FAKTA OM DEMENS

Alzheimers sjukdom står för ca 60 procent av samtliga fall av demens. Sjukdomen gör att hjärnvävnad gradvis förstörs då nervceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Hela storhjärnan drabbas men framför allt hjäss- och tinningloberna.

Sjukdomen kommer smygande

Sjukdomen kommer smygande, att fastställa en exakt tidpunkt för när den debuterar går inte. Den som drabbas brukar märka av tilltagande glömska och svårigheter att planera och utföra vardagliga sysslor. Efterhand försämras spåk, tidsuppfattning och andra s k kognitiva förmågor. Oro och ångest är andra vanliga symptom. Även hallucinationer, vanföreställningar och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. I slutfasen tillkommer grava kroppsliga symptom.

Utdraget förlopp

Alzheimers sjukdom har ett utdraget förlopp under fyra till tio år, i vissa fall ännu längre. Symptomen kan i tidig fas lindras men förloppet går inte att hejda. Den drabbade får allt svårare att klara sin dagliga livsföring när en allt större del av hjärnan skadas. Idag bedrivs en livaktig alzheimerforskning men för närvande finns inga botemedel mot sjukdomen som till slut leder till döden.

Ålder, arv och livsstil påverkar risken

Den klart största riskfaktorn för Alzheimers sjukdom är hög ålder. Sannolikheten att insjukna ökar betydligt efter 65 år. Även ärfliga faktorer har betydelse för uppkomsten av sjukdomen. Den som har en alzhemiersjuk förälder har en ökad risk att själv drabbas. Det har även den som bär på den s k sårbarhetsgenen ApoE4-allelen. Högt blodtryck, diabetes och utbildningsnivå är andra faktorer som påverkar risken.

Det finns även rent ärftliga former av sjukdomen, så kallade familjär Alzheimers sjukdom. Forskarna har hittat drygt 200 genmutationer, sjukliga förändringar i arvsanlagen, som kan går i arv och som är en direkt orsak till sjukdomen. En handfull av mutationerna har återfunnnits i olika svenska släkter. Familjär Alzheimers sjukdom brukar debutera före 65 års ålder. Den är sällsynt och står för mindre än två procent av samtliga fall. 

• Vad är det för skillnad på demens och Alzheimers sjukdom? Demens är ett syndrom som påverkar olika kognitiva (intellektuella) funktioner till följd av skador eller sjukdomar i hjärnan. Det finns ett hundratal orsaker till demens. Den vanligaste är Alzheimers sjukdom som står för mer än 60 procent av samtliga demensfall.
• Är det bara äldre som drabbas av demens? Nej, även personer under 65 år kan utveckla demens. I Sverige beräknas uppemot 10 000 personer som är yngre än 65 år vara drabbade. De allra flesta av dem är 60–64 år.
• Går det att bota en demenssjukdom? Nej, idag saknas botande behandling men det finns symptomlindrande mediciner för vissa demenssjukdomar. Det finns också mycket kunskap om hur vanliga symptom kan lindras.
• Kan man skydda sig mot demenssjukdomar genom att lösa korsord och spela sudoku? Det finns ett ganska starkt vetenskapligt stöd för att regelbunden "hjärngymnastik" är av godo för att hålla hjärnceller igång. Men det är ingen garanti för att inte drabbas av demenssjukdom.
• Kan jag testa mig för att se om jag riskerar att drabbas av demens? I dagsläget finns inga tillförlitliga enkla tester och inte heller någon botande behandling. Däremot är det viktigt att uppsöka läkare om man oroar sig över symptom som man inte känner igen.
• Är demenssjukdomar ärftliga? Ja, till en viss del. Den näst största risken att drabbas är att demens har funnits inom familj och släkt. Den största riskfaktorn är hög ålder.
• Finns det bromsmediciner mot Alzheimers sjukdom? Nej, tyvärr finns ännu ingen botande behandling eller medicin som kan stoppa utvecklingen av alzheimer. Däremot finns symptomlindrande läkemedel som i många fall har god effekt i början av sjukdomsförloppet.
• Kan demens förväxlas med andra sjukdomar? Depression, förvirring och en del andra tillstånd kan ge demensliknande symptom. För många av dem finns botande behandling. Därför är det viktigt att snarast söka läkare när man inte fungerar som tidigare.
• Kan alkohol leda till demens? En omfattande alkoholkonsumtion under en längre tid kan leda till alkoholdemens.
• Vad ska jag göra när min farmor, som bor själv och som jag tror har demens, vägrar gå till doktorn? Jag är rädd för att något ska hända. Kontakta vårdcentralen där hon bor och be att få tala med en distriktssköterska. Berätta om din oro och vad du misstänker. I många kommuner finns demenssjuksköterskor som du också kan ringa. Sök kontaktuppgifter via kommunens växel.

