LEVA MED DEMENS

Minnesnedsättning och förvirring kan få personer att uppfatta saker felaktigt. Demenssjuka kan ibland bli misstänksamma mot omgivningen och anklaga den för stöld, otrohet eller annat. Det kan också hända att personen misstolkar vad han ser och hör.

Tips!

• Försök att tänka på att ge enkla svar utan långa förklaringar eller resonemang.
• Fokusera på någonting annat som att be om hjälp med en syssla.
• Lyssna på vad som bekymrar personen och försök att förstå hennes verklighet. Försäkra dig om att personen förstår att du bryr dig om.
• Argumentera inte och försök inte att övertyga. Låt personen uttrycka sina åsikter. Bekräfta hans eller hennes åsikt
• Om en personen ofta letar efter sin plånbok eller handväska ha två likadana tillgängliga.

En person med demenssjukdom kanske inte känner igen familjemedlemmar, platser eller saker. Den demenssjuke kanske inte längre förstår hur en penna eller gaffel ska användas. Sådana situationer kan vara svåra att hantera och kräver mycket tålamod och förståelse.

Tips!

• Försök att vara lugn.
• Även om du blir kallad vid fel namn eller inte blir igenkänd vilket är smärtsamt försök att inte visa att du blivit sårad.
• Ge enkla förklaringar. För inte ett långt resonemang utan förenkla så mycket som möjligt.
• Visa fotografier och andra saker som påminner om människor och platser.
• Erbjud hjälp genom att fråga istället för att rätta personen t.ex. pröva och säg ”Jag trodde det var en kniv” eller ”Jag tror att hon är ditt barnbarn”.
• Kom ihåg att det är demenssjukdomen som är orsaken till att din närstående glömmer. Ditt stöd och din uppmuntran underlättar vardagen.

En person med demenssjukdom kan göra eller säga saker om och om igen. I de flesta fall söker hon efter trygghet, trivsel och närhet.

Tips!

• Sök efter en orsak till upprepningarna.
• Istället på att fokusera på vad personen gör tänk istället på hur han eller hon känner sig.
• Från handling till meningsfull aktivitet. Om en person gnider sin hand fram och tillbaka över bordet ta fram ett klädesplagg och be om hjälp att få bort dammet.
• Lugna personen med mjuk röst och lätt beröring.
• Ge det svar han eller hon söker även om du måste upprepa svaret flera gånger.
• Personen kanske är uttråkad och behöver något att göra. Ge struktur och engagera personen i en trevlig sysselsättning.
• Om personen frågar samma saker om och om igen, underlätta för henne eller honom i vardagen. Gör det lättare att komma ihåg med anteckningar, klocka, kalender och fotografier.

Ett aggressivt beteende kan plötsligt dyka upp utan någon uppenbar orsak eller kan vara ett resultat från en frustrerande situation. Det kan ge sig i uttryck både fysiskt med t.ex. knuffar och slag och verbalt med skrik och svordomar. Oavsett orsak bör vi försöka förstå varför en person blir arg eller upprörd.

• Är personen trött för att han/hon inte vilat eller sovit tillräckligt?
• Är det biverkan av mediciner som orsakar aggressivitet?
• Kan inte personen förmedla om han eller hon har smärta?
• Är personen överstimulerad av höga ljud, stimmig miljö eller oordning?
• Känner sig personen vilse?
• Frågar du för många frågor eller kommer med för många påståenden?
• Är dina instruktioner enkla och lätta att förstå?
• Tar personen in din stress och irritation?
• Är du negativ och kritisk?

Tips!

• Försöka att identifiera den omedelbara orsaken. Vad hände precis innan reaktionen triggade igång beteendet?
• Fokusera på känslan inte på fakta? Koncentrera inte på specifika detaljer utan se till personens känslor bakom orden.
• Bli inte arg eller upprörd. Ta inte ett ilsket beteende som personligt. Personen är kanske inte nödvändigtvis arg på dig. Var positiv, uppmuntra, tala långsamt och lugnande.
• Undersök omgivningen och anpassa den för att undvika liknande situationer.
• Försök med lugnade aktiviteter t.ex. musik, massage, eller gymnastik för att minska problemet.
• Kanske kan man lämna personen i fred en stund. Undvik tvång om det inte är absolut nödvändigt.

Barry i Uppsala

Länk till hemsida

Om du är i behov av hjälp och inte kan tillgodose dina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt har du rätt att söka bistånd. Biståndet kan avse, ledsagning, avlösning, trygghetslarm, hemtjänst, dagverksamhet, korttidsvård, servicehus eller vård- och omsorgsboende.

Du ansöker genom att ta kontakt med stadsdelsförvaltningens/kommunens biståndshandläggare som utreder ditt behov av hjälp och fattar beslut. Det är ditt individuella behov som avgör rätten till bistånd.

Ett beslut om bistånd ska vara skriftligt. I det fall din ansökan avslås ska orsaken klart framgå av beslutet. Du kan alltid överklaga ett beslut om avslag. Om du behöver hjälp att överklaga ett beslut ska biståndshandläggaren hjälpa dig.