Senaste nytt
Oscar för gripande porträtt av alzheimersjuk
Förhandstippade Julian Moore infriade förväntningarna. I natt fick hon en Oscarsstatyett för Bästa kvinnliga skådespelare för sin gestaltning av en alzheimersjuk kvinna i filmen Still Alice. Nyligen fick hon ta emot en annan prestigefylld utmärkelse: Golden Globe för Bästa kvinnliga huvudroll i samma film.
Still Alice bygger på en bok med samma titel (Fortfarande Alice, Lisa Genova, 2007). Den skildrar en professor i lingvistik mitt i karriären. Hon är lyckligt gift och mor till tre vuxna barn, så plötsligt kommer hon av sig mitt under en föreläsning. Det visar sig vara ett tidigt tecken på demens. Hon får diagnosen Alzheimers sjukdom som gradvis förändrar hennes liv och relationer till familj och vänner.
Julian Moore förberedde sig för rollen genom att se dokumentärfilmer, läsa intervjuer och samtala med personer som drabbats av sjukdomen.
– När jag frågade personer som diagnosticerats med alzheimer om hur de ville att jag skulle representera dem på filmduken svarade de: "Det viktigaste är att andra får en autentisk bild av våra erfarenheter, säger Julia Moore i Dagens Nyheter.
Still Alice sätts upp på svenska biografer den 20 mars. Julian Moore kan redan nu ses på vita duken i Mockingjay, den tredje filmen om Hungerspelen.
Still Alice bygger på en bok med samma titel (Fortfarande Alice, Lisa Genova, 2007). Den skildrar en professor i lingvistik mitt i karriären. Hon är lyckligt gift och mor till tre vuxna barn, så plötsligt kommer hon av sig mitt under en föreläsning. Det visar sig vara ett tidigt tecken på demens. Hon får diagnosen Alzheimers sjukdom som gradvis förändrar hennes liv och relationer till familj och vänner.
Julian Moore förberedde sig för rollen genom att se dokumentärfilmer, läsa intervjuer och samtala med personer som drabbats av sjukdomen.
– När jag frågade personer som diagnosticerats med alzheimer om hur de ville att jag skulle representera dem på filmduken svarade de: "Det viktigaste är att andra får en autentisk bild av våra erfarenheter, säger Julia Moore i Dagens Nyheter.
Still Alice sätts upp på svenska biografer den 20 mars. Julian Moore kan redan nu ses på vita duken i Mockingjay, den tredje filmen om Hungerspelen.
Läs intervju med Julian Moore i DN »
(nytt fönster)
Julian Moore prisas för sin gestaltning av en professor som får Alzheimers sjukdom.
Nytta och risker med robotar
Att ha sällskap av en robotkatt, få hjälp att duscha av en robot och övervakas av kamera på natten. Är det en tillvaro att se fram emot som äldre och kanske demenssjuk? Svaret är inte självklart konstaterar Statens medicinsk-etiska råd (Smer) i en ny rapport.
Smer går igenom möjliga risker och nytta med robotar och övervakning i äldreomsorgen. Särskilt understryks att ny teknik inte får ersätta mänsklig kontakt och att de etiska konsekvenserna måste utredas.
En robotkatt som jamar, spinner och låter som den andas har börjat användas på äldreboenden. Den var en av de robotar som förevisades när Smer:s rapport presenterades den 19 februari. Här fanns också ett äthjälpmedel och en handske som ökar handstyrkan.
Det finns en mängd andra robotar som kan användas som sällskap, för kommunikation, som hjälp för att duscha eller gå på toa och mycket annat. Annan teknik är övervakningskameror och GPS-sändare. Inom en snar framtid lär det komma mycket mer, en teknisk explosion är att vänta.
Smer anser att varje ny robot och annan teknik måste prövas och de etiska konsekvenserna utvärderas noga innan den börjar användas. Risk måste vägas mot nytta för varje enskild person. Å ena sidan kan tekniken öka möjligheten att bo kvar hemma längre och vara mer självständig. Å andra sidan kan den inkräkta på den personliga integriteten.
