LEVA MED DEMENS

Nya omsorgsrörelsen tar upp morgondagens äldreomsorg

– Just nu är alla blickar riktade på äldreomsorgen. Vi måste förvalta denna uppmärksamhet på bästa sätt. Nu är ett gyllene läge att lyfta frågor om vad vi egentligen vill ha för omsorg och skrida till handling, säger Liselotte Jansson, generalsekreterare på Alzheimerfonden, i ett pressmeddelande.

Vill lyfta diskussionen

Med uppropet #omsorgsrörelsen vill Alzheimerfonden vill uppmärksamma de sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar – de som tagit den allra tuffaste smällen i coronakrisens spår. Paneldiskussionen den 10 juni tar upp dagens äldreomsorg och hur vi vill att morgondagens omsorg ska se ut. Även Jesper Parnevik, Johan Garpenlöv och Annika Jankell ingår i panelen och delar med sig av sina egna erfarenheter och önskningar.

Äldreomsorgen kan söka medel

Alzheimerfonden har också startat en insamling i syfte att underlätta tillvaron för sköra äldre med alzheimer och andra demenssjukdomar, deras anhöriga och omvårdnadspersonalen. Under hösten 2020 ska äldre- och demensboenden och verksamheter inom hemtjänst kunna söka medel från insamlingen. Det kan handla om stöd för stimulerande aktiviteter, utbildning inom basal hygien och bemötande.

 

 

 

 

Andnöd mindre vanligt på äldreboenden

Det hävdar Peter Strang, professor i palliativ medicin på Karolinska institutet och överläkare vid Stockholms sjukhem, i en artikel i Dagens Nyheter. Han lutar sig emot preliminära data från Palliativregistret där läkare och sjuksköterskor anger vilka symptom som den avlidna har haft under livets sista vecka och om dessa har gått att lindra.

Av totalt närmare 150 patienter registrerade med covid-19 hade över 60 procent av dem som avlidit på sjukhus andnöd under livets sista vecka. På äldreboenden var motsvarande andel cirka 30 procent. Peter Strang hoppas att siffrorna kan ge en viss tröst då alltfler tvingas ta farväl av anhöriga under mycket svåra former. 

– Allmänhetens bild är att det är jättemycket andnöd på boenden, medan det på sjukhuset är stillsamt. Men den data som finns nu talar inte i den riktningen, säger Peter Strang till Dagens nyheter och betonar samtidigt att urvalet är begränsat.

Vad kan då orsaken vara att färre drabbas av andnöd på äldreboenden? Andnöd tillkommer ofta sent sjukdomsförloppet, när man haft hög feber och trötthet en längre tid. Peter Strang menar att de som vårdas på äldreboenden i livets slutskede är generellt sett både äldre och mer sköra och därför inte klarar sjukdomen en längre tid.

– Jag tror att om man dör så dör man lite tidigare där, man hinner så att säga inte få de här svåraste symptomen.

Inte utan min mamma Vad händer när ens älskade föräldrar åldras och behöver en hjälpande hand? I den här podcasten bjuder journalisten Annika Jankell in till samtal om den osynliga anhörighetsomsorgen. Lyssna här (nytt fönster)

Demensdialogen Angvik & Björk En podd som vill lyfta fram det som kan förbättra för personer med demenssjukdom, oavsett om du är anhörig, omsorgspersonal eller själv har en demenssjukdom. Lyssna här (nytt fönster)

Berit & Birgittas äldrepodd. Lyssna här (nytt fönster)

Vetenskap och hälsa är en webbplats som drivs av Lunds universitet, Malmö universitet och Region Skåne. Lyssna på avsnittet När minnet sviktar (nytt fönster)

Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa i Västra Götalandsregionen producerar podden Sex på arbetstid. Rubriken för avsnitt nr 8 är Sex och äldre (nytt fönster)

Läkarpodden, avsnitt nr 59 handlar om demenssjukdomar (nytt fönster)

Publicerad: 2020-01-22, Uppdaterad: 2020-01-22

Nytt år med ny hemsida

Hemsidan har samma adress men nytt utseende. Den har också en rad nya funktioner som vi tror kan tydliggöra innehållet bättre. Möjligheterna att visa foto och grafik har förbättrats, något som kommer att märkas efterhand som webbplatsen fylls med nytt innehåll. Även sökmöjligheterna har utvecklats liksom mobilanpassningen som ska bli ännu bättre. Det arbetet väntas vara klart under våren. För du som besöker vår nya hemsida kan det säkert kännas ovant i början men vår förhoppning är att du snart blir bekväm med att navigera och hittar det du söker.

