Senaste nytt
Insulin och kolesterol har betydelse för Alzheimers sjukdom
Nedsatt insulinfunktion och höga kolesterolvärden kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom. Det framgår av två nya studier.
I den ena studien har Uppsalaforskare undersökt drygt 2 300 män i den s k Ulsamundersökningen. När deltagarna var 50 år gjordes en hälsokontroll som omfattade bl a ett insulin- och sockertest. Drygt 30 år senare hade närmare 400 av männen utvecklat en demenssjukdom eller befann sig i ett förstadium till demens.
Alzheimers sjukdom visade sig vara 50 procent vanligare bland dem som vid 50-årskontrollen hade haft en nedsatt förmåga att frisätta hormonet insulin.
– Detta pekar på att störd frisättning av insulin kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom och att en lagom mängd insulin är viktig för hjärnans normala funktion, säger doktoranden Elina Rönnemaa, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik, till Uppsala Nya Tidning.
Mer om insulinstudien i UNT (nytt fönster).
Sambandet mellan kolesterol och demens behandlas i en ny studie publicerad i American Academy of Neurology. Docent Miia Kivipelto vid ARC/Karolinska institutet har ingått i det forskarlag som undersökt drygt 9 700 män och kvinnor från Kalifornien. Kolesterolhalten i blodet uppmättes mellan 1964–1973 då deltagarna var 40–45 år. Sedan granskade forskarna deras journaler, från 1994 till 2007, för att se vilka som drabbats av demens.
Sambandet mellan höga kolesterolvärden och Alzheimers sjukdom var entydigt; ju högre värde desto större risk att insjukna. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna.
Forskarna fann även ett visst samband mellan höga kolesterolvärden och vaskulär demens men detta var inte statistiskt säkerställt.
Studien sammanfattas på engelska (nytt fönster).
I den ena studien har Uppsalaforskare undersökt drygt 2 300 män i den s k Ulsamundersökningen. När deltagarna var 50 år gjordes en hälsokontroll som omfattade bl a ett insulin- och sockertest. Drygt 30 år senare hade närmare 400 av männen utvecklat en demenssjukdom eller befann sig i ett förstadium till demens.
Alzheimers sjukdom visade sig vara 50 procent vanligare bland dem som vid 50-årskontrollen hade haft en nedsatt förmåga att frisätta hormonet insulin.
– Detta pekar på att störd frisättning av insulin kan bidra till uppkomsten av Alzheimers sjukdom och att en lagom mängd insulin är viktig för hjärnans normala funktion, säger doktoranden Elina Rönnemaa, läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik, till Uppsala Nya Tidning.
Mer om insulinstudien i UNT (nytt fönster).
Sambandet mellan kolesterol och demens behandlas i en ny studie publicerad i American Academy of Neurology. Docent Miia Kivipelto vid ARC/Karolinska institutet har ingått i det forskarlag som undersökt drygt 9 700 män och kvinnor från Kalifornien. Kolesterolhalten i blodet uppmättes mellan 1964–1973 då deltagarna var 40–45 år. Sedan granskade forskarna deras journaler, från 1994 till 2007, för att se vilka som drabbats av demens.
Sambandet mellan höga kolesterolvärden och Alzheimers sjukdom var entydigt; ju högre värde desto större risk att insjukna. I gruppen med de högsta kolesterolhalterna hade deltagarna 50 procent större risk att utveckla Alzheimers sjukdom än i gruppen med de lägsta halterna.
Forskarna fann även ett visst samband mellan höga kolesterolvärden och vaskulär demens men detta var inte statistiskt säkerställt.
Studien sammanfattas på engelska (nytt fönster).
Diabetes ökar risken för demens
Diabetes ökar risken för Alzheimers sjukdom och vaskulär demens hos äldre personer. Resultaten, som ligger i linje med tidigare forskning, presenteras i en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet.
Det är forskaren Weili Xu som hittat ett tydligt samband mellan diabetes och demens. Risken för demens är mycket hög för den som vid sidan av diabetes har både högt blodtryck (svår systolisk hypertoni) och hjärtsjukdom. Det finns också ett samband mellan så kallad borderline diabetes (på gränsen till sjukdomen) och ökad risk för Alzheimers sjukdom. Demensrisken är större om man får diabetes i medelåldern jämfört med senare i livet. En effektiv kontroll av blodsockret kan minska risken.
Resultaten stöder det ökande antalet studier som visar samband mellan nedsatt funktion för reglering av blodsocker, skada i blodkärlen och neuro-degenerativa förändringar i hjärnan. Genetiska faktorer, uppväxtmiljö och miljön under vuxenlivet kan behöva läggas till för att fullt ut förstå sambandet mellan diabetes och demens, enligt Weili Xu som den 16 maj försvarar sin avhandling vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,
Avhandlingen bygger på data från Kungsholmsprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens hos 75-åringar och äldre, och data från tvillingstudien Harmony på personer över 65 år.
Xu Weili (2008). Diabetes Mellitus and
the Risk of Dementia. A Population-based Study.
ARC, Institutionen för Neurobiology,
Vårdvetenskap och Samhälle,
Karolinska Institutet.
Det är forskaren Weili Xu som hittat ett tydligt samband mellan diabetes och demens. Risken för demens är mycket hög för den som vid sidan av diabetes har både högt blodtryck (svår systolisk hypertoni) och hjärtsjukdom. Det finns också ett samband mellan så kallad borderline diabetes (på gränsen till sjukdomen) och ökad risk för Alzheimers sjukdom. Demensrisken är större om man får diabetes i medelåldern jämfört med senare i livet. En effektiv kontroll av blodsockret kan minska risken.