En uppenbar risk är att teknik får ersätta personal och mänsklig kontakt.
– I Danmark, där utvecklingen gått snabbare än här när det gäller teknik i äldrevården, tycker man att detta gått ut över den sociala kontakten, sade Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd.
Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, menade att det finns en substantiell risk för detta.
– Det är ett moraliskt problem. Vad säger det om oss om vi lägger över vården av våra gamla på robotar? undrade han.
Det ska krävas ett samtycke och personen ska vara väl informerad innan ny teknik som robotar eller övervakning får användas. Speciellt svårt är detta förstås när det gäller personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga. Då krävs att personalen är extra lyhörd och särskilt noggrann med hur informationen ges. Man kan behöva ta till särskilda stödåtgärder får att kunna få ett informerat samtycke anser Smer.
Låt säga att en demenssjuk person vill gå ut och gå ensam, utan sällskap, och inte hittar hem. Då kan en GPS-sändare vara ett utmärkt hjälpmedel. Men det krävs ett samtycke från personen, enligt lagen. Smer anser att den etiska bedömningen måste utgå från om övervakningens positiva effekter överväger det integritetsintrång den innebär. Att personal följer med på promenaden bara för att hålla koll på den äldre är också en form av övervakning som kan upplevas som ännu mer integritetskränkande.
Kameraövervakning kan vara bra men också integritetskränkande. Här gäller det att inte förledas av personliga förutfattade meningar.
– Själv tycker jag det låter hemskt med kameraövervakning. Men när jag frågade 82-årige Bertil tyckte han att det var det bästa som hänt honom, då slapp han ligga vaken och vänta på hemtjänstens tillsyn nattetid., berättade Barbro Westerholm, ledamot av Smer och ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram rapporten.
Kari Molin, frilansjournalist
Smer går igenom möjliga risker och nytta med robotar och övervakning i äldreomsorgen. Särskilt understryks att ny teknik inte får ersätta mänsklig kontakt och att de etiska konsekvenserna måste utredas.
En robotkatt som jamar, spinner och låter som den andas har börjat användas på äldreboenden. Den var en av de robotar som förevisades när Smer:s rapport presenterades den 19 februari. Här fanns också ett äthjälpmedel och en handske som ökar handstyrkan.
Det finns en mängd andra robotar som kan användas som sällskap, för kommunikation, som hjälp för att duscha eller gå på toa och mycket annat. Annan teknik är övervakningskameror och GPS-sändare. Inom en snar framtid lär det komma mycket mer, en teknisk explosion är att vänta.
Smer anser att varje ny robot och annan teknik måste prövas och de etiska konsekvenserna utvärderas noga innan den börjar användas. Risk måste vägas mot nytta för varje enskild person. Å ena sidan kan tekniken öka möjligheten att bo kvar hemma längre och vara mer självständig. Å andra sidan kan den inkräkta på den personliga integriteten.
En uppenbar risk är att teknik får ersätta personal och mänsklig kontakt.
– I Danmark, där utvecklingen gått snabbare än här när det gäller teknik i äldrevården, tycker man att detta gått ut över den sociala kontakten, sade Kjell Asplund, ordförande i Statens medicinsk-etiska råd.
Nils-Eric Sahlin, professor i medicinsk etik, menade att det finns en substantiell risk för detta.
– Det är ett moraliskt problem. Vad säger det om oss om vi lägger över vården av våra gamla på robotar? undrade han.
Det ska krävas ett samtycke och personen ska vara väl informerad innan ny teknik som robotar eller övervakning får användas. Speciellt svårt är detta förstås när det gäller personer med demenssjukdom och andra med nedsatt beslutsförmåga. Då krävs att personalen är extra lyhörd och särskilt noggrann med hur informationen ges. Man kan behöva ta till särskilda stödåtgärder får att kunna få ett informerat samtycke anser Smer.