Har du synpunkter på nya hemsidan, mejla gärna: magnus.westlander@demenscentrum.se

Obs! Ni som administrerar hemsidor med direktlänkar till Svenskt Demenscentrums webbplats, se gärna över länkarna eftersom flera adresser har ändrats.

bild på Henrik Frankell(Artikeln uppdaterad 18 juni 2020)
Hösten 2019 hamnade den före detta Aktuelltchefen Henrik Frenkel på tidningarnas löpsedlar. Efter att ha fått diagnosen ”lindrig minnesstörning med trolig utveckling till alzheimer” startade han en blogg och en podd under det gemensamma namnet Hjälp, jag har alzheimer!?

I juni 2020 ändrades Henrik Frenkels diagnos till ”kognitiv svikt men inte trolig alzheimer”. Efter det har han uppgett att han avser att fortsätta skriva och göra poddprogram om kognitiv svikt och om livet i ”Alzheimerland”.

Se intervjun med Henrik Frenkel

(Obs! Denna intervju spelades in i oktober 2019 innan Henrik Frenkels diagnos ändrats.)

 

Publicerad: 2019-10-30, Uppdaterad: 2025-10-02

När Ellen var 12 år insjuknade hennes pappa i Alzheimers sjukdom. Idag är hon 22 år och har svårt att minnas hur hennes pappa egentligen var som frisk.

– Min pappa har ju varit sjuki nästan halva mitt liv nu, men jag minns i alla fall att jag alltid var ”pappas flicka”, att pappa var mitt alltnär jag var liten. Han brukade ta med mig på en massa utflykter och vi hittade på allt möjligt roligt, berättar Ellen och ler åt minnena.

Bild på Ellen

Efter flera år med stabilt sjukdomsförlopp blev Ellens pappa nyligen plötsligt sämre. 

– Jag har hela tiden tänkt att det där med att han skulle behöva flytta till ett boende ligger långt fram i tiden. Sen kom det plötsligt bara sådär för någon vecka sen, säger hon och knäpper med fingrarna.

Den långa väntan och ovissheten tycker Ellen har varit jobbig, att inte veta om pappan har tre år kvar eller kanske tio år.

– Man tror att man förbereder sig hela tiden på framtiden och på att det ska bli sämre, men man är nog aldrig beredd ändå när det väl blir så.

Finns bara ett skal kvar

Ellen beskriver hjälplösheten som det allra jobbigaste med pappans sjukdom.

– Man vet att det bara går åt ett håll och det finns inget man kan göra åt det överhuvudtaget.

– Det är som om den som har alzheimer dör två gånger. Först dör personen psykiskt och det finns bara ett skal kvar. Sen dör personen fysiskt. Det kanske låter konstigt men jag brukar tänka att pappa är på semester nu och när han väl går bort kommer han att vara frisk igen. Då blir han befriad. Jag ser en bild framför mig av hur han kommer att gå tillbaka till hur han var innan han blev sjuk. Det är så jag kommer att vilja minnas honom också, förklarar Ellen.

Under hela Ellens uppväxt videofilmade hennes pappa henne. För ett år sedan tittade de tillsammans med syskonen på de gamla filmerna. För första gången på länge fick Ellen då se sin friska pappa igen. Det fick henne att gå in i en period av sorg.

Skuldkänslor och ångest

– Jag har känt så mycket ilska. Jag har varit arg på sjukdomen som tagit min pappa ifrån mig och arg på pappa när han inte fattat det jag sagt. Och sen har jag känt skuld för att jag blivit arg.

I flera år har Ellen levt med ångest och haft magkatarr i omgångar. Ofta har hon inte orkat ta sig för saker utan mest velat ligga och sova. Nu känner hon skuld för att hon inte varit delaktig i att hjälpa sin sjuka pappa, samtidigt som hon förstår att hon måste bli bra själv först.

