under Forskning 

11 okt 2018

Behandling av hjärtrubbningar kan minska risken för demens 

 FORSKNING

Förmaksflimmer kan leda till demens men med rätt behandling minskar risken att drabbas. Det visar ny svensk forskning som ger ytterligare belägg för att det som är bra för hjärtat är bra för hjärnan. 

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)

 

 

 

 

bild på hjärtaFörmaksflimmer yttrar sig som hjärtklappning och oregelbunden puls. Diagnosen förekommer sällan före 40 år ålder för att därefter bli vanligare med åren. Bland personer som är 60–70 år beräknas närmare 5 procent vara drabbade. 

Nu har forskare från Karolinska Institutet undersökt sambandet mellan förmaksflimmer, kognitiv försämring (av till exempel tanke- och minnesförmåga) och demenssjukdom. Studien omfattar 2700 deltagare i befolkningsstudien SNAC (Swedish National Study on Aging and Care). Forskarna har följt dem och genomfört intervjuer och undersökningar under nio år. Resultaten av studien är både dåliga och goda nyheter.

Förmaksflimmer visade sig vara kopplat till en snabbare försämring av kognition (uppmätt i MMSE). Dessutom ökade denna relativt vanliga hjärtåkomma risken för demenssjukdom. Men studien visade också att behandling av förmaksflimmer hade positiva effekter.

– Vi noterade särskilt att äldre patienter med förmaksflimmer som tar blodförtunnande, det vill säga antikoagulerande medel, som förhindrar blodproppar att bildas i hjärtat och sedan transporteras till hjärnan, hade mindre sannolikhet att utveckla demens än de som inte tog blodförtunnande, säger Mozhu Ding, studiens huvudförfattare, verksam på Aging Research Center, Karolinska Institutet.

I dag anses det fastslaget att risken för demenssjukdom kan påverkas genom blodtryckskontroll i medelåldern – högt blodtryck ökar risken. Den nya studien, som publiceras i ansedda Neurology, visar att behandling av även andra åkommor kopplade till hjärtat kan bidra till att bibehålla hjärnans funktioner.

Magnus Westlander

Till abstract i Neurology (nytt fönster)

 

 

 

 

27 sep 2018

Ny metod för att upptäcka alzheimer 

 FORSKNING

En ny metod för att upptäcka Alzheimers sjukdom har prövats med goda resultat. Forskningsledaren Oskar Hansson tror att den kan bli till stor nytta, om den godkänns för klinisk användning.

Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.

Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

Oskar Hansson

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.

Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.

PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.

Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)

Till studien i JAMA (nytt fönster)

Metoden bygger på avbildning av hjärnan med så kallad PET-kamera. Det är en medicinsk bildteknik som har använts bland annat för att spåra spridningen av betaamyloid, ett protein och typiskt kännetecken för Alzheimers sjukdom. Denna gång har måltavlan varit tau, ett annat protein med kopplingar till alzheimer.

Den nya studien visar förekomsten av tau i PET-kameran genom radioaktiva markörer som söker sig till olika områden i kroppen.

Oskar Hansson

– Vi ger patienten den speciella tau-markören intravenöst. Om patienten har tau i vissa delar av hjärnan, så söker sig markören dit. Resultatet – om det finns tau eller inte – syns mycket tydligt på PET-bilderna, säger Oskar Hansson, professor i neurologi vid Lunds universitet, i en artikel i Neurologi i Sverige.

Sammantaget visar studien att tau-PET-metoden har klart större diagnostisk säkerhet än magnetkamera och färre falskt positiva utslag än beta-amyloid-PET, två metoder som i dag används på många minneskliniker.

– Har man tau i hjärnan enligt tau-PET, så är det med något enstaka undantag fråga om Alzheimers sjukdom. Har man en normal tau-PET och mild till måttlig demens, så beror minnesproblemen på andra neurologiska sjukdomar, säger Oskar Hansson som tror att metoden kan bli till stor nytta vid utredningen av patienter med minnesproblem, om den godkänns för klinisk användning.

PET-kameror är relativt dyrbara och finns inte inom primärvården där de flesta demensdiagnoser ställs. Så det är framför allt inom sjukhusens minnesklinker som den nya metoden kan komma att användas i större utsträckning.

Förutom från Lund har forskare och 700 patienter från San Francisco och Seoul, Sydkorea, varit involverade i studien. Den publiceras i den ansedda tidskriften JAMA.

Läs artikel i Neurologi i Sverige (nytt fönster)

Till studien i JAMA (nytt fönster)

24 sep 2018

Varför inget genombrott i alzheimerforskningen? 