Låt säga att en demenssjuk person vill gå ut och gå ensam, utan sällskap, och inte hittar hem. Då kan en GPS-sändare vara ett utmärkt hjälpmedel. Men det krävs ett samtycke från personen, enligt lagen. Smer anser att den etiska bedömningen måste utgå från om övervakningens positiva effekter överväger det integritetsintrång den innebär. Att personal följer med på promenaden bara för att hålla koll på den äldre är också en form av övervakning som kan upplevas som ännu mer integritetskränkande.
Kameraövervakning kan vara bra men också integritetskränkande. Här gäller det att inte förledas av personliga förutfattade meningar.
– Själv tycker jag det låter hemskt med kameraövervakning. Men när jag frågade 82-årige Bertil tyckte han att det var det bästa som hänt honom, då slapp han ligga vaken och vänta på hemtjänstens tillsyn nattetid., berättade Barbro Westerholm, ledamot av Smer och ordförande i den arbetsgrupp som tagit fram rapporten.
Kari Molin, frilansjournalist
Läs rapporten
Robotar och övervakning i vården av äldre- etiska aspekter, Statens medicinsk-etiska råd 2014:2 » (nytt fönster)
Lovande resultat för ny alzheimerbehandling
Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat en ny behandlingsmetod mot Alzheimers sjukdom. Patienterna har fått implantat som stimulerar tillväxten av en viss typ av nervceller. Resultaten är lovande.
Hos patienter med Alzheimers sjukdom sker nedbrytning av så kallade kolinerga nervceller. För att fungera är denna typ av celler beroende av en nervtillväxtfaktor (små proteiner), förkortad NGF. De kolinerga nervcellerna bryts ned i takt med att tillförseln av NGF sinar och sjukdomen fortskrider långsamt.
För att stoppa denna process opererade forskare in cellkapslar som tillförde NGF hos sex alzheimerpatienter. Cellkapslarna placerade i främre delen av hjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Genom att mäta nivåerna av ett särskilt enzym (ChAT) fick forskarna indikationer på att de kolinerga nervcellerna förbättrades hos de alzheimerpatienter som hade genomgått NGF-behandling. De hade även en långsammare minnesförsämring över tid gick jämfört med obehandlade patienter.
Samtidigt är forskarna försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.
– Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien. Våra fynd måste därför bekräftas i en större kontrollerad studie med flera patienter, säger Maria Eriksdotter, professor och forskningsledare, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Studien är gjord vid Karolinska Institutets Centrum för Alzheimerforskning, i samarbete med Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och det danska bioteknikföretaget NsGene. Den är publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Hos patienter med Alzheimers sjukdom sker nedbrytning av så kallade kolinerga nervceller. För att fungera är denna typ av celler beroende av en nervtillväxtfaktor (små proteiner), förkortad NGF. De kolinerga nervcellerna bryts ned i takt med att tillförseln av NGF sinar och sjukdomen fortskrider långsamt.
För att stoppa denna process opererade forskare in cellkapslar som tillförde NGF hos sex alzheimerpatienter. Cellkapslarna placerade i främre delen av hjärnan där de kolinerga nervcellerna finns. Genom att mäta nivåerna av ett särskilt enzym (ChAT) fick forskarna indikationer på att de kolinerga nervcellerna förbättrades hos de alzheimerpatienter som hade genomgått NGF-behandling. De hade även en långsammare minnesförsämring över tid gick jämfört med obehandlade patienter.
Samtidigt är forskarna försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten.
– Resultatet är positivt men måste betraktas med försiktighet då endast få patienter deltog i studien. Våra fynd måste därför bekräftas i en större kontrollerad studie med flera patienter, säger Maria Eriksdotter, professor och forskningsledare, i ett pressmeddelande från Karolinska Institutet.
Studien är gjord vid Karolinska Institutets Centrum för Alzheimerforskning, i samarbete med Neurokirurgiska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och det danska bioteknikföretaget NsGene. Den är publicerad i tidskriften Alzheimer’s & Dementia.
Sjukhem startar stödgrupp för unga anhöriga
Stockholms Sjukhem startar en stödgrupp för barn och ungdomar. Den vänder sig till de som har en förälder eller nära anhörig på sjukhemmets boende för yngre personer med demenssjukdom.