– Jag har verkligen inte kunnat vara delaktig för jag känner att jag går sönder inombords. I allt det praktiska har min syster fått vara ett stort stöd för mamma.

Ellen berättar också om ett fantastiskt stöd från familjens biståndshandläggare som agerat snabbt så fort det behövts.

Ny kraft efter läger

Idag känner sig Ellen starkare och att hon är på rätt väg. I somras var hon med på ett anhörigläger i Avesta som gav henne ny kraft.

– Jag insåg att jag vill vara delaktig medan jag kan, säger hon.

En föreläsare på lägret hade berättat om hur hon lyckats nå fram till sin sjuka pappa med hjälp av musik.

– Jag blev jätteinspirerad av det. Jag vet att pappa älskar musik, så nu ska jag sätta ihop en lista till honom. Jag vill verkligen göra det så bra för honom som möjligt och visa att jag är delaktig. 

Sprider kunskap via Youtube

Ellen, som har ärvt sin pappas kreativa talanger, driver en Youtube-kanal. Redan för fem år sedan gjorde hon en insamling till alzheimerforskningen bland sina kompisar. Också då hade hon varit på anhöriglägret i Avesta och kom hem med en stark vilja och inspiration att göra något åt situationen.

– Jag satte mig vid pianot och funderade över alla känslor som dykt upp under lägret och plötsligt bara kom en text och melodi till mig. Det är enda gången det hänt, så det känns speciellt. Jag har försökt både tidigare och efter det utan att lyckas, berättar hon.

Ellen letar fram sin komposition ”You may not see it from the outside”. De sorgsna tonerna och Ellens klara stämma från Youtube-inspelningen ljuder ur hennes mobil. Smärtan är kännbar.

Efter publiceringen strömmade pengar in som hon skänkte till alzheimerforskningen.

I sin Youtube-kanal har Ellen precis börjat ta upp ämnet demenssjukdomar och hur det är att ha en pappa som har Alzheimers sjukdom. Hon är angelägen om att sprida kunskap och sina erfarenheter vidare. 

Tillsammans är vi starka 

– Jag tycker att det är viktigt att prata om sjukdomen och jag vill använda min kanal till att nå ut till så många som möjligt. Många unga anhöriga tror att de är ensamma. Det är ju inte alla som vet att det till exempel finns läger att åka på. Jag tänker att om jag bara kan nå ut till någraandra i samma sits och visa att de inte är ensamma, så är det värt det.

– Jag vill också bidra till att fler blir engagerade. Jag gör det för min pappa och för alla andra som är drabbade. Jag vill visa att vi är starka tillsammans. För det är verkligen så, säger Ellen bestämt.

I ett Youtube-klipp läser Ellen några rader ur sin dagbok:

En bit av mitt liv bara slits sönder, det slits sönder i tusen bitar. […] Snälla ta mig tillbaka till när jag var liten så jag får känna känslan av att ha min pappa tillbaka. Jag vill bara prata med honom, förklara för honom hur jag känner, fråga om han tycker att jag är elak, om han tror att jag hatar honom, gråta ut. Jag hoppas att jag en dag vågar göra det innan det är för sent – berätta att jag älskar honom.

 

Text & foto: Christina Nemell

Ellens Youtube-kanal:
Min historia. Att vara barn till någon med Alzheimers sjukdom  (nytt fönster)

 

Publicerad: 2019-09-12, Uppdaterad: 2020-01-14

Lättläst om demens på flera språk

Informationen presenteras via text, bild, animation och tal. Den avslutas med ett quiz som summerar innehållet. Syftet är att ge personer med intellektuell funktionsnedsättning information och kunskap så att de bättre kan hantera sin demenssjukdom eller ta hand om och samverka med en anhörig som drabbas.

Vad är demens är tillgänglig på danska, finska, norska, isländska, svenska samt lule-, nord- och sydsamiska. Det finns även en engelsk version. Webbsidan har utvecklats av Nasjonal kompetansetjeneste for aldring og helse (Norges demenscentrum), Nordens välfärdscenter och Sametinget.