FAKTA OM DEMENS

Sekundära demenssjukdomar består av ett åttiotal sjukdomar och skador, till exempel hjärntumörer, alkoholmissbruk och olika bristtillstånd. En gemensam nämnare är att de i vissa fall leder till demens men behöver inte göra det. Sekundära demenssjukdomar kan vara behandlingsbara och symptomen kan avhjälpas om åtgärder sätts in i tid.

Allvarlig olycka

Allvarliga trafikolyckor kan ge traumatiska skador. Följden kan bli att hjärnvävnaden skadas så att demenstillstånd uppstår.

Störningar i hjärnans hålrum (Hydrocephalus)

Normalt silas hjärnvätska ut genom ett fint membran för att kunna hålla hjärnan fuktad. Vid hydrocephalus hindras det normala avflödet och trycket ökar i hålrummen där hjärnvätskan produceras. Trycket kan bli så stort att demenssymptom uppstår. Tillståndet är behandlingsbart. Genom att anlägga en shunt i hjärnans hålrum kan hjärnvätskan avledas genom en fin kateter, till exempel ned i buken, som minskar trycket på hjärnvävnaden.

Hjärntumör

En tumör som sitter så att den trycker mot hjärnbarken kan framkalla demens. Om den är ett menigiom, dvs inte ger upphov till dottersvulster, kan symptomen försvinna om tumören avlägsnas. Operativa ingrepp är dock inte alltid möjliga och hjälper inte mot demenssymptomen om tumören sprider sig i hjärnan (malign).

Infektion

Hjärnan kan även drabbas av infektioner exempelvis herpesvirus, HIV eller andra infektionssjukdomar. En hjärninflammation kan då ge permanenta skador så att demenstillstånd uppträder.

Det finns en typ av infektion som skiljer sig från de övriga och innebär att ett kroppseget litet protein, en så kallad prion, muterar och orsakar snabb förstörelse av hjärnvävnad. Denna sjukdomstyp är dock ovanlig. Vi känner till Jacob Creutfeltz sjukdom som orsakas av prionsjukdom. Den epidemi som drabbade England på 1990-talet var orsakad av prionsjukdomen Bovin Spongiform Encephalopti (BSE). Orsaken till dessa prionsjukdomar anses vara att människan fått i sig smittat kött, antingen smittad hjärnvävnad eller kött från ett djur som ätit smittad hjärnvävnad.
 

Störd ämnesomsättning

Störningar av till exempel ämnesomsättningen kan ge demenssymptom om det föreligger en överproduktion av sköldkörtelhormon eller om det föreligger en underproduktion av sköldkörtelhormon. Dessa störningar kan behandlas och demenssymptomen kan försvinna. Kalkomsättningen kan även rubbas och ge olika symptom som vid demens. Det finns flera andra tillstånd som här kan ge demenssymptom, till exemepl störningar på grund av sjukdom i kroppens körtelsystem.

Bristtillstånd

Bristtillstånd kan ge upphov till demenssymptom och den vanligaste orsaken är brister inom vitamin B-gruppen. Väsentligt för våra nervceller när de ska bygga signalämnen är att kroppen bistår med byggstenar. Viktiga byggstenar är vitamin B12, folsyra, B6 och B1. Att många äldre drabbas av vitamin B12-brist beror oftast på att upptaget i mag-tarmsystemet blir sämre med åren. Vitamin B12 finns bara i animaliska produkter som kött, fisk, fågel och ägg. Vitaminet folsyra finns i bladgröna grönsaker.

Alkohol och lösningsmedel

Hjärnans nervceller är känsliga för alkohol. Måttliga mängder har i vissa studier visat sig vara positivt för nervcellerna. Större mängder är definitivt av skada. Även lösningsmedel är skadliga för hjärnans nervceller.

Ändlösa vandringar fram och tillbaka i rummet eller flytta runt saker så att man sedan inte hittar dem – detta är exempel på vanliga beteendemässiga symptom vid medelsvår demens.

Vandra

En del tycks aldrig kunna komma till ro utan bara går och går. Att stoppa vandraren är oftast omöjligt och heller inte nödvändigt. Det är bra för musklerna och cirkulationen att röra sig, så länge man beaktar säkerhetsaspekterna. Risken att gå vilse eller att falla ökar. Bra skor är därför viktigt. Även en höftskyddsbyxa kan vara på sin plats. Den förstärker den känsliga lårbenshalsen som är sårbar vid fall. Vandraren, som gör av med mycket kalorier, behöver få i sig tillräckligt med mat under dagen. Flera mindre mål och mellanmål rekommenderas.
 

Plocka

En del personer med demenssjukdom börjar plocka saker och tar med dem för att sedan glömma dem någon annanstans. Detta kan väcka både den sjukes och omgivningens irritation eftersom saker ideligen kommer bort. Det finns sätt att få utlopp för sin plockighet som inte ställer till det. En demenssjuk kvinna hade under sitt liv varit väldigt intresserad av smycken. Hennes make lade nu billiga bijouterier  – sådana som inte kan sättas i halsen  – på en bricka och gav till sin hustru. Vid ett bord satt hon sedan lugnt sitta och plockade med sina "nya" smycken. Sådana enkla lösningar fungerar ofta bra mer än en gång eftersom den demenssjuke ofta glömmer bort de han nyss gjorde.
 