 FORSKNING

...

Bild på omslagVarför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.

Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.

Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)

Bild på omslagVarför har vi inte sett något medicinskt genombrott i alzheimerforskningen under 20 år? Det är en av frågorna som diskuteras i World Alzheimer report 2018. Bakom den står Alzheimer´s Disease International (ADI) som konstaterar att sedan 1998 har 100 läkemedel testats mot alzheimer. Endast 4 har godkänts för användning och de är inga "magic pills". De kan lindra symptom under en begränsad tid men stoppar inte sjukdomen.

Alzheimer och andra demenssjukdomar tillhör de snabbast växande folksjukdomarna. De är den sjunde vanligaste dödsorsaken och var tredje sekund insjuknar en person i världen. Att medicinska genombrott ändå har uteblivit förklarar ADI med bland annat att det helt enkelt forskas för lite jämfört med vad som gäller för andra stora folksjukdomar. Exempelvis publiceras det tolv gånger fler vetenskapliga artiklar om cancer.

Läs World Alzheimer Report 2018 (nytt fönster)

04 sep 2018

Stroke fördubblar risken för demens 

 FORSKNING

Sedan länge vet man att det är långifrån ovanligt att utveckla demenssjukdom efter en stroke. En ny studie, publicerad i Alzheimer´s & Dementia, sätter siffror på sambandet.

bild på hjärnaRisken för demenssjukdom ökar med 70 procent för personer som har haft en stroke. För de som nyligen drabbats av en stroke handlar det om en fördubblad riskökning.

Siffrorna har tagits fram av forskare från University of Exeter Medical School. De har analyserat 48 studier med totalt 3,2 miljoner deltagare från olika delar världen.

Forskarna bakom studien konstaterar att det starka sambandet visar att förebyggande arbete mot stroke också kan förebygga demens. Båda tillhör de stora folksjukdomarna. Enlig världshälsoorgansationen WHO får årligen 15 miljoner personer en stroke. Cirka 50 miljoner är drabbade av demenssjukdom, antalet väntas fördubblas till år 2040.

Läs pressmeddelande (nytt fönster)

Till studien i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)

bild på hjärnaRisken för demenssjukdom ökar med 70 procent för personer som har haft en stroke. För de som nyligen drabbats av en stroke handlar det om en fördubblad riskökning.

Siffrorna har tagits fram av forskare från University of Exeter Medical School. De har analyserat 48 studier med totalt 3,2 miljoner deltagare från olika delar världen.

Forskarna bakom studien konstaterar att det starka sambandet visar att förebyggande arbete mot stroke också kan förebygga demens. Båda tillhör de stora folksjukdomarna. Enlig världshälsoorgansationen WHO får årligen 15 miljoner personer en stroke. Cirka 50 miljoner är drabbade av demenssjukdom, antalet väntas fördubblas till år 2040.

Läs pressmeddelande (nytt fönster)

Till studien i Alzheimer´s & Dementia (nytt fönster)

03 aug 2018

Sömnstörningar kan öka risken för demens 

 FORSKNING

Sömnens betydelse har börjat intressera demensforskningen. En ny studie vid Karolinska Institutet visar att sömnstörningar i medelålden ökar risken att utveckla demenssjukdom senare i livet.

Riskökningen var 24 procent för personer med sömnstörningar i 40- och 50-årsåldern. För tidigt uppvaknande i 60- och 70-årsåldern gav en fördubblad risk för demens senare i livet. Att även lång nattsömn (mer än 9 timmar) var kopplat till en riskökning tror forskarna bakom studien delvis kan bero på demenssjukdom i ett mycket tidigt stadium, något som brukar leda till ett ökat sömnbehov.

– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi i forskare vid Karolinska Institutet, i en artikel på webbplatsen forskning.se.

Studien som publicerats i tidskriften Alzheimer & Dementia bygger på data från sammanlagt fler än 2000 deltagare (från Sverige och Finland) i tre olika befolkningsstudier. Den gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Läs mer om studien på forskning.se (nytt fönster)

Till tidskriften Alzheimer & Dementia (nytt fönster) 

Riskökningen var 24 procent för personer med sömnstörningar i 40- och 50-årsåldern. För tidigt uppvaknande i 60- och 70-årsåldern gav en fördubblad risk för demens senare i livet. Att även lång nattsömn (mer än 9 timmar) var kopplat till en riskökning tror forskarna bakom studien delvis kan bero på demenssjukdom i ett mycket tidigt stadium, något som brukar leda till ett ökat sömnbehov.