– Att vara barn till en familjemedlem med demenssjukdom innebär speciella erfarenheter och kunskaper som allra bäst delas och förstås av andra i liknande situation, säger Jarek Raubo, Silviasyster och ansvarig för den nya stödgruppen, i ett pressmeddelande.
Planerna är att ha en öppen grupp för att utbyta tankar och dela erfarenheter. Jarek Raubo menar att det är viktigt att öka kunskapen kring sjukdomsprocessen i sig men också att få redskap att som ung anhörig hantera sina egna reaktioner och situationer som uppstår.
– Vi har tidigare inte haft något organiserat psykosocialt stöd för barn och unga närstående till patientgruppen yngre med demenssjukdom, men vi vet att det finns ett stort behov av stöd, säger han.
För mer information om stödgrupperna, kontakta Jarek Raubo:
tfn: 076 - 94 98 016, e-post: Jaroslaw.Raubo@stockholmssjukhem.se
– Att vara barn till en familjemedlem med demenssjukdom innebär speciella erfarenheter och kunskaper som allra bäst delas och förstås av andra i liknande situation, säger Jarek Raubo, Silviasyster och ansvarig för den nya stödgruppen, i ett pressmeddelande.
Planerna är att ha en öppen grupp för att utbyta tankar och dela erfarenheter. Jarek Raubo menar att det är viktigt att öka kunskapen kring sjukdomsprocessen i sig men också att få redskap att som ung anhörig hantera sina egna reaktioner och situationer som uppstår.
– Vi har tidigare inte haft något organiserat psykosocialt stöd för barn och unga närstående till patientgruppen yngre med demenssjukdom, men vi vet att det finns ett stort behov av stöd, säger han.
För mer information om stödgrupperna, kontakta Jarek Raubo:
tfn: 076 - 94 98 016, e-post: Jaroslaw.Raubo@stockholmssjukhem.se
Blodtrycksfall vanligare vid demens
Högt blodtryck i medelåldern ökar risken för demenssjukdom. Ny svensk forskning tyder på att även blodtrycksfall kan vara en riskfaktor för demens.
Det är forskare vid Lunds universitet som följt 1480 äldre personer under sex år. Resultaten visade knappast överraskande att blodtrycksfall, till exempel efter att en person reser sig upp, blir vanligare med åren. Särskilt vanligt var det bland äldre med minnesrelaterade problem eller sjukdomar.
24 procent av dem som utvecklade mild kognitiv svikt (lindrigare minnesstörningar) drabbades av blodtrycksfall. Motsvarande andel för äldre med en demenssjukdom var 31 procent.
– Detta ska jämföras med att förekomsten av blodtrycksfall hos dem över 60 år, som inte har en mild kognitiv svikt eller symtom på demens, ligger på 16 procent, säger Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Han har gjort studien tillsammans med Elisabet Widerström, läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Sambandet tyder på att blodtrycksfall kan vara en riskfaktor för att utlösa sviktande kognitiv förmåga och demenssjukdomar, något som bör beaktas vid läkemedelsbehandling menar Lundaforskarna. Högt blodtryck är en riskfaktor för demens som brukar behandlas med blodtryckssänkande läkemedel. Men den nya studien pekar på att viss varsamhet krävs så att inte kraftiga blodtrycksfall blir följden av en alltför intensiv behandling.
Studien har möjliggjorts genom den nationella studien SNAC som i ett av delprojekten samlar in data från äldre i Skåne, Gott Åldrande i Skåne (GÅS). Den är publicerad i den engelska tidskriften Journal of Clinical Interventions in Aning.
Det är forskare vid Lunds universitet som följt 1480 äldre personer under sex år. Resultaten visade knappast överraskande att blodtrycksfall, till exempel efter att en person reser sig upp, blir vanligare med åren. Särskilt vanligt var det bland äldre med minnesrelaterade problem eller sjukdomar.