Upprepa

Vissa personer upprepar vissa beteenden gång på gång. En del öppnar och stänger dörrar om och om igen. Det kan väcka irritation om det blir högljudda smällar. Om den demenssjuke tycks finna en mening i detta kan man helt enkelt ljudskydda dörren med mjuka lister eller försöka hitta andra ljuddämpande lösningar. Tillrättavisningar fungerar sällan. Om ett beteende bör brytas så gäller det att hitta på något som milt kan avleda.

Ropa och skrika

Ett av de svåraste symptomen att komma tillrätta med är rop- och skrikbeteenden. Här krävs att man snabbt försöker förstå de bakomliggande orsakerna. Har den sjuka ont eller ångest? Känner hon sig övergiven eller är det något i miljön som inte är bra? Ibland kan rop och skrik bero på mindre epileptiska anfall som triggats igång i hjärnan av skadorna. Vid rop- eller skrikbeteende bör vårpersonalen lägga upp en plan. Ofta får man pröva olika typer av omvårdnadsstrategier och läkemedel.

Vid sidan av försämring av minnet och andra kognitiva förmågor kan även psykiatriska symptom förekomma vid demens. Alla demensjuka drabbas inte men förvirring, ångest och aggressivitet är inte ovanligt och kan uppträda under större delen av sjukdomsförloppet.

Den grå hjärnbarken

Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. Här finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får oss att reagera, tänka och handla.

Den vita substansen

Innanför den grå barken, djupare i hjärnan, finns den vita substansen. Här är nervtrådarna, som löper från nervcellerna i barken, skyddade av ett vitt fettlager som kallas myelin. I den vita substansen finns viktiga hjärnkärnor med olika funktioner.

Olika hjärnskador ger olika symptom

Hjärnan består även av en rad lober, som rymmer centra för olika funktioner, t ex minne, inlärning och tal. Vid demenssjukdom skadas nervceller i olika delar av hjärnan. Symptomen varierar beroende vilken del som skadas.

Lämpliga och olämpliga läkemedel vid demens

Socialstyrelsen har tagit fram indikatorer som kan användas för uppföljning och utvärdering av äldres läkemedelsanvändning. Rapporten innehåller även en lista på olämpliga läkemedel vid demens. och kan fungera som stöd vid förskrivning och läkemedelsgenomgångar. Indikatorerna uppdaterades 2017. 

Det finns inga läkemedel som kan lindra symptomen vid vaskulär demens. Däremot används läkemedel för att förhindra att nya kärlskador uppkommer. Personer med strokerelaterad demens får ofta låga doser acetylsalicylsyra för att förebygga blodproppsbildning och därmed ytterligare hjärninfarkter. En annan förebyggande åtgärd kan vara att sänka ett högt blodtryck som ökar risken för nya kärlskador.

Acetylkolinesterashämmare och Memantin är läkemedel som används för att lindra kognitiva symptom vid Alzheimers sjukdom och Lewykroppsdemens. De används i olika faser av sjukdomsförloppet.

I början av sjukdomsförloppet

Acetylkolinesterashämmare används vid mild till måttlig demens. Vid Alzheimers sjukdom blir det brist på signalämnet acetylkolin eftersom nervceller som använder detta signalämne förtvinar. Genom att hämma nedbrytningen av acetylkolin kan mer av signalämnet tas upp av mottagande nervcell. Detta fungerar så länge det finns tillräckligt många nervceller med just acetylkolin som signalämne.

Det finns tre olika läkemedel som fungerar som acetylkolinesterashämmare:

• Donepezil
• Rivastigmin
• Galantamin

Senare i sjukdomsförloppet

Memantin är ett symptomlindrande läkemedel som används vid måttlig till svår demens. Läkemedlet påverkar nervceller med signalämnet glutamat.

Biverkningar kan förekomma

De symptomlindrande läkemedlen vid demens får inte alltid en önskvärd effekt. De kan även ha biverkningar som måste vägas in i behandlingen. För vissa personer kan de vara rent olämpliga och öka risken för ohälsa. Som vid all annan läkemedelsbehandling måste en individuell bedömning och uppföljning göras. Kroppsvikten bör kontrolleras regelbundet då dålig aptit är en vanlig biverkan.

Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens, som förkortas BPSD, drabbar 9 av 10 personer med demens någon gång under sjukdomsförloppet. Till BPSD räknas bland annat apati, vanföreställningar, depression, sömnstörningar och hämningslöshet.

Det finns ingen generell behandlingsmetod mot BPSD. I första hand ska läkemedel inte användas. I stället bör man kartlägga personens omvårdnad, vårdmiljö och läkemedelsanvändning för att försöka hitta och eliminera den bakomliggande orsaken till symptomet. En orsak till BPSD kan till exempel vara olämplig läkemedelsbehandling.

Antipsykotiska läkemedel, som kan komma i fråga vid BPSD, ska användas restriktivt på grund av ökad risk för allvarliga biverkningar. Läkemedelsbehandlingen bör vara tillfällig och utvärderas regelbundet.