Demens är inte en sjukdom. Det är en diagnos för en rad symptom som kan bero på olika sjukdomar och skador. Man brukar tala om tre huvudgrupper.

Primärdegenerativa sjukdomar

Orsakar demens genom att hjärnceller börjar förtvina och dö i onormal omfattning. Typiskt för dessa sjukdomar är att de kommer smygande. Tillståndet försämras gradvis i takt med att hjärnnskadan sprider sig. Förloppet går inte att hejda men symptomen kan i vissa fall lindras. Symtomen varierar, bl a beroende på vilken del av hjärnan som skadas. Därför brukar de primärdegenerativa sjukdomarna delas in i olika undergrupper.

• Alzheimers sjukdom (hjäss- och tinningloberna skadas)
• Frontotemporal (pann- och tinningloberna skadas)
• Lewykroppsdemens och Parkinsons sjukdom med demens (skadan finns i hjärnans vita substans)

Vaskulära demenssjukdom

Kallas ibland blodkärlsdemens. Orsakar demens genom att blodproppar eller blödningar stryper syretillförseln till hjärnan. Även vid vaskulär demens kan skadan uppstå i olika delar av hjärnan. Till skillnad mot de primärdegenerativa sjukdomarna kommer demenssymptomen ofta plötsligt och märkbart, inte sällan efter en stroke. Tillståndet kan sedan vara stabilt en period för att sedan försämras igen
 

Sekundära sjukdomar

Sjukdomar och skador som kan men inte behöver leda till demens. Totalt handlar det om ett sjuttiotal sjukdomar och skador. Könssjukdomar som syfilis och HIV tillhör denna grupp, liksom alkoholmissbruk. Även långvarig exponering för vissa lösningsmedel kan framkalla demens.  

Blanddemens

Det är vanligt att personer har mer än en demenssjukdom. Ibland kan det till och med vara svårt att avgöra om det är primärdegenerativa eller vaskulära orsaker som ligger bakom demenssymptomen, det gäller särskilt i de högre åldersgrupperna. Studier har visat att en majoritet av personer med diagnosen vaskulär demens haft alzheimerförändringar i hjärnan.

Demens orsakas av skador i hjärnan och kan yttra sig på olika sätt beroende på vilka delar som drabbas. Vanligen försämras minnet och förmågan att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga är andra så kallade kognitiva funktioner som påverkas negativt. Även oro, nedstämdhet och beteendeförändringar kan tillhöra sjukdomsbilden. Sammantaget leder symptomen till att personen har svårt att klara sin tillvaro utan stöd från omgivningen.

Inget naturligt åldrande

Kunskapen om demenssjukdom var länge mycket bristfällig och senilitet (som man ofta sa förr) betraktades närmast som en oundviklig följd av åldrandet. Numera vet vi att demenssjukom beror på skador i hjärnan som i sin tur kan bero på närmare 100 olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Demenssjukdom är betydligt vanligare i hög ålder men det drabbar långtifrån alla och är inget naturligt åldrande.

Olika orsaker

Den klart vanligaste demenssjukdomen i Sverige är Alzheimers sjukdom som står för 60–70 procent av samtliga fall. Sjukdomen gör att hjärnceller gradvis förtvinar och dör. Symptomen kommer ofta smygande och efterhand försämras även kroppsliga funktioner. Idag finns symptomlindrande läkemedel men inget botemedel mot Alzheimers sjukdom.

Vaskulär demens, Lewykroppsdemens och frontotemporal demens är exempel på andra demenssjukdomar. Även alkoholmissbruk, B12-brist och en rad andra sjukdomstillstånd kan i en del fall leda till demens. Vissa av dessa s k sekundära sjukdomar är behandlingsbara. Därför är det alltid viktigt att utreda vad som orsakar demens.

En växande folksjukdom

Varje år insjuknar uppemot  25 000 personer i demenssjukdom, de allra flesta är äldre personer. Efter 65 års ålder ökar risken betydligt – var femte person över 80 år är drabbad. Det totala antalet demenssjuka i Sverige beräknas till närmare 150 000 personer, en siffra som kommer att öka i takt med att andelen äldre blir fler.

År 2030 beräknas 180 000 personer ha en demenssjukdom, 2050 kan så många som 250 000 vara drabbade, om dagens befolkningsprognoser slår in och inget botemedel har utvecklats till dess.