24 procent av dem som utvecklade mild kognitiv svikt (lindrigare minnesstörningar) drabbades av blodtrycksfall. Motsvarande andel för äldre med en demenssjukdom var 31 procent.
– Detta ska jämföras med att förekomsten av blodtrycksfall hos dem över 60 år, som inte har en mild kognitiv svikt eller symtom på demens, ligger på 16 procent, säger Sölve Elmståhl, professor i geriatrik vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande. Han har gjort studien tillsammans med Elisabet Widerström, läkare vid Skånes universitetssjukhus.
Sambandet tyder på att blodtrycksfall kan vara en riskfaktor för att utlösa sviktande kognitiv förmåga och demenssjukdomar, något som bör beaktas vid läkemedelsbehandling menar Lundaforskarna. Högt blodtryck är en riskfaktor för demens som brukar behandlas med blodtryckssänkande läkemedel. Men den nya studien pekar på att viss varsamhet krävs så att inte kraftiga blodtrycksfall blir följden av en alltför intensiv behandling.
Studien har möjliggjorts genom den nationella studien SNAC som i ett av delprojekten samlar in data från äldre i Skåne, Gott Åldrande i Skåne (GÅS). Den är publicerad i den engelska tidskriften Journal of Clinical Interventions in Aning.
Bemanningsregler skjuts upp – igen
De nya bemanningsreglerna för särskilt boende, som skulle ha trätt i kraft den 31 mars 2015, skjuts upp på obestämd framtid.
Nytt datum meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande, det skriver Socialstyrelsen på sin webbplats. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna. Remisstiden gick ut den 31 december. De nya reglerna handlar om att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.
Nytt datum meddelas först efter att regeringen har beslutat i frågan om medgivande, det skriver Socialstyrelsen på sin webbplats. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna. Remisstiden gick ut den 31 december. De nya reglerna handlar om att det måste finnas personal dygnet runt och att bemanningen ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.
Fyra korta frågor om utbildningssatsningen Nollvision
Lars Sonde är projektledare för Svenskt Demenscentrums utbildningssatsning "Nollvision – för en demensvård utan tvång och begränsningar". I januari höll han ett föredrag i ABF-huset i Stockholm. Vi passade på att ställa fyra korta frågor.
Vad handlar Nollvisionen om?
– Det handlar om hur personalen ska arbeta för att undvika att använda tvingande eller begränsande åtgärder. Det har länge setts som ett nödvändigt ont att använda tvång och begränsningar i demensvården. Vi måste tänka annorlunda och försöka förebygga situationer som gör en person orolig eller ilsken.
Hur gör man det?
– Att förebygga genom att hitta orsakerna bakom oron eller ilskan är ett sätt. Utgångspunkten är personcentrerad omsorg. Verktyget är levnadsberättelsen. Det vill säga, man utgår från vem personen är och vem personen har varit. Kan det förklara reaktionerna i sig? Som personal behöver jag bli väldigt nyfiken på den tar emot vård och omsorg.
Vad innehåller utbildningspaketet?
– Det innehåller en handbok till personal, en webbutbildning till personal och chefer och ett informationshäfte till anhöriga. Det kommer även en app till mobilen.
Hur får man tag i materialet?
– Handboken kommer att finnas i både tryckt form och på webben. Webbutbildningen kommer att ligga på Svenskt Demenscentrums hemsida i mars, hoppas jag.
Sanna Nilsson
Webbadress: www.demenscentrum.se/Nollvision
Vad handlar Nollvisionen om?
– Det handlar om hur personalen ska arbeta för att undvika att använda tvingande eller begränsande åtgärder. Det har länge setts som ett nödvändigt ont att använda tvång och begränsningar i demensvården. Vi måste tänka annorlunda och försöka förebygga situationer som gör en person orolig eller ilsken.
Hur gör man det?
– Att förebygga genom att hitta orsakerna bakom oron eller ilskan är ett sätt. Utgångspunkten är personcentrerad omsorg. Verktyget är levnadsberättelsen. Det vill säga, man utgår från vem personen är och vem personen har varit. Kan det förklara reaktionerna i sig? Som personal behöver jag bli väldigt nyfiken på den tar emot vård och omsorg.