Resultaten stöder det ökande antalet studier som visar samband mellan nedsatt funktion för reglering av blodsocker, skada i blodkärlen och neuro-degenerativa förändringar i hjärnan. Genetiska faktorer, uppväxtmiljö och miljön under vuxenlivet kan behöva läggas till för att fullt ut förstå sambandet mellan diabetes och demens, enligt Weili Xu som den 16 maj försvarar sin avhandling vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet,
Avhandlingen bygger på data från Kungsholmsprojektet, en befolkningsstudie om åldrande och demens hos 75-åringar och äldre, och data från tvillingstudien Harmony på personer över 65 år.
Xu Weili (2008). Diabetes Mellitus and
the Risk of Dementia. A Population-based Study.
ARC, Institutionen för Neurobiology,
Vårdvetenskap och Samhälle,
Karolinska Institutet.
Otrygghet ska vägas in vid beslut om äldreboende
Länsrätten i Värmland går emot kommunens linje och ger en demenssjuk kvinna rätt till plats i särskilt boende. Otrygghet ska vägas in i bedömningen, menar domstolen och hänvisar till Regeringsrätten.
Det är Värmlands folkblad som i sin nätupplaga skriver om två äldre personer, bl a en 89-årig kvinna med demens, som fått avslag på sina ansökningar om plats i särskilt boende. Deras hemkommuner har ansett att deras behov kan tillgodoses av hemjtänst. Besluten har sedan överklagats till länsrätten som nu går på de sökandes linje.
I båda fallen lutar sig länsrätten emot en tidigare dom i Regeringsrätten som är högsta instans för biståndsärenden. I den slås fast att en gammal människa som känner oro i sitt hem är ett skäl som ska vägas in när man bedömer behovet av plats i särskilt boende.
Det är Värmlands folkblad som i sin nätupplaga skriver om två äldre personer, bl a en 89-årig kvinna med demens, som fått avslag på sina ansökningar om plats i särskilt boende. Deras hemkommuner har ansett att deras behov kan tillgodoses av hemjtänst. Besluten har sedan överklagats till länsrätten som nu går på de sökandes linje.
I båda fallen lutar sig länsrätten emot en tidigare dom i Regeringsrätten som är högsta instans för biståndsärenden. I den slås fast att en gammal människa som känner oro i sitt hem är ett skäl som ska vägas in när man bedömer behovet av plats i särskilt boende.
Demensboende i Norrbotten belönas igen
Rönngårdens demensboende i Pajala har tilldelats Norrmejeriers stipendium. För tre år sedan blev personalen utsedd till Sveriges bästa vårdteam inom demensvården.
Norrmejerier delar årligen ut två stipendier till personer eller projekt som bidragit till något gott för Norrland. Bland tidigare vinnare märks utförsåkerskan Anja Pärsson. I år fick Rönngårdens demensboende flest röster av de nominerade. Västerbottens landshövding Chris Heister höll i prisceremonin på Rådhustorget i Umeå.
– Vi åkte ner allihop till Umeå, och såg det som en inspirationsresa. Att vi sedan vann var ju fantastiskt roligt, säger Siv Kero, arbetsledare på Rönngården.
Stipendiet är på 25 000 kr. Juryns motivering lyder: Med ledorden respekt, förståelse och empati har Rönngårdens demensboende uppmärksammats internationellt för sina nytänkande metoder och sin osvikliga tro på människans möjligheter till förbättring.
2005 fick Rönngårdens personal ta emot pris av Demensförbundet som Sverige bästa vårdteam inom demensvård.
Norrmejerier delar årligen ut två stipendier till personer eller projekt som bidragit till något gott för Norrland. Bland tidigare vinnare märks utförsåkerskan Anja Pärsson. I år fick Rönngårdens demensboende flest röster av de nominerade. Västerbottens landshövding Chris Heister höll i prisceremonin på Rådhustorget i Umeå.
– Vi åkte ner allihop till Umeå, och såg det som en inspirationsresa. Att vi sedan vann var ju fantastiskt roligt, säger Siv Kero, arbetsledare på Rönngården.
Stipendiet är på 25 000 kr. Juryns motivering lyder: Med ledorden respekt, förståelse och empati har Rönngårdens demensboende uppmärksammats internationellt för sina nytänkande metoder och sin osvikliga tro på människans möjligheter till förbättring.
2005 fick Rönngårdens personal ta emot pris av Demensförbundet som Sverige bästa vårdteam inom demensvård.
Rekordmånga deltagare vid Demensdagarna
Svenska nätverket för demenskunskap har anordnat Svenska Demensdagarna för tionde året i rad. Drygt 700 besökare innebar ett nytt deltagarrekord.
Årets upplaga av Svenska Demensdagarna hölls i Norrköping den 21 – 22 maj. Titeln var ”Från ord till handling”. Arrangörerna bakom dessa dagar är samtliga eldsjälar inom sitt område och förtjänar en stor eloge för sitt arbete som lockar medarbetare från hela landet. Under de två innehållsrika och spännande dagarna belystes, ur ett tvärprofesionellt perspektiv, viktiga områden och nya rön. Vi ser med spänning fram emot nästa års konferensdagar som hålls i Västerås.
Föreläsningarna kommer att finnas tillgängliga på www.demenskunskap.se
Årets upplaga av Svenska Demensdagarna hölls i Norrköping den 21 – 22 maj. Titeln var ”Från ord till handling”. Arrangörerna bakom dessa dagar är samtliga eldsjälar inom sitt område och förtjänar en stor eloge för sitt arbete som lockar medarbetare från hela landet. Under de två innehållsrika och spännande dagarna belystes, ur ett tvärprofesionellt perspektiv, viktiga områden och nya rön. Vi ser med spänning fram emot nästa års konferensdagar som hålls i Västerås.
Föreläsningarna kommer att finnas tillgängliga på www.demenskunskap.se