– Det är lovande att livsstilsförändringar har en positiv inverkan på den kognitiva funktionen. Det har hittills saknats bevis för att sömnstörningar är en riskfaktor för demens, men vår nya studie tyder på att framtida insatser för att förebygga demens även bör inkludera åtgärder för att förbättra sömnen, säger Shireen Sindi i forskare vid Karolinska Institutet, i en artikel på webbplatsen forskning.se.

Studien som publicerats i tidskriften Alzheimer & Dementia bygger på data från sammanlagt fler än 2000 deltagare (från Sverige och Finland) i tre olika befolkningsstudier. Den gjordes i samarbete med forskare vid Aging Research Center vid Karolinska Institutet, Centrum för åldrande och hälsa vid Göteborgs universitet, Institutet för hälsa och välfärd, Östra Finlands universitet och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Läs mer om studien på forskning.se (nytt fönster)

Till tidskriften Alzheimer & Dementia (nytt fönster) 

01 aug 2018

Ny läkemedelskandidat får stor uppmärksamhet 

 FORSKNING

Ett hopp eller åter en flopp? Frågan väcks av en uppmärksammad studie på den stora alzheimerkonferensen i Chicago. Professor Lars Lannfelt är engagerad i den forskning som får många att åter börja hoppas på ett nytt läkemedel mot alzheimer.

bild på plackVid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.

Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.

BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?

Lars LannfeltTveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.

Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.

– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.

Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.

– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)

Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)

bild på plackVid den pågående AAIC-konferensen i Chicago presenteras de senaste forskningsrönen om Alzheimers sjukdom. En studie med svenskt deltagande har fått stort genomslag i internationella medier. Den rör BAN 241, en antikropp framtagen för att ta kål på de proteinklumpar – amyloida plack – som sprider sig i en alzheimersjuk hjärna (se gula partier på bilden). Målet är att stoppa sjukdomsförloppet.

Antikroppen har testats i en studie med 856 personer med Alzheimers sjukdom. Tre olika doser prövades under sammanlagt 18 månader. Deltagarna i kontrollgruppen fick en sockerlösning. Den ursprungliga fas 2-studien, som mätte resultatet efter 12 månader, var en besvikelse. Men nya analyser, efter 18 månader, visade sig vara betydligt mer positiva. I gruppen som fick den högsta dosen av BAN 241 kunde man inte bara avläsa en minskad inlagring av plack i hjärnan, personerna hade också ett långsammare sjukdomsförlopp än de i kontrollgruppen. Resultaten var statistiskt säkerställda.

BAN 241 är långtifrån den första antikropp som testats mot alzheimer. Flera har misslyckats redan i ett tidigt stadium, till exempel för att de orsakat allvarliga biverkningar. Andra antikroppar har visat lovande resultat men inte hållit måttet när de prövats i större skala (fas 3-studier). Bakslagen har lett till att en rad läkemedelsföretag lagt ner sina alzheimersatsningar och att immunterapin med antikroppar börjat ifrågasättas. Är verkligen de amyloida placken rätt måltavla för nya läkemedelskandidater?

Lars LannfeltTveklöst ja enligt Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet. Han har deltagit i utvecklingen av antikroppen BAN2401 i ett samarbete mellan det japanska läkemedelsföretaget Eisai och svenska Bioarctic där han är delägare. Till Dagens Medicin säger han att de antikroppar som testats har olika profil. BAN241 riktar sig mot de giftiga oligomererna som är ett slags mellanstadium i utveckling av de amyloida placken.

Lars Lannfelt lyfter fram en aspekt som han menar visar att forskarna är inne på rätt spår. Halterna av tau-protein, som vid sidan av amyloida plack är det andra typiska kännetecknet vid alzheimer, minskade hos de som fick de högsta doserna av BAN241.

– Vi har effekt på tau, även om inte antikroppen riktar sig mot tau. Det innebär att vi är inne i de sjukliga processerna och kan ändra sjukdomsförloppet, det är otroligt häftigt, säger Lars Lannfelt till Dagens Medicin.

Normalt krävs en fas 3-studie med betydligt fler deltagare innan ett nytt läkemedel kan godkännas och börja säljas i handeln.

– Min gissning är att det blir en fas 3-prövning, men jag är inte expert på området utan läkare och forskare, säger Lars Lannfelt.

Magnus Westlander

Läs intervju med Lars Lannfelt (Dagens Medicin)

Till AAIC-konferensens webb (nytt fönster)