Vad innehåller utbildningspaketet?
– Det innehåller en handbok till personal, en webbutbildning till personal och chefer och ett informationshäfte till anhöriga. Det kommer även en app till mobilen.
Hur får man tag i materialet?
– Handboken kommer att finnas i både tryckt form och på webben. Webbutbildningen kommer att ligga på Svenskt Demenscentrums hemsida i mars, hoppas jag.
Sanna Nilsson
Webbadress: www.demenscentrum.se/Nollvision
Handbok och webbutbildning för anhöriga
Anhöriga är målgruppen för den tredje boken i serien Om demenssjukdom som nu kan beställas från vår webb. På fredag lanseras även den första avgiftsfria webbutbildningen för anhöriga till personer med demenssjukdom.
En demenssjukdom vänder ofta upp och ned på tillvaron, även för de närmast anhöriga. Sjukdomssymptomen kan variera men blir med tiden alltid fler och starkare och många anhöriga får ta på sig en vårdarroll som knappast någon är förberedd på.
Handboken Om demenssjukdom för anhöriga som ges ut av Svenskt Demenscentrum tar upp demenssjukdomens symptom och förlopp men ger också konkreta råd kring bemötande, svåra situationer och, inte minst, olika former av stöd till anhöriga. I boken delar personer som levt med en demenssjuk närstående med sig av sina erfarenheter. Det handlar om prövningar och sorg men också om glädje och gemenskap mitt i sjukdomen.
Om demenssjukdom för anhöriga innehåller även reflektionsfrågor och kan med fördel användas i samtalgrupper för anhöriga. Boken fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildning Demens ABC plus Anhöriga som lanseras nu på fredag.
En demenssjukdom vänder ofta upp och ned på tillvaron, även för de närmast anhöriga. Sjukdomssymptomen kan variera men blir med tiden alltid fler och starkare och många anhöriga får ta på sig en vårdarroll som knappast någon är förberedd på.
Handboken Om demenssjukdom för anhöriga som ges ut av Svenskt Demenscentrum tar upp demenssjukdomens symptom och förlopp men ger också konkreta råd kring bemötande, svåra situationer och, inte minst, olika former av stöd till anhöriga. I boken delar personer som levt med en demenssjuk närstående med sig av sina erfarenheter. Det handlar om prövningar och sorg men också om glädje och gemenskap mitt i sjukdomen.
Om demenssjukdom för anhöriga innehåller även reflektionsfrågor och kan med fördel användas i samtalgrupper för anhöriga. Boken fungerar också som komplement och fördjupning till Svenskt Demenscentrums avgiftsfria webbutbildning Demens ABC plus Anhöriga som lanseras nu på fredag.
EU-pengar till teknik för demenssjuka
Blekinge Tekniska Högskola får 10 miljoner kr till ett projekt för att utveckla ny teknik för äldre personer med mild demens. Pengarna kommer från Horisont 2020, EU:s ramprogram för forskning och innovation.
Projektet har namnet Medical Intelligence for Assistive Management Interface – Mild Dementia och ska pågå under fyra år. Syftet är att utveckla ny specialanpassad teknik, främst IT-stöd via läsplattor. Tekniken kommer att testas på 2000 personer i Europa och beräknas sedan vara klar att användas till år 2020.
– Med denna teknik hoppas vi stödja och utveckla omvårdnaden, öka de äldre personernas och deras anhörigas livskvalitet samtidigt som vi reducerar vårdkostnaderna, säger professor Johan Berglund, ansvarig för projektet, i ett pressmeddelande från Blekinge Tekniska Högskola (BTH).
Arbetet kommer att bedrivas inom forskningsmiljöerna hållbart aktivt åldrande samt hälsa och teknik. Vid BTH pågår sedan tidigare äldreprojektet SNAC-Blekinge som möjliggjort detta EU-projekt.
Projektet har namnet Medical Intelligence for Assistive Management Interface – Mild Dementia och ska pågå under fyra år. Syftet är att utveckla ny specialanpassad teknik, främst IT-stöd via läsplattor. Tekniken kommer att testas på 2000 personer i Europa och beräknas sedan vara klar att användas till år 2020.
– Med denna teknik hoppas vi stödja och utveckla omvårdnaden, öka de äldre personernas och deras anhörigas livskvalitet samtidigt som vi reducerar vårdkostnaderna, säger professor Johan Berglund, ansvarig för projektet, i ett pressmeddelande från Blekinge Tekniska Högskola (BTH).
Arbetet kommer att bedrivas inom forskningsmiljöerna hållbart aktivt åldrande samt hälsa och teknik. Vid BTH pågår sedan tidigare äldreprojektet SNAC-Blekinge som möjliggjort detta EU-projekt.
Demenssjukdom kan ligga bakom brott
Kriminellt beteende hos äldre kan vara ett tidigt tecken på demenssjukdom. Det visar en studie som forskare vid Lunds universitet gjort tillsammans med kollegor från Australien och USA.
Studien omfattar närmare 2 400 patienter vid en demensklinik i San Francisco, USA. Samtliga hade en diagnosticerad demenssjukdom. Vanligast förekommande var Alzheimers sjukdom (23 procent). Sju procent hade frontotemporal demenssjukdom med personlighetsförändringar och fyra procent hade samma diagnos men kopplad till språkstörningar.
Drygt 200 av deltagarna hade begått någon kriminell handling efter att de fått sin diagnos. Minst brottsbenägna (7 procent) var patienterna med alzheimer medan de med demenssjukdom kopplad till personlighetsförändringar var mest brottsbenägna (37 procent). Brottshandlingarna bestod bland annat av stöld, sexuella närmanden, trafikförseelser eller offentlig urinering.
Doktorand Madeleine Liljegren och hennes handledare Elisabet Englund konstaterar i ett pressmeddelande från Lunds universitet att kriminella handlingar kan begås av individer med demenssjukdom, speciellt frontotemporal demens. De menar att sjukvården, rättsväsendet och samhället i stort måste vara uppmärksamma på när i vanliga fall skötsamma personer börjar avvika från sitt normala beteende och hjälpa dem till kontakt med läkare.
Forskarna understryker att studien har sina begränsningar, då resultaten endast är baserade på de patienter som själva besökt en speciell klinik och att den inte visar hur mycket brott som begicks på grund av demenssjukdom i allmänhet. Studien är publicerad i JAMA Neurology online » (nytt fönster).
Studien omfattar närmare 2 400 patienter vid en demensklinik i San Francisco, USA. Samtliga hade en diagnosticerad demenssjukdom. Vanligast förekommande var Alzheimers sjukdom (23 procent). Sju procent hade frontotemporal demenssjukdom med personlighetsförändringar och fyra procent hade samma diagnos men kopplad till språkstörningar.
Drygt 200 av deltagarna hade begått någon kriminell handling efter att de fått sin diagnos. Minst brottsbenägna (7 procent) var patienterna med alzheimer medan de med demenssjukdom kopplad till personlighetsförändringar var mest brottsbenägna (37 procent). Brottshandlingarna bestod bland annat av stöld, sexuella närmanden, trafikförseelser eller offentlig urinering.
Doktorand Madeleine Liljegren och hennes handledare Elisabet Englund konstaterar i ett pressmeddelande från Lunds universitet att kriminella handlingar kan begås av individer med demenssjukdom, speciellt frontotemporal demens. De menar att sjukvården, rättsväsendet och samhället i stort måste vara uppmärksamma på när i vanliga fall skötsamma personer börjar avvika från sitt normala beteende och hjälpa dem till kontakt med läkare.
Forskarna understryker att studien har sina begränsningar, då resultaten endast är baserade på de patienter som själva besökt en speciell klinik och att den inte visar hur mycket brott som begicks på grund av demenssjukdom i allmänhet. Studien är publicerad i JAMA Neurology online » (nytt fönster).